On the night of the 26th December 2011, large parts of southern Norrland were struck by the storm ?Dagmar? that caused serious damage to the forests. In the past 10 years wind damage has become a hot topic after several major storms. Forest companies own 25% of the Swedish forest and thus influenced largely by wind damage. The main purpose of this study was to examine whether forest companies attitude towards preventive wind damage actions were changed after the storm ?Dagmar?. The result was developed by doing interviews with two forestry companies.

Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld skog präglat skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika förutsättningar vad gäller förmåga att motstå stormvindar. Tillhandahållna data kom från SCA:s inventering före Dagmar, under åren 2007-2011, respektive efter stormen, i februari-mars 2012. Inventerat data har sammanställts, bearbetats och analyserats i Microsoft Office Excel, MiniTab 16 och ArcMap 10.1.

To be able to secure a safe and reliable power supply is becoming increasingly important since society depends on services and functions that need continuous power supply. The delivery rate in Swedish power supply is 99.98 % which insists on a high availability. During the past decade several storms has passed Sweden which resulted in large amount of tree felling leading to extended power outages. During these storms many socially critical activities, such as electric utility company Fortum, experienced disruption in mobile communication which affected the crisis management. This paper has investigated Swedish mobile operators? crisis management at Hi3G, Tele2 and TeliaSonera with a case study of the storm Dagmar that hit Sweden during December in 2011.

År 2011 fällde stormen Dagmar uppskattningsvis 4-5 miljoner m3sk skog,främst i mellersta Norrland. SCA skogs tidigast gallrade (1996-2005)contortatallbestånd, återfinns i området. Generellt beskrivs contortatall somett vindkänsligt trädslag. Kunskapen kring påverkan av gallring ärbegränsad. Målet är att avgöra om stormkänsligheten minskar ett antal årefter gallring, samt om det finns något samband mellan beståndsegenskaperoch skadenivå.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nära den verkliga samtiden låg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det är en central fråga för uppsatsen.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

Purpose: The purpose of this paper is to research and analyze how the establishment in new markets of small and medium Swedish fashion companies can be made more efficient from a network perspective. Methodology: The researchers have decided to take a phenomenological standpoint and undertake an exploratory study in order to gain understanding of the phenomenon of market entry and the use of networks. The researchers have chosen to undertake a qualitative study and to adopt an abductive approach. Two ?case companies? have been chosen which are Filippa K and House of Dagmar.

Sammanfattning TitelDOSS - Värderingsmodell för riskerna vid tillverkningen av flytande livsmedel- En analys av interna risker och deras ekonomiska konsekvenser på produktens varumärke FörfattareDagmar Ohlsson & Sofia Svensson HandledareCarl-Henric Nilsson, Universitetslektor vid Technology Management Centrum, Lunds Universitet.Fredrik Nilsson, doktorand vid Förpackningslogistik, Lunds Tekniska HögskolaChristina Skjöldebrand, Adjungerad Professor vid Livsmedelsteknik, Lunds Tekniska Högskola SyfteVårt syfte var att skapa en modell för kartläggning och värdering av interna operativa riskkällor, samt utreda vilka konsekvenser dessa riskkällor kunde få på produktens varumärke. De operativa riskkällorna studerades från företagets råvarumottagning till utskeppning från dess färdigvarulager. Riskvärderingsmodellen är giltig för företag inom livsmedelsindustrin som tillverkar flytande produkter och kan fungera som ett underlag i beslut angående kvalitetssäkring. Modellen applicerades specifikt på två fallföretag. MetodMetoden som tillämpades i detta arbete hade sin utgångspunkt i Glaser & Strauss ?Grounded Theory?.