Sökresultat:
7503 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 30 av 501
UDO : ett steg nÀrmre friheten
TeckensprÄket Àr ett visuellt sprÄk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för sprÄket Àr handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt pÄ sitt modersmÄl. Tidigare har de i mÄnga situationer varit hÀnvisade till sitt andrasprÄk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten pÄ kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckensprÄket viktiga faktorerna fÄr tillrÀckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.
Den militÀra nyttan med ett digitalt eldledningsstödssystem vid precisionbekÀmpning
DÄ dagens konflikter ofta utspelar sig mitt ibland civilbefolkningen och dÀr aktörerna kan utgöras av allt frÄn miliser till kriminella gÀng stÀlls det nya krav pÄ de militÀra förmÄgorna för att kunna agera i dessa komplexa miljöer. En generell trend för dagens artilleriförband Àr att de anvÀnds till att verka mot mindre mÄlgrupper utgörandes av tvÄ till fyra personer. Erfarenheter frÄn konflikter i likhet med de i Irak och Afghanistan har visat pÄ vikten av tillgÄng till precisionsbekÀmpning med indirekt eld för att undvika förluster bland de civila. En förutsÀttning för att kunna genomföra precisionbekÀmpning Àr att mÄlets position kan lÀgesbestÀmmas med en mycket hög noggrannhet.Med hjÀlp av ett digitalt eldledningsstödssystem innehÄllandes en tredimensionell digital karta kopplat till EOI:et kan positionsfel i mÄluttaget i en urban miljö reduceras till under metern. .
Analogt tÀnkande, digitalt skapande
I dagens digitala mediesamhÀlle Àr det vÀldigt enkelt för mÀnniskor att
producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tÀnka pÄ vad en
bild faktiskt Àr. Denna uppsatsen Àr en studie som undersöker tanken och
fÀrgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger pÄ om man kan anvÀnda sig av
gamla fÀrgteorier frÄn 1800-talet i digitalt bildskapande idag under
2000-talet. Med hjÀlp av Johann Wolfgang von Goethes fÀrglÀra som publicerades
i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat
genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och stÀlla dem i
relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier
fortfarande Àr relevanta pÄ sÄ sÀtt att man kan ta hjÀlp av dem om man vill
förmedla vissa kÀnslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.
KriminalvÄrden och det nya Sverige: Diskurs, mÄngfald och mÄngkulturalitet
Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mÄngkulturella verklighet pÄverkar allt mer samhÀllets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen KriminalvÄrden. Denna studie har gjorts pÄ en av KriminalvÄrdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma Ät hur personalen talar om och agerar utifrÄn den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige Àr en realitet. Hur handskas och ser personalen pÄ de ökade krav pÄ mÄngfald och "kulturell kompetens" som numera stÀlls inom KriminalvÄrden, likt de flesta andra av samhÀllets arenor idag.
Kunskap - nöje eller fakta?
Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, bÄde inom samhÀllsrelevanta och underhÄllningsmÀssiga frÄgor. Hur prioriterar ungdomarna vad som Àr den mest relevanta kunskapen i vardagen?VÄr studie Àr baserad pÄ kvantitativa och kvalitativa metoderi form av enkÀtundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvÀndande bland ungdomar har utvecklats Ät tvÄ hÄll. Delvis Àr det rutinmÀssiga vanor som att exempelvis alltid se pÄ Nyhetsmorgon.
Hur ofta hamnar hjÀrtat pÄ agendan? : en kvantitativ och kvalitativ studie av Svenska Dagbladets och Dagens Medicins rapportering om hjÀrt- och kÀrlsjukdomar
Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjÀrt- och kÀrlsjukdomarna i Sverige, som nÄr allmÀnheten respektive sjukvÄrden. Syftet Àr att undersöka och diskutera hur stor tÀckning varje sjukdom fÄr i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sÀtta dagordningen inom omrÄdet hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrÄgor Àr dÀrför hur ofta varje hjÀrt- och kÀrlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehÄll och utformning.Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjÀrt- och kÀrlsjukdomar under tioÄrsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehÄllsanalys. Genom att jÀmföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka kÀllor, perspektiv och vinklar artiklarna har.
Kassa- och bankmedel under företagsrekonstruktion : Hanteringen av kassa- och bankmedel som inflyter under en företagsrekonstruktion och som hÀrrör frÄn hypoteksegendom för bevarande av hypoteksborgenÀrers förmÄnsrÀttliga stÀllning i konkurs
The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.
