Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Bakgrund: Organdonation ?r en betydande process som fr?mjar v?lbefinnande genom att r?dda liv och f?rb?ttra livskvaliteten f?r individer med sv?ra medicinska tillst?nd. D? nya lagar och donationsmetoder ?r i st?ndig utveckling f?r att optimera tillg?ngligheten av organ, beh?ver operationssjuksk?terskan h?lla sig uppdaterad inom fenomenet. Operationssjuksk?terskan ?r en nyckelperson inom donationsteamet och ansvarar f?r korrekt hantering av b?de tekniska s?v?l som omv?rdnadsetiska aspekter under processen.

Bakgrund: Att drabbas av en cancersjukdom kan leda till rÀdsla och osÀkerhet men Àven till livsförÀndringar som patienten kan behöva anpassa sig till. FörmÄgan att anpassa sig kan ske hos patienter med en cancersjukdom genom copingstrategierna religion och andlighet. Dessa copingstrategier kan hjÀlpa patienterna att hantera situationen och dÀrmed ocksÄ finna en tröst och ett stöd.Syfte: Var att beskriva religion och andlighet som copingstrategier hos patienter med en cancersjukdom.Metod: Denna litteraturöversikt grundar sig pÄ tio stycken vÄrdvetenskapliga artiklar som Àr utgivna mellan Ären 2007-2013. Artiklarna Àr hÀmtade frÄn databaserna CINAHL plus with full text och MEDLINE with full text. Artiklarna har bearbetats och analyserats stegvis.Resultat: Resultatet presenteras med hjÀlp av tre huvudteman; Gud och andlighet, Positiv och negativ religiös coping och Religiöst och andligt stöd.

Patienter med cancersjukdom kan ha önskemÄl om aktiv palliativ cytostatikabehandling i livets slutskede. MÄlet med behandlingen Àr att förebygga eller lindra symtom som sjukdomen för med sig. Den behandlingen som ges fÄr inte ge sÄ mycket besvÀr att patientens livskvalitet försÀmras utan mÄlet Àr att försöka hÄlla tillbaka sjukdomen sÄ patienten fÄr leva lÀngre. Det Àr viktigt att ha en fortsatt tro pÄ framtiden, att vara aktivt delaktig i sin sjukdom dÀr cytostatikabehandling kan skapa hopp och livskvalitet. Syftet var att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever aktiv behandling med cytostatika i livets slut nÀr bot inte lÀngre Àr möjlig.

Arbetet har utförts i samarbete med Naturskyddsföreningen för att undersöka vilka vattenavvisande behandlingar som görs pÄ ytterplagg för barn och hur tillverkarna förhÄller sig till perfluorerade Àmnen. I arbetet har vattenavvisande ytterplagg för barn i förskoleÄldern studerats, med syfte att se i vilken mÄn perfluorerade Àmnen anvÀnds i plaggen. Barnen som har studerats Àr utomhus varje dag i alla vÀder. Vid kraftigt regn eller nÀr det Àr mycket blött ute anvÀnds vattentÀta regnstÀll, vid lÀttare vÀta bÀr de ytterplagg med vattenavvisande funktion. En egen oljedropptestmetod har utvecklats.

BAKGRUND: Bröstcancer Àr en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelÄlders kvinnor i Sverige och varje Är drabbas nÀrmare 8500 kvinnor. Antalet kvinnor som avlider Àr ca 1400 per Är. Recidiv av cancer kan bero pÄ att alla cancerceller inte lyckats elimineras vid första behandlingen och istÀllet Äterkommer i förökat antal. Tidigare forskning visar att lidandet hos cancerpatienter i det sena palliativa skedet omfattar psykiskt, socialt, existentiellt/andligt och fysiskt lidande. Den visar ocksÄ att vÀlbefinnande uppnÄs nÀr kropp och sjÀl fylls med meningsfulla upplevelser.

Var tredje person i Sverige drabbas av cancer och de flesta har nÄgon i sin omgivning som har drabbats. Ett cancerbesked berör inte bara den som Àr sjuk utan hela familjen och studier visar att nÀrstÄende stÀlls under enorm press och att hela deras liv stÀlls pÄ Ànda. Forskning visar vidare att de anhöriga lÀtt glöms bort dÄ patienten sÀtts i fokus och de lider ofta i det tysta. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan ser och försöker förstÄ vad den nÀrstÄende upplever för att dÀrmed kunna uppmÀrksamma och möta deras behov. Syftet med studien Àr att beskriva hur nÀrstÄende till cancerpatienter upplever sin livssituation och betydelsen av att sjuksköterskan uppmÀrksammar deras behov.

Den andliga dimensionen ingÄr i den holistiska mÀnniskosynen som sjuksköterskan skall utgÄ frÄn. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska stÄr det att sjuksköterskan ska ha förmÄga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell anvÀndes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning.

Bakgrund: Cancer Àr en vanlig sjukdom som pÄverkar nÀrstÄende i hög grad. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möjliggöra de nÀrstÄendes delaktighet i omvÄrdnaden och lindra lidande. De nÀrstÄende förvÀntas stötta patienten, vilket blir svÄrt om de sjÀlva inte fÄr stöd. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av stöd frÄn sjuksköterskan i onkologisk omvÄrdnad. Metod: En litteraturöversikt med avsikt att fÄ en överblick över forskningsomrÄdet.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Forskningen har under det senaste Ärtiondet visat pÄ att tetracykliner har antiinflammatoriska effekter i kroppen. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilken potential tetracykliner har som antiinflammatoriskt lÀkemedel.Genom modifiering av strukturen hos tetracyklinmolekylen kan dess egenskaper förÀndras. Till exempel kan förmÄgan att binda till och tas upp i mikrober elimineras. Det har framstÀllts kemiskt modifierade tetracykliner (CMT) som saknar antimikrobiell verkan men som fortfarande kan binda till endogena substrat. AnvÀndning av CMT skulle kunna eliminera risken för resistensutveckling dÄ mikrober ej pÄverkas.Tetracykliner har visats verka inhibitoriskt pÄ matrix metalloproteinaser, enzymer som har med reglering av extracellulÀrt matrix att göra.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Bakgrund: Br?nnskada ?r en traumatisk upplevelse som kan leda till livsl?ng morbiditet. Det ?r runt sex tusen barn som drabbas av br?nnskador som ?r mellan tv? och sex ?r. Br?nnskador hos barn ?r ett stort problem p? grund av komplicerad behandlingsprocess samt den fysiologiska och psykologiska trauman som b?de barnen och f?r?ldrarna upplever.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

SAMMANFATTNINGBakgrund: PICC Àr en central infart som anvÀnds inom vÄrden för att kunna ge kÀrlretande lÀkemedel. Komplikationer vid anvÀndning av PICC kan vara infektion, trombos, tromboflebit eller stopp i katetern. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka förekomsten av komplikationer av PICC hos onkologiska patienter samt för att se om det finns nÄgra skillnader mellan olika diagnosgrupper och behandlingar med avseende pÄ förekomsten av djupa ventromboser (DVT) och infektioner. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur lÀnge en PICC sitter och hur vanligt det Àr att en PICC felplaceras. Metod: Metoden som anvÀnds Àr en retrospektiv, deskriptiv, kvantitativ undersökning. I studien ingÄr alla onkologpatienter som fÄtt en PICC Är 2009-2011 (n=677). Data samlades in med hjÀlp av journalgranskning. Resultat: Förekomsten av DVT var 5,6 %.