Vid beskattning finns det två sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt från Sverige kan obegränsad skattskyldighet aktualiseras på grund av att den skattskyldige har väsentlig anknytning till Sverige.I svensk skatterätt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark ställning. Detta ställer krav på lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mått av förutsägbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande.

This article evaluates the narrative and it´s didactic role in historiographic textbooks for schools. The primary study is a comparing qualitative analysis of the narrative in the different textbooks. The result leads to a pedagogical discussion based on Kieran Egans theories about cognitive tools, and how they shape our comprehension. The theoretical background defining and discussing narrative as a concept is partly based on a semiotic view, part linguistic. The main conclusion of the work is how the narrative seems to be a product of discourse in the ways the textbooks differ at the most from each other; Broken down, how the role of the writer and the reader and their conception of the world take part I a significant comprehension of the stories told in history textbooks..

Avfallslagstiftningen innebär hanteringsbegränsningar och myndighetskontroll i syfte att motverka de miljörisker som avfallet innebär. Efter ett återvinningsförfarande kan den börda som avfallslagstiftningen innebär upplevas tung för återvinningsbranschen att bära i förhållande till de risker som de återvunna materialen utgör. Därutöver anses avfallsstämpeln i sig ha en hämmande inverkan på användandet av återvunnet material då den resulterar i negativa associationer. Det aktualiserar frågan kring när avfall juridiskt sett ska upphöra att vara avfall (avklassificering av avfall). Frågan kring avklassificering av avfall har under lång tid varit oreglerad inom EU och de få riktlinjer som funnits har härrört från ofullständig EG-rättslig praxis.

Den framtida samhällsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad användning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns således ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsägare som vill utnyttja den förnybara energin. Äganderätten till förnybar energi är inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

2003 ändrades bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kapitlet 8 § brottsbalken så att även hets mot homosexuella blev straffbart. Det skulle i fortsättningen vara brottsligt att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella i ett uttalande eller meddelande som sprids. I förarbetena till lagändringen förklarades att samma principiella avvägningar skulle göras vid bedömningen av hets mot homosexuella som vid hets mot andra grupper. Under lagstiftningsärendets beredning restes frågan om hur kriminaliseringen skulle komma att påverka till exempel predikningar om homosexualitet utifrån Bibeln. I förarbetena framhölls bland annat att det inte skulle vara tillåtet att använda Bibeln för att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, men att det även i fortsättningen skulle vara tillåtet att citera och diskutera religiösa urkunder och uppmana åhörarna att följa urkundernas inriktning.I NJA 2005 s.

Detta är en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Syftet med studien har varit att, med hjälp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rådande diskurser gällande kön och sexualitet som präglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?gränslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang används inom det sociala arbetet gällande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet är baserat på två öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar på en statlig institution där unga tjejer och kvinnor är omhändertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör området kön och sexualitet.

Ett förekommande problem i den svenska varumärkesrätten rör bedömning av särskiljningsförmåga för vissa varumärken. I fråga om ordmärken som består av en sammansättning av beskrivande beteckningar och geografiska namn tycks Patent- och Registreringsverket och Patentbesvärsrätten ha olika uppfattningar om hur särskiljningsförmåga för sådana ska bedömas. I och med att det finnas en meningsskillnad får det sägas att rättsläget är oklart i frågan och därigenom något som behöver redas ut.     Med utgångspunkt i en rättsdogmatisk metod görs en utredning av problemet. Det redogörs för vissa av varumärkets funktioner som exempelvis att garantera ett visst ursprung för de varor som bär det. Ordvarumärket som sådant behandlas med utgångspunkt i dess uppbyggnad.

I framställningen redogörs för och analyseras vinnande leverantörs talerätt i mål om överprövning av offentlig upphandling. Talerätten för vinnande leverantör är sprungen ur Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis varför tyngdpunkt ligger på analys av denna samt av kammarrättspraxis utifrån klagorätt i förvaltningsprocessen, samt ytterligare processuella frågor såsom förhandlingsprincipen, processram, rättskraft och processekonomi. Vidare diskuteras talerättsfrågan utifrån unionsrättens krav på effektiva rättsmedel. Syftet är att klargöra gällande rätt avseende talerätt för vinnande leverantör och att problematisera talerätten utifrån frågor som uppkommit i praxis och frågor som ännu inte prövats av överrätt.Enligt unionsrätten har varje berörd leverantör rätt till ett effektivt prövningsförfarande för offentliga upphandlingar, vilket i Sverige utgörs av ansökan om överprövning hos förvaltningsrätten. Vinnande leverantör kunde tidigare inte försvara sin tilldelning inom ramen för en konkurrents ansökan om överprövning.

Det är inte svårt att se hur immaterialrätten och konkurrensrätten ibland kan kollidera. Immaterialrätten syftar till att skydda prestationer eller kännetecken medan konkurrensrätten syftar till att fri konkurrens och fri rörlighet ska råda på EU:s inre marknad. Immaterialrätten är främst nationellt reglerad, medan konkurrensrätten normeras genom gemenskapsrätten och har erkänts företräde framför nationell rätt. Till följd av dessa omständigheter har konkurrensrätten ofta i praktiken fått företräde framför immaterialrätten. EU har dock sedan länge erkänt legitimiteten och betydelsen av immaterialrätter och försöker numera uppnå en balans mellan målet av en inre marknad med effektiv konkurrens och det viktiga immaterialrättsskyddet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstår kan beskrivas som ett tillämpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som påverkar tillämpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell använts. Den teoretiska modellen utgår ifrån att de resurser som finns tillgängliga för den offentliga sektorns verksamhet är begränsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter på ett så, för helheten, effektivt sätt som möjligt. Då de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken ? både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet.

Denna uppsats behandlar EU:s inre marknad och dess fria rörlighet av varor. Den fria rörligheten av varor reglerar i artiklarna 28 och 29 EG-fördraget. Dessa artiklar förbjuder import- och exportrestriktioner samt ÅMV mellan medlemsstaterna. Det finns däremot undantag till dessa artiklar i artikel 30 EG-fördraget, som kan tillämpas om åtgärden är tillräckligt nödvändig och lämplig. Artiklarna 28 - 30 EG-fördraget är framför allt tillämpliga på gemenskapens medlemsstater, men även på dess institutioner, något som bekräftas i EG-domstolens praxis.EU:s institutioner har befogenheter att införa harmoniserande akter som exempelvis reglerar den inre marknaden.

Denna undersökning avser att belysa flickor som gjort könsbrytande val till gymnasiet. Antalet flickor som gör könsbrytande gymnasieval har ökat något de senaste åren. Enligt vägledningsteorin Social Cognitive Career Theory, SCCT, gör individer ?karriärval? utifrån sin subjektiva prestationsförmåga, den s.k.?self-efficacy?. Beroende av hur individen uppfattar sin egen förmåga och värderar sig själv, vidgas eller minskas handlingsutrymmet.

Denna undersöker hur ungdomars attityder till tobak påverkas av olika typer av exponering. Det finns idag specifika begränsningar och restriktioner för hur marknadsföring av tobak får se ut i Sverige men trots det exponeras vi dagligen på sociala medier, i affärer och liknande, ofta utan vidare medvetenhet. Vi ville genomföra en undersökning över hur ungdomars attityder till tobak skapas och påverkas av sociala, interna och externa påtryckningar. Genom våra två fokusgrupper har vi lyckats samla önskat material och där av kunnat klarlägga flera svar till hur olika typer av exponering påverkar ungdomars attityder till tobak..

The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development.