Sökresultat:
264 Uppsatser om Civila utredare - Sida 6 av 18
Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test ocharbetsprestation inom polisen ? samtidig validitet
Extern validitet hos personlighetstest kan studeras genom att testet ställs motvariabler som mäter arbetsprestation. Syftet med studien var att undersökavaliditeten hos det arbetslivspsykologiska personlighetstestet UPP (Sjöberg,2008). Ett hundra anställda inom polisen, varav 50 kvinnor, tog testet via enInternetplatform. Som externa kriterier användes i studie 1 (N = 100)polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form avantal förhör för utredare. Resultaten indikerar att vissa variabler i UPPtestetvisade tillfredsställande validitet mot de externa kriterierna.Emotionell stabilitet uppvisade tillfredsställande validitet mot kriterierna ienlighet med tidigare forskning.
Gärningsmannaprofilering : Ett hjälpmedel under den pågående brottsutredningen.
Det mediala intresset för gärningsmannaprofiler har ökat enormt efter bland annat mordet på Anna Lindh, dubbelmordet i Linköping och inte minst under jakten på Hagamannen i Umeå. Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp bildades i början av 1990-talet. I dag består den av en kriminaltekniker, en rättsläkare, en rättspsykiatriker och fyra poliser med lång erfarenhet av sex- och våldsbrottsutredningar. För ett par år sedan utförde gruppen sex gärningsmannaprofiler på mördare. Nu har siffran mer än fördubblats.
Begreppet barnets bästa
Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bästa, om definitionen av begreppet är tillräckligt klart uttryckt så att barnets bästa kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rättsregler och rättstillämpningen kring barnets bästa ser ut i de enskilda fallen. Författaren har även behandlat frågan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bästa, vilket därmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundläggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 är barnets bästa i främsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen år 1990 är de pliktiga att efterfölja och vidta de åtgärder som krävs för barnets bästa. Enligt Föräldrabalken 6kap 2a§ ska frågor kring vårdnad, boende och umgänge alltid vara det avgörande för barnets bästa.
Bibliotek i förändring : en fallstudie av folkbibliotek i Nacka kommun
Denna uppsats syftar till att se hur Nacka kommun styr sina bibliotek i offentlig och privat regi och om det finns en skillnad i synsättet på bibliotekets samhällsuppdrag mellan biblioteken som påverkar hur dessa tolkar och implementerar de krav som kommunen ställer. En förstudie gjordes i form av en observation på respektive bibliotek samt intervju med en ombudsman och en utredare för facket DIK för att få större inblick i ämnet. Intervjuer med respondenter från ett bibliotek som drivs i privat regi och ett offentligt bibliotek genomfördes samt en intervju med en utvärderingsexpert hos Nacka kommun. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan efter de utvalda organisationsteorier som valts ut efter uppsatsens syfte. Resultatet av analysen visade på en skillnad i synsättet hos respektive bibliotek både på ett organisatoriskt plan och i det utbud bibliotek erbjuder till medborgarna.
I ett kretslopp av demokrati och auktoritärism : En studie om demokratiseringsprocessen i norra Irak
De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av världen. Ett stort antal auktoritära politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utsträckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gällande i västvärlden. Demokratins segertåg över världen har också föranlett en väsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. Karaktäristiskt för den vetenskapliga litteraturen är att den tenderar att fokusera på demokratins processaspekter, dvs. på själva övergångsperioden från ett icke-demokratiskt tillstånd till ett demokratiskt sådant.
Folkrättsliga problem vid användandet av adaptivt kamouflage
Adaptivt kamouflage är en signaturanpassningsteknik som ger stridsfordon förmågan att anpassa sin värmesignatur utefter omgivningen eller imitera andra objekts signatur, i syfte att undgå upptäckt eller identifiering.I denna studie genomförs en analys om vilka folkrättsliga problem som kan uppstå vid användandet av adaptivt kamouflage.Studiens resultat visar att de folkrättsliga problem som kan uppstå vid användningen av adaptivt kamouflage är distinktionsproblem, då tekniken möjliggör för stridsfordon att imitera signaturen av civila personbilar. Denna användning av adaptivt kamouflage kan anses som brott mot distinktionsprincipen..
Varför vidareutbildar sig kvinnor inom Försvarsmakten?
Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gått militär grundutbildning väljer att vidareutbilda sig till specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga specialistofficerare i åldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmän värnplikt och två av dem hade gått grundläggande militär utbildning (GMU). Av demografiska skäl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys när jag analyserade intervjuerna.
