Background: Critical conditions to become an attractive supplier of knowledge based IT-services in the B2B market are many. Besides the fact of supplying a service of high quality one must as a supplier communicate values which are understandable and desirable for a new buyer. Buying a knowledge based IT-service involves several risks; the consultant might not have sufficient knowledge or have difficulties understanding the corporate culture and collaborating with other staff within the client?s organization. Since services are intangible offers and it can be intricate to put right price level for something which can only be evaluated when the project is finished, puts severe strain on suppliers competing with other companies in the same market when looking for new clients.

SammanfattningCorporate Social Responsibility (CSR) är ett arbetsområde som drar mer och mer intresse till sig, inte minst med inköp och leverantörer i fokus. Ett stort antal akademiska artiklar hanterar ämnetCSR och företag utsätts dagligen för situationer som kräver omfattande CSR-aktiviteter. Dessaaktiviteter skall inte enbart neutralisera hot kopplade till CSR utan även skapa positiva effekter för företaget inom detta område. Litteratur och artiklar inom området fokuserar på hur globala företagintegrerar sociala- och miljöfrågor i deras leverantörskedjor, ofta genom en så kalladuppförandekod (Code of Conduct, även kallad CoC), som leverantörer måste följa för att få leverera till företaget. Trots att artiklarna är många inom ämnet, finns det få som diskuterar hurimplementeringen av dessa uppförandekoder och CSR-frågor skall gå till.

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. Webbenkäter har skickats ut till studenter på Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett år. Enkäterna har utformats efter de teorier som är relevanta för vår studie. Enkäternas påståenden är CSR relaterade. Undersökningen och sammanställningen av enkäten gjordes i e- val. Vår undersökning visar att CSR kan ses som en konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

Uppsatsen redogör för ett revisionsutskotts arbetsuppgifter, redogörför revisionsutskottens arbete i företag noterade på stockholmsbörsens A-lista samt att analysera om revisionsutskotten i fråga arbetar enligt svensk kod för bolagsstyrning och därmed bidrar till bättre corporate governance.

The purpose of this thesis is to examine the identity, competences and professional development of corporate librarians. I have done an empirical study based on semi structured interviews with 11 information professionals who were working at Astra Zeneca at the time of the re-organizations of the company in 2009 which ultimately led to the closing of the libraries. I have also examined the views on competences and professional development of librarians in general, both in Sweden and in Denmark. I have used Thomas Brante?s theories on profession types as well as Anders Ørom?s theories on librarian identities as my theoretical framework.

At the beginning of the 21st century, youth unemployment is paid attention to by the Swedish government and media. A grand part of the unemployed youth live at their parents´ house because of economic reasons contrary to their primary goal to be able to make their own living. It can be argued that the young unemployed´ s social citizenship is inferior to working citizens´ social citizenship. The thesis will not deal with suggestions on practical solutions, but rather seek for theoretical answers to whether the responsibility for the young people referred to should be a responsibility of the State or of the family. Communitarianism is a relatively young theory which is interesting for this thesis because it sheds light on the dichotomy individual - community.

[Abstract: This study examines the observed difference between Swedish and foreign owners when it comes to nominating committee participation. The background to the study is that foreign owners seem to participate in Swedish nominating committees to a lesser extent than their Swedish counterparts. The focus is on institutional owners and the companies studied are all listed companies who follow the Swedish code of corporate governance. Particular attention is paid to perceived differences in behavior that can be explained using the common corporate governance related theories of Exit, Voice and Loyalty as well as Agency Theory. These explanations are chiefly related to differences in attitudes regarding insider information, different knowledge levels regarding the purpose and workings of nominating committees of the Swedish kind as well as differences due to home market biases.].

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det är en strategisk fråga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer på den svenska apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter från respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestående av sekundärdata. Studien har visat på att det har betydelse om apoteket i fråga är statligt ägt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten på vissa skillnader dem emellan.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, Corporate Social Responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts.Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007.Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR.

Syftet med denna uppsats är att studera ett tjänsteföretags implementering av CSR för att få en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar implementeringen av den. Vi har utgått från det interna företagsperspektivet för att på lämpligt sätt kunna besvara vår problemformulering. Vi har gjort en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt med abduktiv ansats. Vi har utgått från traditionella modeller och teorier som Intressentmodellen, värden och värderingar, Carrolls CSR-pyramid samt belyst informations/kommunikationsbehovet. Vi berör även teorier som behandlar strategiska förändringsprocesser.

Corporate Social Responsibility (CSR) är det arbete som företag åtar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhälle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan på omgivningen. I små och medelstora företag (vidare kallat SMEs) är CSR-arbetet inte lika väl utforskat. Syftet med detta arbete är att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus på enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna välgörenhet, samhället, miljön samt leverantörer.

CSR is a far reaching concept and practice, whose popularity and diffusion has increased rapidly in recent years. Research indicates that CSR has made an evolutionary journey from primarily being characterized by reactiveness to develop into a risk minimizing and proactive competitive advantage and should be looked upon as an answer to heightened societal pressure and awareness. Based on a review regarding different relevant theoretical perspectives, this master thesis discusses CSR as a concept and practical matter in relation to various strategically chosen representatives of a selection of professions.Moreover, the data were collected through in-depth semi structured interviews. The findings show that CSR is a contemporary and highly context dependent phenomenon whose inherent multiplicity brings a distinct aspect of uncertainty to it, in terms of both meaning and practice. And in some parts there is a reluctance to communicate CSR due to a fear of missing out of important aspects.

The increasing significance of social economy as a concept is linked to general global processes such as the crisis of the welfare state, neoliberal globalization, anti-bureaucracy tendencies and decentralization, but also to a growing political interest in human rights and social development. In Sweden the idea of the social economy generates wide support within civil society as well as within the government and across party political boundaries. Furthermore, what is problematic in this context is the fact that the discussions on the subject tend to be relatively uncritical and often it seems as if though the expansion itself is the main objective. The emphasis on cooperation and the third sector in terms of welfare production implies a set of risks in relation to state responsibility, democracy and the autonomy of civil society. This paper aims to explore those risks and how they can be dealt with within the Swedish context..