Medarbetarskapet har på senare tid blivit mer och mer aktuellt i både den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istället för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna på en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som råder på en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvåav Lilla Edets kommuns äldreomsorgsverksamheter. Genom enkäter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rådande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gällande förbättring och utveckling av deras medarbetarskap.

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.

Projektet Prio Promotion har genomförts i Hässleholms kommun under en 4-6 månaders period, i syfte att stärka friskfaktorer på olika arbetsplatser. Projektet var riktat mot arbetsplatser med höga sjuktal, som hemtjänst, äldreboende, städpersonal samt förskolepersonal. Prio Promotion innefattade insatser i form av ergometercykeltest, föreläsningar angående fysisk aktivitet samt stress, stavgångs- och styrketräningsinstruktioner och en motionstävling. Denna rapport syftar till att göra en resultatutvärdering av Prio Promotion, med hjälp av resultat från enkäter och ergometercykeltest som gjordes både före och efter projektet. De c:a 134 insamlade enkäterna samt resultaten från ergometercykeltesterna fördes in och analyserades i SPSS 12.0.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Moralisk stress är något sjuksköterskor och undersköterskor kämpar med varje dag på sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer när en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsättningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress på sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkätundersökning som utfördes på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att både sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress.

Medarbetarskapet har på senare tid blivit mer och mer aktuellt i både den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istället för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna på en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som råder på en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvåav Lilla Edets kommuns äldreomsorgsverksamheter. Genom enkäter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rådande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gällande förbättring och utveckling av deras medarbetarskap.

Engagemang inom arbetet kan vara antingen åtaganderelaterat eller attitydrelaterat beroende på hur en person förhåller sig till sin arbetsplats och sina arbetskamrater. En av bristerna i dagens äldreboenden är tiden till att möta de äldres behov. Forskning tyder på att detta kan bidra till minskat engagemang hos de anställda. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka faktorer som upplevdes påverka engagemanget hos människor som arbetar inom äldrevården.  Intervjuer genomfördes med 10 kvinnliga anställda på äldreboenden runt om i Södermanland.  Intervjuerna analyserades genom meningskoncentrering. I resultatet framkom det att flera faktorer som t.ex.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lärande på arbetsplatsen genom att utgå ifrån personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns på företag är ett värdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den på ett effektivt sätt skulle både medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anställda ska kunna få mer ansvar och möjlighet att förbättra sin arbetsplats med hjälp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med Downs syndrom uppfattar verksamheten i förskolan för sitt barn vad det gäller barnets möjlighet och rätt till kommunikation och delaktighet. Följande frågeställningar ska precisera syftet: Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till kommunikation med pedagoger och barn på förskolan? Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till delaktighet i förskolans aktiviteter? Hur skulle föräldrarna önska att det såg ut? Vad innebär begreppen kommunikation och delaktighet för föräldrarna?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via föräldrars berättelser om fenomenen kommunikation och delaktighet. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att uppfatta, erfara och förstå olika fenomen.

Syftet med studien var att studera skillnader mellan enhetschefers och övrig personals upplevelse av sin nuvarande arbetsmiljö inom äldrevården. Totalt 692 personer ingick i undersökningen. Upplevelsen mättes i 10 dimensioner och inom varje dimension räknades t-test. Det fanns signifikanta skillnader i dimensionerna Stimulans, Tankearbete, och Praktiskt arbete (p=0,000). Tankearbete och Stimulans värderades högre av enhetschefer i motsats till övrig personal vilken värderade Praktiskt arbete högre.Behovet av vårdpersonal inom äldreomsorgen ökar, dels på grund av befolkningens ökande livslängd och dels på grund av att yngre personer inte är intresserade av att stanna inom äldrevården.

Medarbetarskapet har på senare tid blivit mer och mer aktuellt i både den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istället för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna på en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som råder på en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvåav Lilla Edets kommuns äldreomsorgsverksamheter. Genom enkäter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rådande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gällande förbättring och utveckling av deras medarbetarskap.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete.

Den här studien utgår från en fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.