Gruppchefer i morgondagens försvarsmakt
Den hÀr uppsatsen avhandlar Àmnet gruppchefskap i morgondagens försvarsmakt samt hur vÀl specialistofficersutbildningen, som ligger till grund för dessa morgondagens gruppchefer, förbereder dem för kommande uppgifter. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att lyfta och diskutera faktorer inom Àmnet gruppchefer i den nya försvarsmakten för att identifiera eventuella brister i dagens gruppchefsutbildning samt lÀgga grund för eventuell vidare forskning inom Àmnet.De frÄgestÀllningar som jag har stÀllt upp för mig Àr:Vilka allmÀnna krav kommer det att stÀllas pÄ gruppchefer i den svenska försvarsmakten?FÄr individer som genomfört specialistofficersutbildningen, rÀtt förutsÀttningar att möta de krav som kommer att stÀllas pÄ dem?  Metoden som jag har tillÀmpat för att besvara dessa frÄgestÀllningar Àr en kvalitativ analys i tvÄ delar kopplat till en teoretisk modell. Slutsatserna av denna undersökning Àr följande:Specialistofficersutbildningen Àr i sin teoretiska utformning vÀl förberedande för blivande gruppchefer.För att verkligen bottna i problemformuleringen sÄ bör kompletterande undersökningar genomföras.Den stora skillnaden pÄ dagens och morgondagens officerare ligger i chefskapet och utbildarrollen hemma i Sverige..
Grupparbete och dess konsekvenser för inlÀrningen : Intervjuundersökning med pedagoger i Ärkurs 5
AbstractSyftet med undersökningen Ă€r att se hur pedagoger ser pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess lĂ€roplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en Ă„rskurs 5 för att ikursplaner för olika Ă€mnen finns mĂ„l at uppfylla i Ă„rskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn pĂ„ grupparbete men att de harsamma bas, nĂ€mligen samarbete. Resultatet visar Ă€ven att det finns olika vĂ€gar att gĂ„ för attuppnĂ„ mĂ„l, till exempel samarbete eller nĂ„gon sorts faktakunskap, men Ă€ven att pedagogernaanvĂ€nder grupparbete för att uppnĂ„ ett visst mĂ„l. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssĂ€tt.Ămnesord: Grupparbete, lĂ€ra in i grupp, lĂ€ra av varandra, samspel och samarbeta.
Handkontroll
Hilding Anders Àr idag en av de frÀmsta sÀngleverantörerna i Europa och Asien och Àger mÄgna stora varumÀrken. Dagens handkontroller för Hilding Anders kÀnns utdaterade och behöver en uppdatering för att bÀttre locka till sig kunder..
Alternativ modell för miljöundervisning i dagens gymnasieskola - modellekosystem
Studier visar att dagens elever kÀnner oro inför framtiden och de klimatförÀndringar vÄr vÀrld utsÀtts för. Skolverkets nationella kartlÀggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hÀlften av de tillfrÄgade gymnasielÀrarna inte bedriver nÄgon undervisning i Àmnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrÄgor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förstÄelse kring klimatförÀndringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta Àr ett realistiskt problem dÄ en mÀngd studier visar att dagens ekosystem utsÀtts för en mÀngd stressfaktorer, med ursprung i klimatförÀndringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.
VĂ€rdering, Grafik och Logik : En kvantitativ studie av svensk nyhetsgrafik
News graphics as a part of journalism is something that?s constantly developing along with the news. That?s what we believed when we started this paper including its study. And we still believe the same, now that we?re done.News graphics itself is fairly common in Swedish newspapers, it can be seen every day in almost any major newspaper and is perfect for describing an event like the pollution of the sea over many years or just simply point out on a map where a city is located.This is one of the reasons to why we wrote this; another reason is that there?s almost nothing else written on the subject in northern Europe.
En skola för alla. Fungerar teorin i praktiken?
Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.
Att vara icke-heterosexuell i dagens Sverige : - en kvalitativ studie om Ätta kvinnors erfarenheter och upplevelser
I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.
Stridshingsten frÄn TÀby vs. en mycket skicklig partiledare? : FramstÀllning av Reinfeldt och à kesson i svenska tidningar innan valet 2014.
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framstĂ€lldes i tvĂ„ svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under tvĂ„ veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller vĂ€rderades dem antingen positivt eller negativt sĂ„ att lĂ€sarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i frĂ„ga. Med Jesper StrömbĂ€cks resonemang om mediernas makt i dagens samhĂ€lle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stĂ€mmer mycket överens med tidningarnas framstĂ€llningar av Reinfeldt och Ă
kesson samt med opinionsmĂ€tningar som tidningarna rapporterade om innan valet. Ăven om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framstĂ€llning av Reinfeldt och Ă
kesson var bĂ„da tidningarna eniga om att framstĂ€lla Moderaterna som ?valets största förlorare? och SD som ?valets största vinnare?. BĂ„da tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister Ă€r snart avslutat och att Stefan Löfven Ă€r den man som kan bli Sveriges statsminister. Ă
kesson i sin tur framstÀlls som ?en mycket skicklig partiledare? och han ?kan efter valet fÄ en vÄgmÀstarposition med stort inflytande över svensk politik?.