Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Från att det i början talades väldigt lite om coaching är det idag en mångmiljonsaffär som erkänts som ett effektivt sätt att bidra till utvecklingen av ledare på alla möjliga nivåer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man på sikt få mer självgående medarbetare (Chef 2007).Två kända definitioner av coaching är den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgångspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjälpa dem att hjälpa sig själva genom att aktivt lyssna, ställa öppna frågor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner åt är tillvägagångssättet.Med denna undersökning vill vi ta reda på hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och väver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching är. Vi vill veta vilken syn de har på coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har på deras medarbetare.Undersökningen är baserad på både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod där vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkätundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn på vad coaching är, samt att de tillämpar och tolkar det ganska snarlikt, men att många saknar tid till att coacha i den utsträckning de skulle vilja.

För att inom hälsopromotivt arbete kunna hjälpa individen att leva ett mer hälsosamt livbehövs motivation. Tidigare forskning visar att coaching är en arbetsmetod som skulle kunnaförbättra motivationen hos individen, vilket gör det lättare att upprätthålla hälsosamma vanor.Studiens syfte är att undersöka hur coaching kan påverka viktminskning, motivation tillviktminskning samt motivation till fysisk aktivitet och kosthållning. Undersökningen har enkvasiexperimentell design med både före- och eftermätning, i form av en enkät. Experimentetbestod av att experimentgruppen fick delta i coachingsamtal medan kontrollgruppen inte ficknågon påverkan. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällandeviktminskning eller motivation till viktminskning, till motion eller till att äta nyttigt.

Viktigt för ett bra gruppklimat är bland annat gruppens kommunikationsmönster och tidigare framgångar, något som är beroende av tydliga mål för arbetet. Tidigare forskning har påvisat ett positivt samband mellan gruppens kollektiva efficacy och dess prestationer. Området kollektiv efficacy är relativt välforskat, dock tycks frågan om vilka faktorer som har betydelse för kollektiv efficacy i arbetsgruppen stå relativt obesvarad. Inom området dominerar kvantitativ metod, varpå en kvalitativ ansats bedömdes lämplig i denna undersökning. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för individens upplevelse av kollektiv efficacy i arbetsgruppen.

Coaching är ett verktyg som används för att ta någon annan från ett nutida läge till att nå ett framtida mål, utöka sina potentialer och utvecklas som person. Studiens syfte var att genom en kvalitativ ansats undersöka olika aspekter av coaching som resulterat i ett givande resultat för den enskilda individen. Syftet var även att undersöka vilka problem deltagarna stötte på i processen samt coachens roll. Åtta personer intervjuades och resultatet visar att de tyckte att coachingen resulterat i förbättrad självkänsla och självkännedom, ett förändrat tankesätt och en tydligare målbild. Relationen till coachen upplevdes betydande i form av stöd och feedback i processen.

Syftet med uppsatsen var att utröna en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. En kvalitativ undersökning bland nio företagsstartande studenter som tagit hjälp av inkubatorn Idélab gjordes för att identifiera psykologiska faktorer för att en student ska starta företag. Tidigare forskning har visat att self-efficacy kan ha betydelse. Tonvikt lades därför på entreprenöriell self-efficy med hjälp av en andra frågeställning; ?På vilket sätt påverkar Idélab sina studenters entreprenöriella self-efficacy?? Det framkom att entreprenöriell self-efficacy, utbildning, stödjande miljö, känslan av att skapa sitt eget liv och framtid samt styrkan av att vara flera var betydelsefulla faktorer för studenter som startar eget.

BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

ABSTRACTThe aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction.

Problematisering: Coaching är ett mytomspunnet och svårdefinierat begrepp som missuppfattas och misstolkas av många. Som fenomen är coaching mångfacetterat och coachingprocessen består av ett antal olika faser som gör att förståelsen för helheten försvåras ytterligare. Coaching är idag något av en trend inom ledarskapsutveckling vilket ur olika aspekter kan vara problematiskt. Vi vill därför undersöka varför det är så populärt och hur fenomenet kommer att utvecklas i framtiden. Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera fenomenet och trenden coaching.

Projektet bestod i att skapa en ny hemsida till företaget Entusiastisk Coaching. Genom detta projekt når företaget ut till en bredare målgrupp och har större chans att genom coaching hjälpa människor, exempelvis att göra karriärval. Hemsidan har skapats med hjälp av CSS, PHP, HTML och JavaScript. Det främsta syftet med hemsidan var att göra den användarvänlig. Resultatet av detta arbete blev en hemsida som företaget är nöjd med och som fungerar på det sätt som planerades..

This study is a critical discourse analysis on the genre of career coaching. Focus lies on questions such as how doescareer coaching articles construct the working subject, and how is working life described in the genre. The categoryof social relations is central to the study. I ask questions about which social relations are of importance, and whichare not, in the career coaching version of working life and how can these relations be interpreted from a critical pointof view. The concepts of power-knowledge is central to the analysis of social relations and the term employabilityconstitute the main theoretical understanding of what distinguish the contemporary labour market.

Entreprenöriell self-efficacy är en viktig faktor inom entreprenörskap som kan antas ha ett samband med stress. Den aktuella studien syftade till att undersöka sambandet mellan prediktorerna rollstress (role ambiguity, role conflict och role overload), generell stressupplevelse, ålder, stöd från omgivningen och kön samt den beroende variabeln entreprenöriell self-efficacy. Även könsskillnader undersöktes. Fyrtiotre nyblivna företagare besvarade enkäterna som skickades ut via e-post. Multipel regressionsanalys visade att ålder, kön, role ambiguity och generell stressupplevelse kunde predicera entreprenöriell self-efficacy.

En minskning av återfallen till kriminalitet är en viktig uppgift för kriminalvården. Behandling och återanpassning innan frigivning minskar återfallen men detta återanpassningsarbete har försämrats. Forskning har visat att self-efficacy var viktigt för individer gällande att klara av givna uppgifter. Individer som trodde sig kunna leva ett liv utan kriminalitet och hade mer kontroll återföll i mindre grad. Syftet med studien var bland annat att undersöka om self-efficacy har betydelse för att inte återfalla i en kriminell livsstil.

Bakgrund: Fall hos äldre är vanligt förekommande. Regelbunden balansträning krävs för att bibehålla och förbättra balansförmågan. En persons self-efficacy och utfallsförväntningar spelar roll för om träningen blir av eller inte då många äldre inte tränar på grund av att de inte tror sig få ut något av det. Nintendo Wii Fit är ett modernt sätt att träna balansförmågan på.Syfte: Syftet var att undersöka om Nintendo Wii Fit har effekt på balansförmågan, self-efficacy till balansförmågan i hemmet, utfallsförväntningar på balansförmågan av balansträningen samt fallrelaterad self-efficacy hos tre hemmaboende personer över 70 år under och efter tre veckor interventionsperiod.Metod: Experimentell single-case design A-B-A2 användes. Interventionen bestod av balansträning med Nintendo Wii Fit tre gånger i veckan under tre veckor.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.