Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, så många som en av tio kvinnor kommer att drabbas under sin livstid. Bröstcancer är en sjukdom som påverkar dessa kvinnor både kroppsligt och själsligt och detta innebär stora förändringar i kvinnornas livsvärld. Förutom en omfattande medicinsk behandling med ofta svåra biverkningar så innebär sjukdomen även mycket existentiellt lidande med mycket ångest, rädsla och oro. För att kunna möta de här kvinnornas specifika behov av vård och omtanke, är det viktigt att som sjuksköterska kunna förstå kvinnornas upplevelser, tankar och känslor kring att leva med bröstcancer, vilket också är syftet med detta arbete. Metoden som använts för att uppfylla syftet har varit litteraturstudier i form av självbiografier.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

Joniserande strålning, i dagligt tal oegentligt benämnd radioaktiv strålning, förekommer naturligt och utgör en hälsofara för allt organiskt liv. De viktigaste källorna till sådan strålning är radon som finns i varierande mängd i bergrunden, sådant radioaktivt material som finns i all materia (t.ex. Kol-14, Kalium-40), strålning som uppkommer i samband med mänsklig aktivitet (medicinska tillämpningar, kärnkraft, kärnvapenprov) och den kosmiska strålningen. Av dessa ökar den kosmiska strålningen med ökad höjd över havsytan, men samtidigt avtar den sammanlagda stråldosen från de andra källorna något. Sammantaget sker dock en viss ökning av stråldosen med ökande höjd.

Måste man synas för att vara någon? Om jag smälter in, finns jag då inte?I sagornas värld är allt tillåtet, allt är möjligt. I Avtryck utmanar jag mitt kollektionstänk och jag skapar en gränsöverskridande textilkollektion. Jag utformar textilier ämnade till tre olika produkter, ett plagg, ett möbeltyg och ett digitaltryck som en fond. Målet är att sammanföra produkterna och skapa en helhet.

Cystisk fibros (CF) är en medfödd ärftlig sjukdom som påverkar lungor, buk- spottkörteln och svettkörtlar. I Sverige föds cirka 15-20 barn med cystisk fibros varje år. Med intensiv behandling har medellivslängden ökat och ligger idag på 50 år. Syftet med denna studie var att beskriva hur det är att leva med CF. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1997 och 2006.

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs län åren 1917-1941. Dagböcker från hennes förrättningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet är att analysera en barnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden är en kritisk diskursanalys som gjorts efter en innehållsanalys av barnmorskereglementet och läroboken som användes vid Ida Redhammars utbildning på barnmorskeläroanstalten i Göteborg 1916. Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns en interdiskursivitet inom varje tema. Temana är: 1.

Amyotrofisk Laterskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som endast drabbar det motoriska nervsystemet vilket leder till förlamning och slutligen döden, överlevnaden är 3-5 år. Det finns inget botemedel mot sjukdomen, endast symtomatisk behandling. Lidande kan gestalta sig på olika sätt, välbefinnande är en unik upplevelse och högst individuell. En vårdrelation mellan en patient med denna diagnos och vårdpersonalen bör ges utrymme och präglas utav patientens önskemål. En ökad förståelse gentemot dessa patienters upplevelse är centralt och av stor betydelse för vårdrelationen.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

Kandidatprojektet Urban Building vid Hornsbruksgatan med undertiteln Hornsbruksgatan 2012 är ett arkitekturprojekt bestående av ett mindre antal sammanlänkade byggnationer i vilka bostäder, kontor samt kommersiell verksamhet inryms. Den övergripande volymen består av en tydligt långsmal kropp som är placerad längs med gatan. Stor vikt i projektet har lagts vid den arkitektoniska upplevelsen, materialval och beständighet. Gestaltningsmässigt har inga hinder funnits för eklektiska och anakronistiska influenser..

Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De främsta riskfaktorerna för att utveckla KOL är rökning och ökad ålder. Vanliga symtom vid KOL är andfåddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och ångest.Syfte: Belysa upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstämde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien.Resultat: Analysen resulterade i två teman: Fångad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar.

Den här uppsatsen handlar om hur normer, förväntningar och traditioner inom måleribranschen styr hur målare handskas med säkerhetsfrågor i sitt arbete. Syftet är att studera kvinnliga målares upplevelse av säkerhet och risker i måleribranschen. Valet av ämne grundar sig i hur jag på nära håll fått följa en familjemedlems arbete inom måleribranschen och oron jag känt över att risker och säkerhetsfrågor inte verkade tas på allvar av fackförbund, företagsledning eller kollegor. Detta upplevde jag som anmärkningsvärt då en målares arbete tar plats i en ofta smutsig och farlig miljö som följaktligen kan vara skadlig för hälsan. Jag har intervjuat tre målare och deras svar tyder bland annat på att de är bekanta med risker inom måleribranschen och att säkerhetsfrågor från företagsledning, kollegor tas på varierande allvar.

Den här rapporten handlar om hur vi har gått till väga när vi byggde en luftsolfångare och vilka tankar och funderingar som har dykt upp längs med arbetets gång. Vi ville veta hur svårt det egentligen var att bygga en luftsolfångare på egen hand och hur mycket det egentligen skulle kosta jämfört med de som redan finns att köpa i butik idag. Rapporten beskriver utförligt hur vi har gått tillväga med byggnationen och vilka tankar och idéer vi har influerats av vid byggandet. Rapporten beskriver även vad vi har fått fram för resultat från energiutvinningen med just vår luftsolfångare samt lite tankar och funderingar kring vad man skulle kunna ändra på för att göra den bättre eller anpassa den efter just sina egna behov.Vi kom fram till att en billig solfångare som fungerar är fullt möjlig att bygga så som vi har gjort det. Vill man däremot bygga en solfångare för dagligt bruk som skall ge en hög effekt bör man lägga ner lite mer tid och pengar för att få en fullt fungerande produkt.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar förändringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. Frågeställningarna var följande: Hur påverkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad påverkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? Går det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det någon skillnad på hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?MetodData har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkäter från slumpmässigt valda lärare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.ResultatTextundersökningen visar att det staten gjort för att påverka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten är: tilläggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. Från kommunens sida är det genom deras barn- och utbildningsplan, där de beskriver vad skolan skall arbeta efter.Vad som påverkar arbetet kring detta är enligt enkäten: 1) Tidsbrist, 2) att lärare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lärare inte känner sig bekväma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lärare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.Var sjätte lärare och var sjunde rektor känner inte till de statliga rekommendationerna däremot ansåg 97% att det är viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansåg majoriteten att det är all personals ansvar att eleverna är fysiskt aktiva i skolan.