National identity, multiculturalism and invisible norms are three conceptions focused on in this essay. They are discussed and analysed with the purpose of deepening deepen the understanding of their meaning. Further on they become instruments in a study of the Liberal Party's proposal for new politics of integration. My ambition is to distinguish signs of a Swedish national identity in this proposal and to interpret the party's relation to multiculturalism.The method of this essay comprises partly a literature study and partly a qualitative analysis of text.My discussion and analysis ended in an understanding of national identity and multiculturalism as complex and interrelated conceptions. I found parts of a Swedish national identity in the value of working, in the fear of the cultural unknown and of eventual anti Swedish culture, in the idea of Sweden as the best country in the world considering gender equality and in the strong defence for the Swedish language.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i och förstÄelse för hur homosexuella mÀn upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stÄ emot den makt som heteronormativiteten innebÀr. Studien Àr kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella mÀn för att ta reda pÄ hur synen pÄ deras egna platser i tillvaron pÄverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat bestÄr av samt det offentliga samhÀllets struktur begrÀnsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur vÀl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhÀllet beror pÄ hur den sociala kontexten ser ut, men Àven pÄ vilken relation den homosexuella mannen sjÀlv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende pÄ situation, och att mÀnnens band till vÀnner och familj i stor utstrÀckning inte pÄverkas negativt av stigmat..

Landhöjning Àr en av orsakerna till att strandlinjerna i Sverige förÀndras markant. Strandfastigheter flyttas allt lÀngre frÄn vattnet med följd att det uppstÄr oklarheter för fastighetsÀgarna vad de egentligen har för rÀtt till den strand som inte lÀngre finns pÄ deras fastigheter. FastighetsÀgarna vet inte riktigt hur lÄngt deras fastigheter strÀcker sig och konflikter kan uppstÄ. Förutom de ÀganderÀttsliga frÄgetecknen finns ett flertal andra rÀttigheter med direkt anknytning till strÀnder exempelvis rÀtt till bÄtplats, badplats etc. Problemen som förÀndrade strandlinjer medför Àr mÄnga och det finns ingen tydlig lagstiftning som styr hur de ska lösas.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva samt reflektera över hur gÀllande rÀtt har utvecklats genom rÀttspraxis nÀr det gÀller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte Àr att försöka tydliggöra var, och om, nÄgra juridiskt relevanta grÀnser mellan gÀrningsmÀn, medgÀrningsmÀn och medhjÀlpare kan utlÀsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rÀttsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis nÀr det gÀller grÀnsdragningarna Àr att det krÀvs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgÄngspunkt nÀmn "Rockfallet" dÀr en man döms för medhjÀlp till misshandel dÄ han hÄllit en bekants rock medan han misshandlar och rÄnar en fotgÀngare och dÀr jÀmförelse med den straffria gÀrningen att med gillande min stÄ och se pÄ ett slagsmÄl görs.I uppsatsen presenteras Àven flera andra rÀttsfall som illustrerar grÀnsdragningen mellan det straffbara och det straffria omrÄdet.NÀr det gÀller grÀnsdragningen mellan en gÀrningsman, en medgÀrningsman och till viss del Àven en medhjÀlpare konstateras att praxis till viss del visar pÄ en ojÀmn rÀttstillÀmpning som i nÄgra fall kan beskrivas som rÀttsosÀker. Detta medför att nÄgra sÀkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utlÀsas Àr att ett gemensamt handlande, föregÄtt av ett samrÄd, blir straffbart sÄsom medgÀrningsmannaskap. NÀr omstÀndigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrÄdet blir utgÄngen i mÄlet i vissa fall svÄr att förutse.Ytterligare en aspekt Àr att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero pÄ att omrÄdet endast Àr praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i mÄnga fall.För att komma till rÀtta med den bristande förutsebarheten och rÀttsosÀkerheten Àr ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall dÀr straffbarhet kan intrÀda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att redogöra för hur fyra svensksomalier ser pÄ svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat nÀrmare pÄ hur de ser pÄ sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive hemland. Jag visar att mina informanter förhÄller sig pÄ ett delvis varierande sÀtt till svenskhet och att det bland dem ocksÄ finns flera gemensamma sÀtt att resonera pÄ. Att bli helt svensk Àr nÄgot de bÄde vÀljer bort och nÄgot de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig sjÀlva Àr i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan Àven vad de antar att andra har för uppfattning om dem.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Den traditionella pÄlÀggskalkylen har kritiserats för att ofta ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ABC- kalkylen utvecklades för att ge mer detaljerade och rÀttvisande kalkyler och dess anvÀndningen har blivit omfattande bland företagen. Ofta anvÀnds dock ABC-kalkylen som ett separat system utan att integreras med företagets andra system. Man fortsÀtter att anvÀnda den traditionella metoden till externa rapporter. Detta innebÀr att företaget mÄste administrera tvÄ parallella system, vilket ofta förvirrar och irriterar beslutsfattarna.

