During the last decade executive coaching has become an increasingly popular method of management development. Few studies have been conducted within this area, especially in Sweden, and little has been said about the construction of management in executive coaching. The purpose of this master?s thesis is to study executive coaching from a social constructionist perspective, focusing on the construction of management. The two research questions are: How is management constructed in executive coaching? How can we understand the construction of management in executive coaching? Additionally, we identify gender as a social construction of importance and thus include a gender perspective in our analysis.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapC-uppsats i socialt arbete, 41-60pVåren 2006Coaching av arbetslösaEn kvalitativ studie om coachinggrupper på ArbetsförmedlingenFörfattare: Maria JohanssonSammanfattningStudiens syfte var att utvärdera de coachinggrupper som bedrivs på Arbetsförmedlingarna i två mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching på Arbetsförmedlingen är en effektiv metod för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden.Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och två coachingledare. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.Resultaten visade att två av tre deltagare är mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har ännu fått arbete, men alla har fått nya idéer och motivation att få ett arbete.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

I dagens konkurrenssamhälle bestäms framtiden för företag av ledarnas produktivitet och prestation. När många företag försöker erhålla kvalitativ personal inom sina organisationer är det inte förvånande att många av dem använder sig av coachingföretag för att nå önskade resultat. Syftet med denna studie var att visa hur och varför coaching av ledare genomförs. Fokus låg på att ta reda på hur ledare vägleds genom coaching och hur de nya kunskaperna kan omsättas för att kunna tillämpas i arbetet i organisationen. Coaching är ett mångfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer. Även självförtroendet upplevde de hade förbättrats då de vågade ta för sig mer än vad de hade vågat innan , både i privata och arbetsrelaterade situationer och relationer..

Coaching har blivit mycket av ett slagord inom företagsvärlden och olika konsultfirmor. Men vad innebär det konkret för individer och organisationer? Denna studie kommer att behandla coaching utförd av en ledare. Därav kommer både ett öppet och modernt ledarskap som coaching kräver behandlas, samt huvudämnet coaching.Bakgrunden till studien är främst att allt för många ledare idag fortfarande rekryteras med auktoritär ledarskapsstil som inte prioriterar utveckling av de anställda, samt att coaching som definition ibland misstolkas. Så syftet är att behandla dessa frågor och diskutera kring frågeställningarna: Vad är coaching? Vilken betydelse har coaching? Metoden som tillämpas i denna uppsats är en kvalitativ studie med fyra representanter från Brynäs IF hockey A-lag, tränaren Niklas Czarnecki, assisterande tränare Tommy Jonsson, spelarna Ove Molin och Emil Sandin presenterar deras verklighet omkring ledarskap och coaching..

The purpose of this paper is to examine how work and individuals is portrayed in today?s labor market policies and workrelated coaching. To do this I am using discourse analysis. My theoretical points are social constructivism, governmentality, coaching and theories regarding activity. The results portray a picture of work as the foundation of society and the main way to break isolation.

A self-esteem that is contingent on affirmation from others leaves the individual psychologically vulnerable. Ccontingent self-esteem has been shown to be either relationship or competence based. The aim of the current study was to examine the relationship between relationship based self-esteem, competence based self-esteem, the under dimensions of those, and self-efficacy. Questionnaires were handed out to 69 university students. The results indicated that competence based self-esteem predicted a significantly low self-efficacy.

Gustafsson, Maria (2011). Kan coaching öka elevers resultat i skolan? En undersökning om coachingprocesser i skolan och deras påverkan. Examensarbete inom lärarutbildningen 90 hp distans. Den här uppsatsen är sprungen ur studier av vad coaching är, intervjuer med coacher i skolan, intervjuer av elever som blir coachade av skolcoacher, samt observationer av coachingprocesser. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida coaching av elever i skolan kan påverka deras resultat på ett positivt sätt. Coaching är ett relativt nytt fenomen i skolans värld.

Lärande är enligt forskare centralt för att åstadkomma utveckling och förändring med hjälp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lärande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lärandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

God self-efficacy är nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgångsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gällande sin egen förmåga att framgångsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken på könsskillnader i self-efficacy när det gäller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sämre om sin egen förmåga än vad män gör. Syftet med denna studie är att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare.

En enkätstudie genomfördes bland arbetslösa i åldern 18-30 år som var inskrivna på kommunala arbetsmarknadsenheter i syfte att undersöka sambandet mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet visar ett signifikant samband mellan arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och bedöms bero bland annat på den positiva påverkan arbetslivserfarenhet har för en individs kontaktnät på arbetsmarknaden samt kunskaper om regler, attityder och normer Det finns även ett signifikant samband mellan skolutbildning för söka-jobb self-efficacy. Även detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. Studien fann ingen interaktion mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy.