Title: ?SJ AB har kommenterat ditt inlÀgg?: En kvantiativ och kvalitativ studie om SJ AB:s kommunikation i sociala medierWriters: Fanny Fellman and Moa GrönroosClass, semester, year: Bachelor thesis, 15 HP, winter semester 2014Number of words in the thesis: 13 566Problem definition and purpose: Our purpose is to investigate how SJ communicate in social media in crisis. SJ AB is a Swedish train company with traffic across Sweden who may be affected by a variety of crises. Social media use has today grown and now uses just not the Internet for pleasure, but also to ask questions and get feedback. Social media leads us into a new communication scenery, which also applies to organizations to be present.

Denna artikel Àr inriktad mot att integrera Facebook med Android applikationer. Artikeln kommer att hjÀlpa personer som försöker att integrera sin applikation med Facebook. De lösningar som jag tar upp Àr grundlÀggande för att integrera Facebook med Android med sÀttet jag valde för att utföra dessa lösningar Àr anpassade till applikationen ?MyWorld?, men kan Àven anpassas till vilken applikation som helst beroende pÄ hur man vill att sin applikation ska se ut. MÄlet med arbetet var att ersÀtta vissa funktioner i MyWorld med Facebook, som till exempel inloggning, registrering och vÀn hantering.

Today, nine out of ten municipalities are active on social media and it has become increasingly popular among municipalities that make use of placemarketing to promote their particular region. A problem that is raised in this study is that the population of the municipalities in northern Sweden often is in decline. The purpose of this study is to investigate how a democratic-controlled organization such as LuleÄ Municipality uses the social media Facebook in its placemarketing, to highlight a place of scale and to attract new residents and stakeholders to move to or visit the city. In order to answer the purpose I have with the help of a critical discourse analysis examined how LuleÄ Municipality using social media Facebook in their marketing of LuleÄ as a place. The results were then analyzed using theories of placemarketing, Norrland and the market-oriented municipality.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska anvÀndas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krÀvs att vÀlgörenhetsorganisationerna lÀgger mer kapacitet pÄ underhÄll av relationer, lÄngsiktigt fokus och tvÄvÀgskommunikation. Vidare behövs Àven mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de vÀljer att vara mest aktiva pÄ.

This is a study about how realtors or estate agents market their services in social media. Social media is an upcoming channel in marketing and is becoming more important every day. The user generated content on internet is a new way of communication where companies don?t have to be considered as soulless, if companies use it correctly. This study investigates estate agents efforts to market their services in these channels and how they do it.

FRÅGESTÄLLNINGHur anvĂ€nder svenska politiker Twitter? Och hur kan det förstĂ„s utifrĂ„n medialisering och personifiering?BAKGRUNDDet som skrivs pĂ„ Twitter tenderar att fĂ„ mycket uppmĂ€rksamhet, och inte bara frĂ„n de som anvĂ€nder Twitter. Det ligger i dess natur att snabbt koppla samman mĂ€nniskor, och skapa rĂ€ckvidd bra mycket lĂ€ngre Ă€n lĂ€sarkretsen. Dock utgör twitteranvĂ€ndare i Sverige en ganska liten skara. Endast tvĂ„ procent twittrar dagligen, och elva procent sĂ€ger sig twittra nĂ„gon gĂ„ng ibland.

Förr fanns det en bild av IT och internet som en grÀddfil till rikedomar och att om man som företag inte hade en hemsida sÄ var man inte med pÄ marknaden. Idag finns samma bild fast för Facebook som Àr ett av vÀrldens största sociala nÀtverk med 727 miljoner dagliga anvÀndare. Men eftersom att Facebook Àr relativt nytt och förÀndras ofta sÄ finns det inte mycket litteratur eller forskning pÄ huruvida Facebook Àr en effektiv plattform för marknadskommunikation. Denna studie ser pÄ om Facebook verkligen Àr sÄ effektivt och om man verkligen nÄr sÄ mÄnga mÀnniskor. Detta genom att granska företaget Picards anvÀndning av Facebook som en plattform för marknadskommunikation, frÄn lansering till idag, samt att se pÄ huruvida de nÄr sin mÄlgrupp. Undersökningen görs genom kvalitativa samt kvantitativa intervjuer. Resultatet visar att den tidigare forskning som finns, Àr aktuell Àn idag.

Syfte och frÄgestÀllning: UtifrÄn kvalitativa intervjuer med journalister pÄ dags-, kvÀlls- och lokaltidningar ska vi undersöka hur Twitter, som informationsteknologi, pÄverkar journalisters agendasÀttande roll, deras identitet och journalistik som profession. Detta görs för att i slutet kunna uttala sig om hur Twitter pÄverkar svensk journalistik. Metod och material: Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem journalister som har jobbat eller Àr aktiva pÄ GT, Sydsvenskan, Norra Halland, Aftonbladet, Expressen och Café. Det Àr expertintervjuer och vi har valt att anvÀnda oss av det som kallas bekvÀmlighetsteknik i vÄrt urval. VÄr empiri analyseras sedan genom abduktion.

Artificiell intelligens integreras idag i alltfler tekniska system. Trots det, ?r det fortfarande sv?rt att i praktiken implementera modeller fr?n grunden p? grund av h?ga resurskrav i form av data och ber?kningskraft. Detta motiverar s?kandet efter effektivare modeller. I denna artikel unders?ks Kolmogorov Arnold Networks (KANs), en alternativ arkitektur av neurala n?tverk och j?mf?rs med traditionella arkitekturer som multilayer perceptrons (MLPs) och faltningsn?tverk.