The purpose of this study is to examine how two educators at a preschool that is located in a neighborhood south of Stockholm works with TAKK with children who has Down syndrome in a language promotion purposes. The aim is also to investigate what teachers think about using TAKK with children without special needs and children with Down syndrome.In this study, I used qualitative research methods. I've used both observations and interviews to get answers to my questions. The theories which I have used in this thesis is, socio-cultural perspective, including integration and segregated integration.In order to find out how the educators work with TAKK I have asked these questions:How do the educators work with TAKK with children with Down syndrome from a language development perspective?What do the educators express about using TAKK with children without special needs and with children who has Down syndrome?My conclusions to these questions are that the literatures I have read in many ways are consistent with how they work.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lÀrare och lÀrarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap pÄ internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sÄdan webbplats bör vara utformad utifrÄn dessa krav. Jag har baserat studien pÄ en teori om socialt lÀrande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. KÀrnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lÀra tillsammans och utveckla vÄra identiteter och vÄra kunskaper i ett samhÀlle genom praktik i en meningsfull miljö.

Syfte:. Uppsatsens syfte Àr att utreda vad som har gjort företaget Medscand Medical framgÄngsrikt och med denna kunskap som grund utveckla lÀmplig framtida strategi för företaget. Fokus i strategiformuleringen rör hur företaget skall attrahera, stimulera och utveckla innovationer. Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr primÀrdata i from av intervjuer Àr den mest betydande informationskÀllan. Slutsatser: Denna uppsats har med vald teori och empiri analyserat Medscand Medicals framgÄngsfaktorer och utifrÄn dessa utvecklat lÀmplig framtida strategi för företaget.

Floorball is currently the second largest sport in Sweden, yet there is a low ethnic diversity. This study aims to describe, explain and understand how the leaders in Swedish floorball perceive the work with ethnic diversity from the Swedish Floorball Federation and within the associations they seem. The questions of the study are: How do leaders perceive that the Swedish Floorball Federation works to promote ethical diversity in the within the federation? How do the leaders describe their own efforts to promote ethnic diversity within their team / association? How do the leaders perceive their role in increasing ethnic diversity? How do the leaders perceive the sport as an integration arena? The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents were eight leaders from four different associations, two leaders from each association.

I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hÀlsa/ohÀlsa i vuxen Älder. Studier visar Àven hur personlighet (temperament och karaktÀr) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hÀlsa/ohÀlsa sÄsom mognad, depression, Ängest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % mÀn) dÀr studenterna besvarade enkÀt inkluderade: CTQ BF som mÀter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mÀter social integration och anknytning samt HAD som mÀter Ängest och depression.

Begreppet mÄngfald diskuteras allt oftare i samhÀllsdebatten och valet av uppsatsÀmne kÀndes dÀrför naturligt. Syftet med vÄr undersökning var att beskriva etnisk mÄngfald och integration pÄ tvÄ arbetsplatser inom bankvÀrlden.Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ banker som aktivt valt att anstÀlla invandrare. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer och genomförde totalt tio stycken. Resultaten visade att bankerna befinner sig i ett startskede dÀr det Àn sÄ lÀnge frÀmst Àr i rekryteringsprocessen samt inom ramen för kundanpassning som tankar om tillvaratagande av etnisk mÄngfald Äterfinns. Det finns Àven en skillnad vad gÀller hur de anstÀllda med utlÀndsk bakgrund integrerats i bankerna.

Life in addiction and what it is like to quitA qualitative study based on men and womens emotional experienses and social relationshipsWomen in addiction are faced by harder social attitudes then men, which could be an explanation to the fact that, in comparison to men, less women are seen in addiction. That women experience stronger feelings of shame makes them inclined to hide their addiction and this in turn can increase the feeling of shame. The objective of this essay was to, with a starting-point in theory and essential concepts as social relationships and emotions, gain knowledge about emotional experiences and momentous events for men and women during time in addiction and when quitting. More specifically, the aim of the study was to answer the following questions; What is life in addiction and quitting, regarding social relationships and emotional experiences as pride and shame in interaction with people who are important to the individual, like? Do the situations women are in, and the experiences they have, differ from those of men? Do these social relationships and emotional experiences influence the addition and the quitting? In the study six persons have been interviewed, three men and three women who are all quitting, or trying to quit, their drug and/or alcohol addiction.

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.