Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat närmre på hur ämnet hembygdskunskap såg ut då det mellan 1919 och 1955 fanns som fristående skolämne samt vilken relevans ämnet har för dagens skola. Genom en enkätundersökning och litteraturstudier har jag undersökt på vilket sätt dagens styrdokument betonar studier av och i närmiljön samt på vilket sätt pedagoger i Kävlinge arbetar med detta. Fokus har legat på metod och material. Trots styrdokumentens tydliga krav på verklighetsnära undervisning visar min undersökning att undervisning i och om närmiljön är tydligt eftersatt i Kävlinges låg- och mellanstadieskolor. Enligt pedagogerna är detta bland annat ett resultat av penga-, material-, idé- och tidsbrist.

Tiggeri och tiggare är idag ett omtalat fenomen som berör människor på olika sätt. Hur människor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan många gånger avgöras av hur media framställer fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framställs i media över en längre tidsperiod. Materialet består av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 ? december 2013.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om systematiska hyressättningsmetoder och prissättningsmetoder i allmänhet. Utgångspunkten tas i metoden ?Rätt Hyra? i Norrköping och dess implementering och uppbyggnad.Metod: Uppsatsen tar en kvalitativ utgångspunkt. Genom personliga intervjuer samt praxis och regelverk presenterar jag en bild av dagens hyresmarknad. Jag har valt att arbeta med teori som rör dagens hyressättningsmetod, fastighetsförvaltning samt generell prissättning och marknadsföring.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Dagens samhälle kännetecknas av specialisering och globalisering. Företag ska satsa sina resurser på det de är bra på, för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Förr var det mer vanligt med företag som hade breda produktutbud. När ett företag går ett snäpp längre än så och inte bara breddar produktutbudet, utan också bildar flera differentierade företag inom företaget kallas detta för konglomerat. Vi har i denna studie studerat ett sådant företag som verkar i dagens samhälle och syftet var att beskriva hur ledaren i detta företag styr sitt konglomerat.

Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor.Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar.Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering.

Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling.

Från röstblock till erkänd grupp- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972.

Polisen kan ha svårt att utreda framför allt grövre brott. Det verkar som om lagstiftningen inte räcker till mot dagens välorganiserade och välstrukturerade kriminella grupper. Polisen kommer ofta endast åt personer på ?gräsrotsnivå?. En metod som används är bevisprovokation, ett sätt att provocera fram bevisning om planerad, pågående eller begången brott.

Resurssnål produktion är en teori om hur produktionsplanering i ett företag kan förbättras, vilket syftar till att öka effektiviteten och skapa en bättre arbetssituation för medarbetarna i företaget. Examensarbetets övergripande syfte har varit att med stöd i denna teori ta fram ett optimerat och verklighetstroget truckkörschema för dagens interna transporter vid Emhart Glass i Sundsvall. Målsättningen har varit att jämföra de interna transporterna med de behov som finns i företaget, att identifiera hur ofta transporter av tomma lastpallar sker samt att klar-göra om en dubbelpallshantering innebär tidsmässigt vinst. En kart-läggning av de interna transporterna och arbetsställenas behov av lastpallar har genomförts. Informationen från kartläggningen har implementerats i programmet Matlab, där en algoritm för beräkning av ett körschema har skapats som tar hänsyn till dagens tidshantering av lastpallar och sannolikheten att truckförarna lastar av och på lastpallar vid olika arbetsställen.

Dagens företag verkar på en föränderlig marknad med allt hårdare konkurrens som företagen måste kunna anpassa sig till. Detta har medfört att dagens traditionella styrsystem har ifrågasatts. Enligt kritikerna är det inte anpassat för den snabbt föränderliga omgivning som är ett faktum i dagens företagsekonomiska miljö. Budgeten är det vanligast förekommande styrsystemet i svenska företag och har under lång tid haft ett starkt fäste. Fler och fler företag överger numer budgeten till förmån för budgetlös styrning.