Sökresultat:
405 Uppsatser om Dagsländeländer - Sida 16 av 27
Världen hälsar på : Rasrepresentationer i Svenska familj-journalen 1864-1881
Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.
Den svenska färjesjöfartens framtid : En kartläggning av svensk färjesjöfarts konkurrensvillkor och svenska sjöbefäls framtid inom färjenäringen
En omfattande omflaggning av svenska fartyg har pa?ga?tt under en la?ngre tid. Tidigare har det fra?mst bero?rt andra segment av den svenska sjo?farten, men det senaste a?ret har trenden med omflaggning a?ven spridit sig till fa?rjor. Syftet med denna studie har varit att kartla?gga vilka utmaningar som finns med att bedriva fa?rjesjo?fart under svensk flagg och hur framtiden kan komma att se ut fo?r svenska sjo?befa?l inom fa?rjesjo?farten.
Agilt RUP / Plandrivna Agila metoder : Hur arbetar företagen?
Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.
Symbollek, sensomotorik och joller : en studie av två barn i åldrarna 10 respektive 14 månader
Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.
Rektorers beskrivning av h?lsofr?mjande insatser i skolan
Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika
h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i
varierande socioekonomiska omr?den.
Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka
sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av
kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att
fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt
index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i
arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.
EFFEKT AV ORTOSBEHANDLING VID DE QUERVAINS SJUKDOM En litteraturstudie
Bakgrund De Quervains sjukdom ?r ett tillst?nd som k?nnetecknas av f?rtr?ngning av
senor och inflammation av synovialv?tskan i det f?rsta dorsala senfacket i
handleden. Ortosen anv?nds f?r att st?dja och bibeh?lla/f?rb?ttra funktionen.
Det som p?verkas av en ortosbehandling ?r en inflammatorisk process. F?r
tillf?llet finns det brist p? studier som visar p?verkandet av utf?randet vid
ortos behandlingen.
Energikartla?ggning av pelletsproduktion : vid Stora Enso pa? Gruvo?n
Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.
Makt och konflikter vid inko?p av affa?rssystem : En fallstudie om maktfo?rdelningen inom en projektgrupp
Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.
Barns val av aktivitet och lekområde på förskolegården
Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.
Analys för val av programvaruplattform för en digitaliserad målkortsapplikation
Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.
Tredjemansskyddet i publicitetsreglerna 27 kap. ABL- En analys
Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.
EKONOMISKA SANKTIONER P? BEKOSTNAD AV M?NSKLIGA R?TTIGHETER? En kvantitativ studie om den regionala effekten av ekonomiska sanktioner p? graden av m?nskliga r?ttigheter i icke-sanktionerade l?nder
Previous studies have shown that economic sanctions have adverse effects on the level of
human rights in sanctioned countries. The focus of research on the effects in sanctioned
countries has left the question of whether economic sanctions can have a regional effect on
human rights levels in countries not sanctioned in the same region. Therefore, this essay has
sought to investigate if economic sanctions aimed at an individual state have a regional effect
on the level of human rights in countries not sanctioned within the same region. A previous
study found that economic sanctions in Latin America positively affected the level of human
rights in non-sanctioned countries within the same region. This essay has examined whether
the same result can be found in a region with a different level of democracy.
R?tt ska vara r?tt - En diskursanalys av lagf?rslag g?llande bidragsbrottslighet under ?ren 2005-2018
2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.
Ett Pussel av Individer : Hur skilda upplevelser av värden påverkar realiserandet av ett filmprojekt
Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.
Utmaningar vid en tillf?rlitlig nedskrivningspr?vning av goodwill
Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och
sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av
IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar
variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur
det hanteras praktiskt.