Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns dÄ en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika Äldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen pÄ detta omrÄde Àr sparsam Àven om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vÀgen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lÀrare och en elev anvÀndes pÄ olika sÀtt för att informera om den pÄgÄende integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lÀrare och elev pÄgick under fyra veckor i oktober Är 2006. Det visade sig att svÄrigheterna för eleverna att fÄ en fullgod undervisning, dvs.

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag, hur vÀl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lÀmpar sig som utgÄngspunkt för ett sÄdant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrÀttsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. FörÀndringar i tekniska förutsÀttningar har resulterat i större risk för upphovsrÀttsliga intrÄng och ett behov av en mer flexibel upphovsrÀtt. Samtidigt har lagstiftarens ÄtgÀrder resulterat i en svÄröverskÄdlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrÀtt och att principen Àr lÀmplig sÄsom utgÄngspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag bistÄ med den flexibilitet som behövs, men Àven om mÄnga upphovsrÀttsliga principer som utformats i svensk praxis kan lÀmnas orörda behöver bÄde principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrÀtt.

I have in this essay, studied both the definition of the concepts segregation and integration and how you as an urban planner can promote integration, by working with increased feeling of security and more venues. The aim is to cast light on these two tools and how you within city planning can use them to create a more equal society. To gain a wide base of knowledge, I have studied both government and municipal reports as well as prior investigations where these methods have been used. I have also interviewed a landscape architect who actively works with questions regarding integration in Malmö, to get information as recent as possible about their work today. Malmö is today a segregated city with large gaps between the residential areas when it comes to economic possibilities and the composition of inhabitants.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för Ären 2008 till 2010. Syfte Àr att titta pÄ hur integrationspolitiken Àr organiserad, vilka beskrivningar och förestÀllningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan fÄ i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten Àr diskursteori dÀr fokus ligger pÄ sprÄket och hur förestÀllningar om verkligheten organiseras. I studien pÄvisas hur integrationspolitiken bygger pÄ en förestÀllning om ett homogent och harmoniskt samhÀlle. ?Utanförskap? och ?mÄngfald? upprÀttas som yttre grÀnser för samhÀllet och som hot mot ordningen.

Under vÄr skolförlagda utbildning har vi varit pÄ olika skolor, dÀr vi sett att lÀrarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det Àr sÄ mycket Àmnesstrukturerad undervisning ute pÄ skolorna och varför inte lÀrarna undervisar mer Àmnesintegrerat nÀr vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lÀrare bör ha, Àr att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan Àmnen. Syftet med vÄr studie var att undersöka varför lÀrarna integrerar och varför inte lÀrarna integrerar i skolorna. VÄr undersökning grundar sig pÄ telefonintervjuer med 25 lÀrare frÄn tvÄ kommuner.VÄr studie visar att lÀrarna integrerar Àmnena för att eleverna ska förstÄ samband och se helheter.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

I vÄr undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förÀndring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av tvÄ kulturer dÀr deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestÀms av ett essentialistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vÄr studie visar att deras identitet egentligen bygger mer pÄ ett konstruktivistiskt synsÀtt dÀr den kulturella identiteten inte bestÀms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förÀndras och omskapas hela tiden beroende pÄ den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval dÀr vi har valt aktiva och kvinnor som har anstrÀngt sig för att integreras i det svenska samhÀllet och inte valt ?den traditionella hemmafrun?.

This thesis examine if social voluntary organisations are independent or if they are being regulated by the public sector. We ask how free the organisations are since they get so much support and funding from the municipality. This is examined by looking at the homogenisation pressure, which means that organisations are being exposed by a pressure to become more similar. The control that the municipality has over the organisations is another aspect in this paper. The study focuses on the relation between the municipality of Linköping and three social voluntary organisations and their characteristics.

Ämnesintegration Ă€r ett sĂ€tt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn pĂ„ kunskaper, i ett effektivare lĂ€rande. Meningen Ă€r att elevernas motivation ska öka liksom mĂ„luppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet uppfattar Ă€mnesintegration. Det som undersöks Ă€r vilka möjligheter och hinder för Ă€mnesintegration karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras ocksĂ„ med en jĂ€mförelse av kĂ€rnĂ€mneslĂ€rares uppfattning om infĂ€rgning i en annan studie.

This study is about different teacher?s ÂŽconception of remedial classes and its function in TodayÂŽs School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

This study aims to identify the municipalities of Hallands? methods, guidelines and policies in integration concerning new arrivals of children and teenagers. Some of the new arrivals are under the power of Swedish Migration Board and some of them are by a contract handed over to the municipalities. The evaluation is based on Michael Lipskys street-level bureaucracy which puts its focus on the lower level of bureaucrats meeting with clients. The frame is Skolverkets guideline for education of new arrivals which is more or less a way towards a common policy.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

The Swedish Social Democratic Party was for a long time skeptical of Sweden?s opportunitiesto apply for membership in the European Community. Sweden?s longstanding policy ofneutrality was until the dramatic changes in Eastern Europe 1989 seen as an obstacle tomembership. These changes were an important factor to why the social democratic partychanged their position on the EC and in October 1990 applied for membership.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett förutsebarhetsperspektiv utreda den skatterÀttsliga legalitetsprincipen och det skatterÀttsliga retroaktivitetsförbudet. Mot bakgrund av den utredningens resultat prövas delar av Företagsskattekommitténs (FSK) förslag.Förutsebarhet handlar om att en enskild som agerar med utgÄngspunkt i gÀllande rÀtt ska kunna förutse konsekvenserna av sitt agerande. Det stÀller krav pÄ att lagstiftningen utformas tydligt. Det ska uppfyllas genom legalitetsprincipen. Det stÀller ocksÄ krav pÄ att lagstiftning endast verkar framÄt i tiden.