Lätt som en plätt? Problematik kring samordningen inom den svenska förvaltningen
Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur väl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. Många menar att betoningen på samordning idag ökat efter flera år av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har därför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, när och var samordning är önskvärt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstå. Då samordning är en flertydig term som kan vara svårförstådd, avser uppsatsen också konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer på Migrationsverket ges praktiska exempel utifrån en svensk kontext.
?Anhöriga har det lika jobbigt dom, som står på andra sidan.? : En kartläggning av de civila organisationerna i Karlstad och vilket stöd de kan ge anhöriga som har barn eller ungdomar som missbrukar droger.
I det samhälle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhällen.Detta numera individualistiska samhälle skapar en otrygghet föryngre människor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, där sociala band ingår, fastnar lättarei en missbruksproblematik.Målet med denna studie var att undersöka det fält, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhället. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, där det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartläggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad.Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata är kartlagdmed hjälp av analys och kodning som lett fram till kategorier. Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som är kopplade till dessa är:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky.Resultatet visar att det finns ett visst stöd från den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.Våra respondenter påpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga.
Socialtjänstens ansvar för brottsoffer : ur ett rättsvetenskapligt perspektiv
Syftet med denna c-uppsats har varit att öka kunskapen om socialtjänstens ansvar förbrottsoffer utifrån att en särskild bestämmelse om denna grupp införts i socialtjänstlagen (5kap. 11 § SoL). I undersökningen har både rättsdogmatisk och rättssociologisk metodanvänts. Resultatet av undersökningen har visat att brottsoffers situation under den politiskaprocessen har betraktats som ett strukturellt eller generellt problem och att socialnämndenbör bedriva ett aktivt arbete för denna grupp. Att det nu finns specifika mål för brottsoffer isocialtjänstlagen betyder emellertid inte att deras behov nu har ett starkare rättsligt skydd änandras.
Demokratiseringen av Taiwan
Syftet med denna uppsats är att undersöka faktorer och orsaker som kunde ha spelat en betydande roll i Taiwans demokratisering efter andra världskriget. De demokratiseringsteorier som vi fördjupar oss i är välkända men är skrivet utifrån ett Taiwanesiskt perspektiv. Var det den snabba moderniseringen som påskyndande Taiwans demokratisering? Eller var det enskilda individer med makt som kunde påverka Taiwans utveckling åt det positiva hållet. Inte direkt av välvilja utan istället på grund av att dessa individer ville överleva och var därmed tvungna att införa reformer.
Byte av kontorstyp : en organisationsförändrings påverkan på produktivitet och trivsel
Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lämnar enskilda kontorsrum för att övergå till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anställda ofta minskar vid denna typ av förändring och att det kan ge både positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anställda blir delaktiga vid organisationsförändringar för att behålla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanställda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet påverkas på grund av förändrad kontorstyp. Vi har i vår studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förändrats hos handläggare och utredare på Försäkringskassans Nationella Försäkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes då de våren 2013 bytte kontorstyp från egna kontor till kontorslandskap.
Framtidens begravningskoncept : Tradition i kombination med utveckling?
I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effektiva och hållbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre långtid, på begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) så samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs på kyrkogård. I Sverige uppgår dessa metallrester till 22 ton per år.För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja återvinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts.Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgång visade på att det finns en negativ miljöpåverkan från de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för återvinning av metaller efter kremering. .
Urvalskriteriernas prognostiska validitet för studieresultatet vid officersprogrammet
Undersökningen syftar till att jämföra två olika urvalssystem för officersprogrammet. För detta syfte ställs det gamla respektive det nya urvalssystemet mot kadetternas studieresultat. Urvalskriterierna till dessa urvalssystem korreleras mot studieresultatet i en korrelationsmatris. Därefter undersöks de uppmätta sambanden medelst semi-partiala korrelationsmått och konfidensintervall. Detta skapar belägg för att det föregående urvalssystemet var effektivare än den nya för att välja ut kadetter med förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Barnavårdsutredningar : En diskursanalys
Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och värderingar i socialtjänstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika föreställningar om barns behov och föräldraskap samt utredarens roll i barnavårdsutredningar. Jag ställde mig frågan, hur ser egentligen barnavårdsutredningar ut i sken av rådande samhällsmoral och socialpolitik? Vilka föreställningar om barns behov, föräldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna på?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av föräldraförmåga men även att föräldraförmåga bedöms utifrån barnets behov. Jag har också identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstår som neutrala.