Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Den hĂ€r uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrĂ„n ett nerifrĂ„n-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyrĂ„kratiteorin. Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra och beskriva frontlinjebyrĂ„kraters myndighetsutövning, med ett sĂ€rskilt fokus pĂ„ deras arbete med invandrarklienter. FrĂ„gan Ă€r i vad mĂ„n detta skiljer sig mellan de frontlinjebyrĂ„krater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhĂ€llet och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyrĂ„krater inom tvĂ„ kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst tvÄ Är sedan. Vi ville fÄ reda pÄ hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet frÄn det svenska samhÀllet har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras vÀlmÄende.I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrÄn syriska emigranters perspektiv. Till vÄra intervjuer har vi anvÀnt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och tvÄ mÀn dÀr deras Älder varierade frÄn 20 till 45 ÄrsÄldern.De teoretiska utgÄngspunkterna utgick ifrÄn Bourdieushabitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.VÄrt resultat visade att första tiden i Sverige ansÄgs som en vÀldigt svÄr period för vÄra informanter. Detta berodde dels pÄ att man var rÀdd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehÄllstillstÄnd och dels att man i vissa fall upplevde osÀkerhet pÄ förlÀggningen.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

The essay aims to highlight the newly arrived immigrant students? experience of social integration and social security in the Swedish school system, which is important for their further language and learning development. This essay aims to see it from the student's perspective. The main question in this essay is: What factors seem to matter the most for the newly arrived immigrant students in their language and learning skills, and what does the students themselves think about the issue? The study is based on a qualitative research method in the form of interviews and observations conducted in a multicultural school for a period of two weeks.

Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.

Syftet med studien Àr att analysera effekter av integration pÄ prisskillnader inom mejerisektorn i Europeiska unionen (EU15 ). Studien syftar alltsÄ till att klargöra huruvida antalet Är som medlem i EU har pÄverkat prisutjÀmningsprocessen samt vilken effekt införandet av den gemensamma valutan, euro, har haft. Undersökningen sker utifrÄn prisdata pÄ mejeriprodukterna; mjölk, smör, ost och Àgg inhÀmtad frÄn EIU. Priskvoten berÀknas och jÀmförs mellan varje enskilt medlemsland i förhÄllande till EU12. HÀrutöver har en multipel regressionsanalys utförts i ekonometriprogrammet Eviews.

The purpose of this essay is to investigate how people can return from a marginalized position and become a part of society. Also how a model for returning from a marginalized position should be formed. The intention is to make a contribution to those in society that are helping people to return from marginalized positions. The survey is based on 5 thematic qualitative interviews on individuals that have returned from homelessness, criminality, drug abuse and prostitution. The main results of the investigation are that those who took part in it started their role exit with a turning point.

AbstractUppsatsen har som syfte att ta reda pĂ„ om hĂ€vningsrĂ€tt pĂ„ grund av anteciperat kontraktsbrott utgör en allmĂ€n avtalsrĂ€ttslig princip i Sverige, samt vilka prognoskrav som i sĂ„ fall kan stĂ€llas för att hĂ€vningsrĂ€tt pĂ„ grund av anteciperat kontraktsbrott skall föreligga utanför lagreglerat omrĂ„de.Genom att studera och jĂ€mföra olika rĂ€ttskĂ€llor har jag kommit fram till att hĂ€vningsrĂ€tt pĂ„ grund av anteciperat kontraktsbrott troligen föreligger Ă€ven utanför lagreglerat omrĂ„de. Jag har funnit stöd för en sĂ„dan hĂ€vningsrĂ€tt i doktrin, standardavtal, Principles of European Contract Law och UNIDROIT Principles. I doktrin föreslĂ„s en analog tolkning av köplagens reglering av hĂ€vning pĂ„ grund av anteciperat kontraktsbrott. I fyra av de fem standardavtal jag valt att analysera regleras hĂ€vningsrĂ€tt pĂ„ grund av anteciperat kontraktsbrott. Även i Principles of European Contract Law och i UNIDROIT Principles finns en reglering av hĂ€vningsrĂ€tt pĂ„ grund av anteciperat kontraktsbrott.Svensk praxis som behandlar hĂ€vningsrĂ€tt pĂ„ grund av anteciperat kontraktsbrott rör uteslutande köp och bekrĂ€ftar inte hĂ€vningsrĂ€tt utanför lagreglerat omrĂ„de.

I dagens svenska samhÀlle har vi blivit allt mer mÄngkulturella och integration har dÀrmed blivit en viktig frÄga. Vi prÀglas av en mÀngd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. DÀrför Àr det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förstÄelse och respektera alla mÀnniskor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. FörstÄelse för varandra Àr oerhört viktigt eftersom alla som Àr en del av samhÀllet inte skall kÀnna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hÀvdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio Ären har misslyckats.

The Swedish integration policy acts upon that all citizen should have equal rights and possibilities no matter ethnic and cultural background. In today's Sweden it is more or less a self-evident that immigrants ought to prepare the possibility to preserve their original cultural distinctive character according to the Governments Proposition 1997/98:16. Simultaneously the term integration and its actual meaning and its political significance are not always clear.Immigrants as a categorization are often overloaded with negative overtone and risk to seem discriminated. The category reinforces also a ?we? and ?them? thinking.

Title: Interorganizational accounting in close relations ? A case study of the relation between a big purchasing company and two of their most important cooperation partners Course: Master thesis in Business and Administration within Accounting, 30 ECTS Advisor: Gun Abrahamsson Theoretical framework: This thesis uses theories of business relationships, management information systems and interorganizational accounting. Conclusions: Despite a difference in the relations the interorganizational accounting is designed and used in a similar way. The interorganizational accounting that exists in the two relations has a medium scope, fast timeline, high aggregation and high integration. The information is mainly used for attention directing and for decision making.

In the informational age of today, continuous learning is of greatest importance. The demand for this seems to be increasing, while at the same time people are under more pressure to carry out more tasks in shorter amounts of time. A way to solve the problem of finding time to learn could be to make use of the possibilities that Internet offers for learning at a distance. The purpose of this thesis is to, from a pedagogical perspective, contribute to the discussion concerning Internet based distance education for a target population consisting of professionals. We have found that some of the courses included in the two certification programs which we have investigated are suitable for Internet based distance education.

The aim of this study was to describe and analyze the participation of immigrant organizations to the partnerships in the Equal program in Sweden. The focus of the study was on the significance of the participation for the organizations and its impact on them. The point of view of the participant organizations has been object of study through interviews with the persons who, on behalf of the organizations, have been in charge for the work with Equal. Interviews have been conducted with people representing 10 of the 21 immigrant organizations that have been identified among the Swedish Equal partners. Many organizations have experienced that the participation has strengthen the awareness of target groups about their needs and their possibilities.

VÄrt syfte med denna studie Àr att titta pÄ hur lÀrare uppfattar elevers motivation pÄ gymnasienivÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. DÀrtill ska vi undersöka hur dagens lÀrare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta pÄ vilka faktorer som lÀrarna anser spelar roll för att motivera eleverna i Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv som vi utgÄr frÄn i uppsatsen Àr Organismic Integration Theory, men vÄrt resultat av studien Àr Àven kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut pÄ att vi kontaktade sex stycken idrott och hÀlsa-lÀrare som arbetar pÄ gymnasiet, och frÄgade dem angÄende hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfÀllet. Resultatet vi kom fram till var att lÀrarna sÄg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevernas motivation i idrott och hÀlsa-undervisningen, dÀr betyg och stimulans Àr huvudfaktorerna enligt lÀrarna.