Socialstyrelsen, i sin roll av tillsynsmyndighet för den läkemedelsassisterade opiatvården, utfärdar riktlinjer för detta arbete. Av dessa framkommer vissa skyddsfaktorer av särskild vikt, vilka har operationaliserats i en factorial survey med en randomiserad och en standardiserad vinjettkomponent. Dessa bedömdes av yrkesverksamma inom underhållsbehandling, totalt 38 personer. Materialet bearbetades genom multipel regressionsanalys. Resultatet visade att tre av variablerna - psykosocial intervention, boendesituationen samt familjen/nätverkets stöd, har ungefär lika stor påverkan på bedömningar.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

SAMMANFATTNING:Syftet med den här studien har varit att belysa och undersöka, utifrån en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandläggares syn på integration. Begreppet integration är svårdefinierat och det var därför intressant att ta reda på hur just dessa personer tänker och resonerar kring ämnet för att få en inblick av deras bild av integration och om och hur det påverkar deras sätt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration är mångfacetterat och ter sig olika, även för yrkesverksamma inom samma profession, på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ och grundar sig på halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrån meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frågeställningar.

Användningen av informationsteknologi (IT) på arbetsplatser ökar markant. Detta innebär att organisationer och människor utsätts för förändringar och omstruktureringar som kan vara svåra att hantera. Vid IT-satsningar är satsningens framgång helt beroende av en effektiv användning av IT-verktyget, vilket bl.a. förutsätter att slutanvändarna accepterar och vill använda det.På en arbetsplats finns det ett stort antal olika faktorer som kan påverka användaren och användningen av ett IT-verktyg. En av dessa faktorer är ledningen/chefen vilken har möjligheten att skapa förutsättningar och förhållanden som bidrar och ökar chanserna till en effektiv användning och ökad förståelse för IT.Undersökningen som gjordes på Försäkringskassan i Skövde hade för syftet att kunna se i vilken utsträckning en chef för en avdelning kan påverka IT-användning via dennes dagliga kontakt med underordnade samt kunna identifiera vilken roll chefen spelar i samband med försäkringskassans genomförda IT-satsning..

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. Webbenkäter har skickats ut till studenter på Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett år. Enkäterna har utformats efter de teorier som är relevanta för vår studie. Enkäternas påståenden är CSR relaterade.

Medarbetarskapet har på senare tid blivit mer och mer aktuellt i både den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istället för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna på en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som råder på en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvåav Lilla Edets kommuns äldreomsorgsverksamheter. Genom enkäter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rådande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gällande förbättring och utveckling av deras medarbetarskap.

Syftet med studien var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa ochmunvård som utförs på inneliggande cancerpatienter.En kvalitativ studie har tillämpats med en intervjuguide som underlag. Åtta informanterintervjuades i anslutning till deras arbetsplats och intervjuerna varade 10-20 minuter.För att analysera intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas utifrån temat ?oral hälsa hos cancerpatienter viktigt men lågtprioriterat?. Att hjälpa patienterna med den dagliga munhygienen, upplevde inteinformanterna som något obehagligt utan såg det som en självklar del i sin yrkesroll.Informanterna upplevde även att den orala hälsan inte prioriterade och att det var svårtatt utföra munvård när patienterna nekade hjälp.Studiens slutsats visar att informanterna uppfattar den orala hälsan som en viktig del förpatientens välbefinnande men att munvård inte är det första som prioriteras hoscancerpatienter..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk.

Jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Eskilstuna kommun kämpar för att bli bland de tio bästa kommuner i landet på jämställdhet. Studien undersöker vad de kommunanställda har för attityd till jämställdhetsförändringsarbetet ?Jämställda Kommuner?. Syftet med projektet är att, till skillnad från andra jämställdhetsprojekt, låta medborgaren stå i fokus.

Detta är en kvalitativ innehållsanalys som beskriver socialsekreterares egna tankar angående en pågående omorganisering inom socialtjänsten. Syftet med denna studie var att undersöka hur deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av en omorganisering, och genom att intervjua personal från sex olika enheter fick vi en bredare och mer djupgående bild av hur en omorganisering kan påverka personalen. Forskning har visat att förändringar på arbetsplatsen är en stor bidragande faktor till arbetsplatsrelaterade problem, såsom bland annat stress och utbrändhet. Resultaten visade att den viktigaste faktorn gällande omorganisering är delaktighet och information. De slutsatser som kunnat dras genom denna studie var i stort att personalen på denna socialtjänst var positivt inställda till denna förändring och detta kan ses som ett resultat av en delaktighet och god information och kommunikation, samt att viljan till förändring var starkt närvarande på denna arbetsplats..

Ett problem som lärarna ställs inför idag är de ska kunna hantera förväntningar på ett starkt, demokratiskt ledarskap och samtidigt vara lyhörda för elevernas behov. Denna uppsats visar vilka kompetenser det ställs på en lärare i rollen som arbetsledare. Uppsatsens litteratur utgår ifrån att elevernas skolmiljö kan jämföras med en arbetsplats. Syfte är att belysa förväntningar som elever i gymnasiet har på sina lärare. Som vägledning har teorier om kommunikations och relationskompetens, grupprocesser och motivation använts.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen.

Syftet med denna uppsats är att närma sig frågan om coachens roll och få en klarhet i vad en coach är utifrån yrkesutövarens egna föreställningar och upplevelser. Centralt för uppsatsen blir sålunda rollen som coach och därför närmar jag mig området utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Uppsatsens bidrag är att till skillnad från tidigare forskning närma sig yrket utifrån utövarnas upplevelser av sin roll och att analysera likheter och olikheter i uppfattningarna hos de som praktiserar yrket, detta med grund i att det inte finns en enad definition av rollen coach.  Urvalet coacher som har intervjuats har en gemensam arbetsplats men skiljer sig åt vad gäller kompetenser; tanken är här att rollen är densamma eftersom den utförs inom samma ramar, men hur rollen upplevs kan fortfarande skilja sig åt beroende på hur rollen tolkas av utövarna. Min hypotes är att oklarheter kring coachning kan tänkas skapa motstridiga förväntningar och rollkonflikter för de som arbetar som coacher..