Sök:

Sökresultat:

7503 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 31 av 501

Maskulinitet och makt : En studie av Georgs maskulinitet i Lars Noréns drama Natten Àr dagens mor

In the following essay I have read the drama Natten Àr dagens mor (The Night is the Day's Mother) by Lars Norén. My main focus has been on the older brother Georg. By using post structuralist gender theories I have sought answers to the following two questions: How is Georg's masculinity constructed and maintained, when seen from a gender perspective? What power structures arise between Georg's and the other men's masculinities? In my analysis I have approached Georg via three perspectives. First, I have by the help of Judith Butler's theory concerning gender performative actions tried to define the men's gender codes.

Att vilja jobba som lÀrare : En intervjustudie med lÀrarstudenter

Denna uppsats handlar om grundskollÀrarprofessionens utveckling, verksamma lÀrare och lÀrarstudenter. Uppsatsen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur har grundskolan och grundskollÀrarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lÀrare sett ut?Hur framstÀlls dagens verksamma grundskolelÀrare inom forskning i frÄga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lÀrarstudenter gÄr att synliggöra i frÄga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lÀrarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lÀrarstudenter att söka sig till lÀrarutbildningen och fortsÀtta densamma för att bli lÀrare i grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband gÄr att synliggöra mellan de tre ovanstÄende bilderna?Studien visar att lÀrarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrÄgasatt profession och ofta höga pÄfrestningar i arbetsvardagen. Men sÄvÀl verksamma lÀrare som lÀrarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lÀrare..

Lantbrukares nyttjande av kanalen Internet :

I dagens multinationella och hektiska samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ de faktorer som knyter den enskilde individen nÀrmare gemensamma nÀtverk. En mycket viktig resurs och kanal inom detta informationssamhÀlle Àr Internet. Kanalen Internet Àr en informationskanal som erbjuder ett snabbt och enkelt sÀtt att kommunicera med andra mÀnniskor och organisationer. SÄvÀl storstadsmÀnniskan som landsbygdsbefolkningen vill ha en snabb och smidig anslutning till Internet. Dagens landsbygd och dess invÄnare kommer att via den expansiva utbyggnationen av bredbandsnÀtet i Sveriges kommuner att bli erbjudna en snabb uppkoppling mot den globala vÀrld och miljö som Internet Àr.

En studie om kyrkogÄrdens utplanteringsvÀxter

Med hjÀlp av en enkÀt fick förvaltningar runt om i landet svara pÄ frÄgor gÀllande vÀxtsortimentet som anvÀnds för sommarplantering pÄ gravrabatterna. En svarsfrekvens pÄ 90 % gav ett intressant resultat. Genom intervjuer med bÄde kyrkogÄrdsförvaltningar och producenter av blomsterfrön och plantor, gavs en bredare förstÄelse för sortimentet. En frÄga som stÀlldes i bÄde enkÀt och intervjuer var om det fanns nÄgot intresse att förnya det utbud som erbjuds idag. En annan frÄga handlade om viktiga egenskaper som vÀxten bör ha för att passa pÄ kyrkogÄrden. En tillbakablick till 1940-talet visade att de vÀxter som anvÀndes under denna tid Äterfinns i dagens sortiment. Begonior, silverek och pelargon var vanliga dÄ men Àr sÄ ocksÄ i dagens utbud och anvÀndning. Större delen av förvaltningarna Àr intresserade av förnyelse men tycker det Àr svÄrt att hitta bra vÀxter som kan jÀmföras med dagens sortiment.

Teorier om sjökrigföring

Dagens syn pÄ forskning inom det krigsvetenskapliga omrÄdet avseende teorier om krigföring Àr alltför snÀv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förstÄelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring anvÀnds vid utbildning eller diskussioner inom omrÄden som teorierna inte Àr utformade för.Syftet med studien Àr att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund.För att svara pÄ undersökningens tvÄ frÄgestÀllningar och uppnÄ syftet analyseras, kategoriseras och jÀmförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa marina tÀnkare har valts beror pÄ att de Àr allmÀnt erkÀnda och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring.Resultaten i studien visar att de bÄda marina tÀnkarna i mÄnga avseenden Àr lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan Ät Àr deras vetenskapsteoretiska utgÄngpunkter.

Stupad för fosterlandet : en analys av medvetenheten om strategiska risker till följd av Sveriges militÀra medverkan i dagens konflikter

Sedan mitten pÄ 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitÀra insatser i en större omfattning Àn tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö dÀrhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militÀra engagemangetskall öka sÄ att en dubblering av utlandsstyrkans förmÄga Ästadkoms. Under de senaste 25 Ären harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lÄgintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehÄller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för vÄldsutövningen vilket Àven Äterspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat.

Är religionsĂ€mnet nutidsanpassat? : hur religionskunskap förĂ€ndras genom samhĂ€llsutvecklingen

Den första frĂ„gestĂ€llningen i den hĂ€r uppsatsen Ă€r ?Hör dagens innehĂ„ll i religionskunskapen hemma i dagens mĂ„ngkulturella och sekulĂ€ra/postsekulĂ€ra tillstĂ„nd??.  Slutsatsen Ă€r att religionskunskap i skolan Ă€r ett relevant Ă€mne dĂ€r eleverna kan utveckla delar av det som stĂ„r föreskrivet i lĂ€roplanen för gymnasiet. Även om ett land som Sverige varit i en lĂ„ng sekulariseringsprocess betyder det inte att religion Ă€mnets relevans i skolan har avtagit. Religionskunskap i dagens postsekulĂ€ra tillstĂ„nd Ă€r mer Ă€n nĂ„gonsin ett viktigt Ă€mne för nĂ€sta generation. PĂ„ grund av att den möjlighet till fördjupning i elevernas egna identitetssökande och förstĂ„else för hur andra mĂ€nniskor i Sverige och vĂ€rlden lever.