Studiens syfte var att utifrÄn en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nÀtverksidan Facebook pÄverkar deras sociala identitet. Studien Àmnade Àven ge kunskap om huruvida individer förvÀntas framstÀlla sig pÄ ett visst sÀtt pÄ nÀtverksidan och om denna framstÀllning överensstÀmmer med deras identitet i övriga livet.     TillvÀgagÄngssÀttet i studien var semi-strukturerade intervjuer med Ätta aktiva anvÀndare av Facebook i VÀstra Götalands lÀn. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom dÄ respondenterna berÀttade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmÀn bild av anvÀndandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvÀrd profil.      Studiens resultat visar att Facebook-anvÀndare inte Àr helt medvetna om hur mycket nÀtverksidan faktiskt pÄverkar dem.

SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten Är 2004 anvÀnts flitigt vÀrlden över. Till en början var det ett nÀtverk designat för privatpersoner, men Är 2007 började Àven företag utnyttja verktyget och till sist fick Àven myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier Àr ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktÀr och arbetssÀtt. Verktyget innehÄller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan anvÀndas pÄ sitt unika vis. Det finns oÀndliga möjligheter i sociala medier, men det Àr inte helt lÀtt att anvÀnda verktyget till dess fulla potential.

Denna studie behandlar det sociala nÀtverket Facebooks mest aktiva anvÀndare, personer mellan 16 och 25 Är. Studien studerar skÀlen bakom varför mÄnga vÀljer att inte sÀtta sig in i detalj i Facebooks anvÀndarvillkor och policy för dataanvÀndning, samt vilken attityd dessa anvÀndare har i frÄgan om avtalen i förhÄllande till anvÀndarnas beteende pÄ Facebook. Syftet med studien Àr att kartlÀgga Facebooks mest aktiva anvÀndares kÀnnedom om Facebooks elektroniska avtal som anvÀndarna ingÄr med Facebook vid registrering för att ta del av Facebook. Studien Àr sammanstÀlld genom en kvantitativ, webbaserad enkÀtundersökning som genererade 136 svar, varav 98 svar frÄn respondenter inom den undersökta mÄlgruppen, samt tvÄ kvalitativa, fokusgruppsdiskussioner med semistrukturerade frÄgor varav sammanlagt sex respondenter medverkade. Studien visade att de mest aktiva anvÀndarna pÄ Facebook visar en likgiltighet gentemot avtalen dÀr anvÀndarvillkoren och datapolicyn sÀllan lÀses.

Resebranschen Àr en marknad som speglas av hÄrd konkurrens och en marknad dÀr synlighet och tillgÀnglighet Àr en avgörande faktor. Under de senaste Ären har resebranschen stÄtt inför en del förÀndringar nÀr det kommer till hur resorna sÀljs. I dagens lÀge sÀljer resebyrÄer fler biljetter online Àn vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att anvÀnda sociala medier i marknadsföringen har uppstÄtt.Med hjÀlp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyrÄerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rÄdande utvecklingen ses tydliga mönster pÄ hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser pÄ att utveckla och anvÀnda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jÀmför hur och varför resebyrÄerna Ving, Apollo och Fritidsresor anvÀnder sig av sociala medier i sin marknadsföring.

Den snabba och vÀxande utvecklingen inom sÄvÀl sociala medier som musikstreamingsajter ger anvÀndarna helt nya förutsÀttningar. Musik som tidigare kan ha varit svÄr att fÄ tag pÄ har aldrig varit mer lÀttillgÀnglig eller billigare. Sociala medier har blivit mÀnniskans verktyg att smidigt promota sig sjÀlv, ett företag eller att enkelt kommunicera med varandra. Dessa i en kombination skapar en process som ska gynna anvÀndaren sÄvÀl som upphovsmakarna. Denna studie applicerar primÀrt Uses & Gratifications-teorin som tillvÀgagÄngsÀtt för att förstÄ anvÀndarnas motivering av musikstreamingsajten Spotify i relation till sociala mediejÀtten Facebook.

Den snabbt vÀxande utvecklingen av Internet har genererat nya slags plattformer för företag och organisationer att kommunicera pÄ. En sÄdan plattform Àr Facebook som med sina över 670 miljoner anvÀndare Àr vÀrldens största sociala nÀtverkssajt. Facebook öppnar upp nya möjligheter för företag och organisationer att ha en direkt tvÄvÀgskommunikation med sin omvÀrld. Att kommunicera pÄ Facebook för företag och organisationer Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄde vilket leder till att det kan vara svÄrt för dessa företag och organisationer att veta hur de ska nÄ ut till sina mÄlgrupper pÄ bÀsta sÀtt. Vidare Àr en frÄga att stÀlla sig hur dessa mÄlgrupper vill att företagen och organisationerna ska bete sig pÄ Facebook.Syftet med denna uppsats har varit att utveckla en fördjupad förstÄelse för Facebook som plattform för PR-arbete genom att i en fallstudie beskriva och analysera Skoghalls Bruks kommunikationsarbete med sin omvÀrld pÄ Facebook.Studiens resultat visar att den valda organisationen har utvecklat en strategi i enlighet med de teorier som presenteras i uppsatsen, men datainsamlingar med den valda organisationens mÄlgrupp visar att alla inte Àr intresserade av att ha en tvÄvÀgskommunikation.