Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar Dagligvaruhandelns kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av kommunikation som har en positiv påverkan på konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta kommunikation.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur Dagligvaruhandelns återförsäljare och leverantörer använder sig av annonsering för att bygga varumärkeskapital och jämföra dem. Detta syfte uppnås genom att besvara de frågeställningar vi presenterat under frågeställningar. Uppsatsens metod är av kvalitativ natur och genom nio personliga intervjuer med återförsäljare och leverantör inom den svenska Dagligvaruhandeln beskriver vi hur varumärkeskapital byggs upp. Perspektivet är företagens och vi försöker hålla en jämvikt där konkurrenssituationen exemplifieras av lika många etablerade EMV som LMV. Utifrån framtagen analysmodell har vi använt fem begrepp för att beskriva varumärkeskapital: märkeskännedom, märkes-associationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och image.

Inom marknadskommunikation har förpackningen blivit ett allt mer etablerat och viktigt verktyg för att marknadsföra en produkt. Genom olika visuella attribut berättar en förpackning vad den innehåller och ska locka konsumenten till köp. Eftersom konkurrensen ökar mellan varumärken i Dagligvaruhandeln belyses den visuella kommunikationen allt mer. Den visuella kommunikationen av en lågengagemangsprodukt uppmärksammas inte lika mycket av konsumenten som hos en högengagemangsprodukt. Ett dilemma uppstår för en lågengagemangsprodukt relaterat till dess förpackningsdesign då ett varumärke oavsett typ av produkt bör använda förpackningsdesign för att särskilja sig och sticka ut på dess marknad. På samma gång bör en förpackning alltid passa in i produktkategorin bland dess konkurrenter.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

We have conducted a quantitative study investigating whether an Ingredient Branding collaboration between private label and national brands could be executed with success in the Swedish market. The objective was to measure the consumers? response to two products from different product categories, representing hedonic and utilitarian products. We have been able to establish that by adding a branded ingredient to a private label product, one obtains a more positive product attitude as well as a higher perceived product quality and taste. The study also shows that attitudes towards the ingredient brands were improved by the collaboration whereas the brand attitude towards the private label did not change significantly.

AbstractThe purpose of this study is to clarify and analyze the servicescapes impact on brand image and customer loyalty among general dealers. The research question that we have used in the study is what characterizes the connection between the servicescape and the possibility to maintain and strengthen the customer relation among general dealers. The study is based on a qualitative approach and we have conducted eight interviews with experts and special advisers within the field. We have chosen to focus our study on the fact the market for general dealers have changed and the demands from the customers are severed throughout the years. The servicescape consists of the physical surroundings where the service is produced, examples of factors that influence the servicescape is the employees and the customers.

Detta examensarbete på D-nivå beskriver skapandet av BI-applikationer och analys av treolika BI-system. Projekten har givits av Cederroth International AB som är ett av Sverigesstörsta företag inom Dagligvaruhandeln. Uppsatsen ger en inblick i vad BI är och hur BIfungerar i företagsvärlden. Det ges även en stegvis beskrivning i hur en applikation skapasmed hjälp av BI-systemet QlikView och analyser av BI-systemen QlikView, SQL Server 2005och BusinessObjects XI om huruvida dessa uppfyller de funktionella kraven på ett BI-verktyg.Bakgrundsinformation om Cederroth och dess system för affärsdatahantering ges också iuppsatsen.Den BI-applikation som beskrivs i denna uppsats involverar finsk återförsäljningsdata.Stegen från grunddata till färdig applikation beskrivs och förklaras ingående i uppsatsen.Analysen av de tre BI-systemen som därefter gjorts har beskrivits i en del därgrundinformation följs av en analys med hänsyn till de funktionella aspekterna i BI-systemen.Denna analys resulterade i ett likvärdigt resultat för de tre BI-systemen. BI-systemen hadedock olika lösningar på de funktionella delarna..

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva Dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandling i Gävleregionen (A-region 56). Att studera Dagligvaruhandeln ger en bild av samhällsförändringen över tiden och en föraning av framtida tendenser.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av data tillhandahållet av Handelns utredningsinstitut (HUI). Dagligvarubutikernas lokalisering visas i geografiska kartor och de olika butikstypernas marknadsandelar studeras för att belysa strukturomvandlingen.Resultat & slutsats: Det presenterade resultatet visar ett allt glesare butiksnät med färre och större enheter.Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsen begränsas till att endast undersöka Dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandlingen i Gävleregionen (A-region 56). En liknande studie över ett större geografiskt område skulle ge en än bättre bild över Dagligvaruhandelns utveckling.Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan med fördel studeras av intressenter inom samhällsplanering, fastighetsekonomi och handel..

