Organisationer idag står inför en omfattande konkurrens i en global miljö med en föränderlig marknad. Ständiga förbättringar är ett samlingsnamn för managementkoncept vilkas syfte är att effektivisera organisationen och minska onödigt ?spill? med hjälp av relativt små förändringar. Medarbetarnas deltagande är en av de viktigaste aspekterna för att skapa en effektiv offentlig organisation genom ständiga förbättringar. Traditionellt har den offentliga sektorn ett top-down perspektiv, medan koncepten om ständiga förbättringar bygger på ett bottom-up perspektiv.

I den offentliga verksamheten utgör budget främst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. På senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten från den privata sektorn om hur budget bör användas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sätter mer fokus på det mänskliga beteendet och deltagandet från budgetuppställandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn där man har upptäckt vikten av hur viktigt det är med inre effektivitet inom verksamheten för att också lyckas med att få en god yttre effektivitet.

Vårt samhälle idag präglas av ett ökat flöde av varor, tjänster och information och avståndet till världen runt omkring oss krymper. För organisationer innebär detta att kravet på effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgång. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta på vilka krav och förväntningar kommande arbetsgivare har på oss kommunikatörer som snart ska ut på arbetsmarknaden. Vi har också funderat på vilka arbetsgivare som bäst kommer att kunna möta vår strävan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pågår har vi uppmärksammat att många ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva än organisationer inom den offentliga.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gått militär grundutbildning väljer att vidareutbilda sig till specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga specialistofficerare i åldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmän värnplikt och två av dem hade gått grundläggande militär utbildning (GMU). Av demografiska skäl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys när jag analyserade intervjuerna.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i att diskriminerande mekanismer försvårar etnisk inkludering på arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utländsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger på 18 intervjuer och 6 policydokument från 16 olika företag. Studien visar att mångfald och antidiskrimineringsarbete ses som självklarheter. Det är också en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frågor inte förekommer i större utsträckning än vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Det ena syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifråga om arbetstagares kritikrätt. Det andra syftet är att undersöka konsekvenserna för denna rättighet av en dom från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anställda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. Begränsningar i denna rätt får endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten får inte sanktioneras i form av någon negativ åtgärd som har med anställningsförhållandet att göra, till exempel uppsägning eller avskedande.

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hållbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpåverkande företag som antingen är svenska statligt ägda eller noterade på svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har använts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen är både kvantitativ och kvalitativ, då årsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger på bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin täcker vad CSR är, positiva och negativa infallsvinklar på CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk påverkan samt teori om kvalitetssäkring, för att skapa en förståelse kring ämnet.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad.

Regeringens mål för ekologisk konsumtion inom den offentliga sektorn har avsett en inriktningmot 25 procent ekologiska livsmedel fram till innevarande år 2010. En handlingsplan förhållbar konsumtion - ?Bilen, Biffen, Bostaden? ligger som bakgrund till denna inriktning.Handlingsplanen vill förmedla att samverkan mellan politiker och medborgare måste bli bättre.Ekologiska produkter är ett medel för att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål. Med hjälp avden offentliga sektorn ökar efterfrågan. Med hjälp av olika miljöprojekt hoppas man kunna fåelever på skolor till att tänka på miljöfrågor och svinn samt öka efterfrågan på ekologiskalivsmedel.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar miljösatsningarna ideras skolrestaurang och om skolrestaurangen bidrar med kunskap och inspiration till att ageramiljömedvetet.

För att Sveriges hälso- och sjukvård skall fungera på ett så effektivt sätt som möjligt måste kostnadsfördelningen mellan den offentliga sektorn och patient vara i balans, både vad gäller pris och antal läkarbesök. I denna studie analyseras relationen mellan prisförändringar och antalet läkarbesök på vårdcentraler över tid. Resultatet från de utvalda modellerna visar att det inte finns någon effekt på utnyttjande av primärvård då priset förändras..