The underlying purpose of this study is to investigate how the libraries in Sweden organize and administrate the service of providing literature in other languages than Swedish. The study focuses on the central guiding principles that regulate the provision of multilingual literature and how these guidelines are implemented in to practice at the libraries. As the guidelines are closely connected to the official discourse in Sweden concerning policies targeted towards immigrants, the guidelines will be examined from a perspective of integration politics. To assemble data a survey has been conducted looking into factors such as how the libraries perceive the guidelines, how the libraries do business intelligence and user inquires to reach out to the users of the multilingual media, forms for statistics and method of working. The results points out that the libraries in their work with multilingual media are confronted with three tensions; the first tension is that between the libraries aim to promote equality and freedom for the individual and at the same time to fulfil certain collective interests and goals.

In this paper I attempt to analyze the ways the European Union defines its external borders in cross-border co-operation with its neighbours. The analysis is based on case study examining the founding components of a updated version of the Northern Dimension policy of the European Union.The analytical framework of the study is composed of three different perceptions on the cross-border co-operation; regionalisation, integration and flexible integration. I conclude that the model of cross-border co-operation laid by the Northern Dimension policy would have an impact on the EU's external border with Russia, making it more flexible and vague.As far as the geographical terms of the co-operation are concerned, they seem to shift from regional co-operation to greater emphasis the role of networks as basis for co-operation instead of traditional regions..

Words like pirates and anti-pirates are becoming common features in the cultural political debate of today, and the file-sharing phenomenon has become a more and more delicate and disputed subject. The fact that people are organizing in networks to swap computerfiles with each other has, among other things, led film and music companies from all over the world to initiate a number of anti-piracy organizations, assigned to protect the right to culture and information. The industrial organization Antipiratbyrån (the Anti-pirate Bureau) and the network Piratbyrån (the Pirate Bureau) have on several occasions been used to represent the prevailing conflict in Sweden. The purpose of this study is to apply a sociological perspective to the collective act of file sharing. Additionally, the purpose is to argue that the activity can be understood as a social movement, although it is rarely referred to as such.

Den här uppsatsen utreder frågan vilka möjligheter kommunen har att allmänt främja näringslivet i kommunen enligt 2 kap 8§ kommunallagen(1991:900). Enligt 2 kap 8§ kommunallagen får kommunen vidta åtgärder för att allmänt främja näringslivet. Stöd till enskilda näringsidkare får bara ske om det finns synnerliga skäl. Bestämmelsen i 2 kap 8§ kommunallagen grundar sig på praxis som Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten) har arbetat fram under ett stort antal år.

Då Sveriges samhälle blir allt mer mångkulturellt och vi får en mer mångkulturell skola, är det viktigt att pedagoger har en förståelse och är medvetna om de kulturella skillnaderna som kan uppstå i undervisningssituationer. Vi har valt att fokusera vår studie på flickor med muslimsk bakgrund och hur de upplever idrottsämnet. Ämnet innehåller många olika moment som kan upplevas som nya och främmande för dessa elever. Vi intervjuade även pedagoger för att se hur de arbetar med integrering och hur det hanterar eventuella bortfall från idrottslektionerna. Vår studie består både av en kvalitativ samt en kvantitativ del.

Syftet med undersökningen är att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nämligen boendet och hur flyktingen kommer att bo är en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar när de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras på, etnisk boendesegregation, integra¬tion samt främlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhället?, Vad anser svenskar om boen¬desegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bi¬dragande orsak till främlingsfientlighet?. Studien bygger på en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.

SAMMANFATTNING___________________________________________________________________________Titel:Produktplacering som kommunikationsverktyg- att kommunicera ett varumärke genom integration i ett naturligt sammanhang.Författare:Amanda Krantz och Charlotte EdmanHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Turismprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2012.___________________________________________________________________________SyfteSyftet med uppsatsen är att analysera produktplacering som kommunikationsverktyg genom att förklara och undersöka vilka karaktäristiska drag som kan hänföras till fenomenet, samt vilka möjligheter och begränsningar dessa kan ha för ett varumärke. Vidare vill vi undersöka närheten till andra verktyg i kommunikationsmixen, samt vilka möjligheter det finns till integration dem emellan. Avslutningsvis är vår ambition att undersöka vilken utveckling som kan skönjas avseende produktplacering.I närhet till syftet har vi valt att arbeta med forskningsfrågan;?Vilken funktion och inflytande har produktplacering som kommunikationsverktyg i processen att kommunicera ett varumärke?MetodI denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie, vilken kommit att anta en abduktiv karaktär. Metodvalet föll sig naturligt då ambitionen med uppsatsen varit att komma nära vårt problemområde och gå på djupet snarare än på bredden.

Problemområde: Vi kan idag se en tydlig tendens att många företag går samman i nära samarbete eller fusioneras. Det är också många av dessa fusioner som misslyckas. Ett vanligt argument för att förklara ett misslyckande är den integrationsproblematik som uppstår efter en fusion. Vi har intresserat oss för vad som döljer sig bakom denna problematik och hur man på ett bättre sätt ska kunna förstå integrationen mellan två kunskapsföretag. Syfte: Hur tar sig identitetsskapande hos medarbetarna i CBAH i uttryck vid integrationsprocessen med BAH? Metod: Vi har utgått från ett uttolkande paradigm där forskningsdesignen varit kvalitativ med ett aktörs- och förståelseinriktat synsätt.

AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sämre hälsa än heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka åtgärder som är möjliga för att förändra denna ohälsa, där jag har koncentrerat mig på särlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig på lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- området. Med hjälp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkännande eller omfördelning diskuteras särlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet är att det vid särlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthålls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.

The purpose of this qualitative study has been; how social bonds are interlaced between the social worlds contained within the analytical division of ?outside Internet? and ?within Internet?. What happens with the social bond as the individual oscillate between this analytic bisection? This purpose raises important questions of the use of Internet in everyday life.A new stance is taken toward studying the Internets integration into everyday life. The focus is adjusted to the importance of emotions.

För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppställer artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktär. Vad som utgör teknisk karaktär har även det utvecklats genom praxis.

För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for ?soft inclusion??The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians? foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt.

I lagtext som berör skatteförfarandet finns ingen tydlig angivelse av hur sakbegreppet ska tolkas. Detta har istället utvecklats genom praxis och med civilrätten som förlaga. Uppsatsens syfte har varit att utreda hur detta begrepp utformats och om det mest optimala tolkningssättet valts. .