Vid prismätning av varukorg har det framkommit att prisnivå mellan de olika butikerna betydligt skiljer åt, mellan 17 ? 47 % lägre genomsnittspris för varukorgen på Lidl än hos de andra dagligvaruhandlarna. Då konkurrenternas priser är en av de faktorer som påverkar prissättningen är det rimligt att tro att en nyetablering av en lågpriskedja på den lokala marknaden ökar prispressen och därmed får en priseffekt på hela marknaden speciellt när priserna så mycket skiljer åt som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lågpriskedja kommer att aktualisera en rad frågor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stärks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och ge förslag till hur företag generellt kan sälja befintliga produkter genom nya kanaler. Uppsatsen kommer att belysa de hot och möjligheter som denna strategi genererar, samt resultera i en checklista som ger en allmän vägledning hur detta kan göras på ett framgångsrikt sätt. Metod: Uppsatsens kommer att studera det beskrivna fallet,sedan kopplas teori samman med de betraktelserna som görs från verkligheten. Den teoretiska referensramen har samtidigti ett inledande skede verkat som inspiration för uppsatsen. Slutsatser: För att ett företag i dagligvarubranschen på ett konstruktivt sätt ska kunna möta det förändrade konkurrenslandskapet, behöver de utveckla sin verksamhet.

Vid prismätning av varukorg har det framkommit att prisnivå mellan de olika butikerna betydligt skiljer åt, mellan 17 ? 47 % lägre genomsnittspris för varukorgen på Lidl än hos de andra dagligvaruhandlarna. Då konkurrenternas priser är en av de faktorer som påverkar prissättningen är det rimligt att tro att en nyetablering av en lågpriskedja på den lokala marknaden ökar prispressen och därmed får en priseffekt på hela marknaden speciellt när priserna så mycket skiljer åt som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lågpriskedja kommer att aktualisera en rad frågor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stärks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris. I sin tur kommer de att sätta press på sina leverantörer så att leverantörernas förhandlingsstyrka försvagas, speciellt när det handlar om de små/lokala leverantörerna.

Dagligvaruhandeln har under de senaste åren utsatts för hårdare konkurrens. För att kunna möta denna konkurrens har företag som ICA och Coop effektiviserat sin verksamhet med hjälp av teknikbaserad självservice. Tekniken leder till att kunden utför de arbetsmoment som kassörskan tidigare gjorde. Detta fick oss att undra över personalens syn på den nya tekniken. Syftet med arbetet är att kartlägga hur personalen på en stormarknad reagerar på införandet av ny teknologi.

Syftet med denna studie inom den svenska Dagligvaruhandeln är att studera vilken attityd konsumenter har och varför, när de värderar utbudet av EVM och LVM i butiken. Jag ville ta reda på vilka attibut och känslomässiga värden det är som påverkar konsumenten när, hon/han i sitt medvetnade positionerar EVM och LVM i förhållande till varandra. Eftersom problemområdet utgör en kunskapslucka inom Category Management litteraturen valde jag en explorativ inriktning. Genom den kvalitativa metodens djupintervjuer sökte jag uppnå en förståelse för problemområdet. det som farmkom i studien var att om man inom Category Management säger sig ha konsumenten i fokus så måste butikens varumärkesportföljen ses över.

The purpose of this study was to investigate how Swedish retail companies work with CSR internationally.The study also sought to explore the opportunities and challenges that exist, and the stakeholders that motivate companies CSR commitment.The theoretical framework is composed of international CSR guidelines of the OECD and the UN, Carroll's CSR pyramid and three-stage model and Freeman's stakeholder theory. Furthermore a qualitative research approach was applied where four in-depth interviews were conducted with representatives from Axfood, Löfbergs Lila, Oriflame and CSR Sweden.Finally, the study demonstrated the conclusion that the companies CSR strategies are structured in a similar way regardless of the market. CSR attract and retain workers, create a good reputation for brands and results in working conditions, living standards and environmental improvements. Difficulties, however, are the complexity of being able to control each partner and manage differences in language, laws and culture between countries. Finally there are a number of stakeholders that motivate companies to work with CSR, of which shareholders are considered the most important..

This paper discusses the issue of trade dress imitation in the grocery sector. Our study has its starting point in the conflict that may arise between a brand owner and an imitator following an imitator?s marketing actions. In this study we look at the Market Court?s precedents in which this question has been addressed.