Livscykelperspektiv i byggprocessen: en undersökning av
dagens anvÀndning

Syftet med denna studie Àr att klargöra en bestÀllares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar Àven till att undersöka varför tillÀmpningen av livscykelper-spektivet inte anvÀnds mer i dagens lÀge och hur en ökad anvÀndning kan uppnÄs. I dagens lÀge fokuseras det mycket pÄ byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vÀndning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt pÄ nybyggnation en livslÀngd för en byggnad pÄ 200 Är för att upprÀtthÄlla dagens bostadsbestÄnd. Detta borde motivera anvÀndandet av ett mer lÄngsiktigt tÀnkande vad gÀller utformning och val av materi-al.

GAME OVER

En studie av svensk e-sportjournalistik. Undersökning av DN, GP, AB. Vi har genomfört en kvalitativ studie av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Genom att anvÀnda oss av Mediearkivet och dess sökfunktion plockade vi fram de artiklar som behandlade e-sport och dataspel..

ModersmÄlets betydelse : Hur lÀrare anvÀnder elevers modersmÄl i undervisningen, samt deras instÀllning till elevernas modersmÄl.

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.

Tidningen Dagens Nyheters uppfattning om vildsvinen (Sus scrofa)? : en innehÄllsanalys av en rikstÀckande nyhetstidning

Since the wild boars (Sus scrofa) escaped from their enclosures in the 1970s, their numbers has increased dramatically. It is an animal that is currently involved in many traffic accidents. The wild boar is a popular animal to hunt. As the population has grown so has the hunting. But, unfortunately, there have also been an increased numbers of attacks on hunters.

Det förvÀrvade innanförskapets tecken pÄ utanförskap : En diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters rapportering kring Ludmila Engquist

Abstract  Titel: Det förvÀrvade innanförskapets tecken pÄ utanförskap. En diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters rapportering kring Ludmila Engquist. Författare: Ulrika Apell Syfte: Syftet med denna uppsats Àr frÀmst att undersöka om, och i sÄdana fall hur, konstruktionen av Ludmila Engquist har skiftat vid olika tillfÀllen i hennes karriÀr. Detta görs utifrÄn ett intersektionellt perspektiv, dÀr hÀnsyn tas till aspekterna genus, nationalism, etnicitet och utanförskap. Ett annat syfte Àr att, utifrÄn teorin om ?the human interest story?, undersöka hur den mediala berÀttelsen om Engquist konstrueras i Dagens Nyheter. Metod/Material: Undersökningen utgörs av en reflexiv diskursanalys i tre steg av de artiklar om Engquist som publicerats i Dagens Nyheter frÄn december 1995 till december 2001.

F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Ett svenskt system i fjÀrde generationens krigföring

Stridsfordon 90 togs fram för att möta en reguljÀr motstÄndare pÄ vÄrt eget territorium. Dagens krav och förutsÀttningar Àr annorlunda dÄ striden frÀmst genomförs i konfliktzoner utomlands, men Àven pÄ vÄrt eget territorium. MotstÄndaren vi möter nyttjar andra metoder för att genomföra sin strid och agerar pÄ ett annorlunda sÀtt Àn vad vi Àr övade vid.Syftet med arbetet Àr att undersöka hur ett förband med stridsfordon 90 lÀmpar sig i strid pÄ dagens stridsfÀlt mot en irreguljÀr motstÄndare. För att ta reda pÄ detta sÄ beskriver jag fjÀrde generationens krigföring och stridsfordon9040Cför att sedan kunna analysera och jÀmföra den taktiska nivÄn utifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna.AnvÀndningen av strf 90 och mekskytteplutonens taktik mot en 4GW motstÄndare Àr lÀmpliga att anvÀndaapligt pÄ den taktiska nivÄn. Mekskytteplutonens taktik Àr flexibel och sÀtter fÄ begrÀnsningar mot taktiken hos en anfallande 4GW motstÄndare..

Varför studera pÄ Komvux? : En studie av vuxenelevers motiv och mÄl med utbildning ur ett köns-, nationalitets- och bildningsperspektiv

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som rÄder i dagens samhÀlle och har som syfte att ta reda pÄ vad vuxenelever har för motiv och mÄl med sin utbildning och om dessa pÄverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar pÄ bÄde grundskole- och gymnasienivÄ och visar pÄ motiv och mÄl med vuxenutbildningen sÄsom utbildning, arbete, sprÄk och kommunikation, samhÀllsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mÄl representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrÄn respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhÄllande till tidigare forskning pÄ omrÄdet, dÀr bland annat mÀn och kvinnors olika studieval, nyanlÀnda svenskars situation inom det svenska skolvÀsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhÀllet behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder pÄ att kön och social bakgrund pÄverkar de motiv och mÄl som presenterats, men att ocksÄ dagens samhÀllsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro mÄste ses som viktiga pÄverkansfaktorer..

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->