Sökresultat:
861 Uppsatser om ChrohnŽs disease - Sida 56 av 58
Analys av dricksvattenrening med metoderna Mikrobiologisk riskanalys (MRA) och God desinfeksjonspraksis (GDP)
Drinking water is produced from raw water and is either from groundwater or surface water. This thesis aims to find out if the cleaning process of raw water is sufficiently effective. This is important because consumers are otherwise at risk of waterborne infection caused by pathogens. There are three groups of pathogens; bacteria, virus and parasite. These have different characteristics which mean that they require different water treatment to be separated.
?Ibland sÄ kan en bok som jag har tyckt vara lite halvdöd plötsligt fÄ liv och piggna till? ? En kvalitativ studie av formella och informella lÀsecirklar
The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.
Skogen i parken : utvecklingsstrategier för Alnarpslunden
Syftet med detta arbete Àr att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtÀnkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrÄn olika övervÀganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba retrÀtt frÄn Alnarpslunden? Arbetet bygger dels pÄ ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels pÄ mina egna studier av lundinriktad litteratur, Àldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential.
Arbetet bestÄr av tre delar:
Del 1
NÄgra huvuddrag ur Alnarpslundens
historia
Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden frÄn islossning till nutid.
Skede 1
FrÄn inlandsis till bosÀttning
Marken koloniseras av trÀd och vÀxter för att tusentals Är senare glesas ut av bÄde mÀnniskan och stora grÀsÀtare.
Skede 2
FrÄn den första gÄrdsetableringen till tiden som svensk kungsgÄrd
SÄ smÄningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat pÄ mÀktiga mÀns Àgor har den skonats frÄn systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de nÀrbelÀgna byarna med ved och virke.
Skede 3
FrÄn Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet
I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anlÀggas hÀr.
Skede 4
Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 Ären har ytan trÀdbeklÀdd mark pÄ Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lÄng trÀd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium.
Del 2
Alnarpslunden idag
Del tvÄ beskriver lundens anvÀndning ur olika perspektiv bÄde inom och utom SLUs verksamhet.
Samordning inom Àldreomsorgen ur ett enhetschefsperspektiv
Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebÀr att utredningar och prövningar av de Àldres behov och beslut om bistÄnd sÀrskiljs frÄn ansvar för det faktiska utförandet av hjÀlpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en bistÄndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef.
Syftet Àr att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och bistÄndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.
Dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi ur ett patientperspektiv
Introduktion
Till yrket Àr vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. PÄ det sjukhus vi arbetar Àr de
flesta patienterna inneliggande pÄ vÄrdavdelning i ca tvÄ till tre dagar i samband med att de skall
fÄ gallblÄsan borttagen med laparoscopisk titthÄlsteknik. Det Àr vÀl kÀnt att pÄ andra sjukhus, i
synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna
kommer till operationsavdelningen pÄ morgonen och Äker hem pÄ eftermiddagen eller kvÀllen.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ
omvÄrdnad nÀr hon/han genomgÄr dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi.
Metod
Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ären 2001-
2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL.
Resultat
Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid
dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smÀrta och illamÄende.
?GENDER IS NOTHING BUT IN OUR SOCIETY ITÂŽS EVERYTHING?
Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser sÄ olika ut, det vill sÀga vikten av att diagnostisera transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie dÀr jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de bÄda lÀnderna. Mina frÄgestÀllningar var:
* Hur ser utredningsprocessen ut gÀllande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina?
* Vad innebÀr Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken?
* Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gÀllande transsexualism?
* Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrÄn mina valda teorier?
Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stÄtt bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare.
I bÄde Sverige och Argentina tillhandahÄller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemÄl.
Chromogranin A : potential som prognostisk biomarkör hos hund
SAMMANFATTNING
För att fÄ fram en prognos nÀr ett djur uppsöker vÄrd finns det idag olika metoder. Inga Àr dock perfekta och dÀrför forskas det pÄ biomarkörer som ska kunna berÀtta mer om en individs allmÀntillstÄnd. En biomarkör ska objektivt fungera som en indikator för normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska responser efter en terapeutisk ÄtgÀrd. Chromogranin A (CgA) Àr en molekyl vars egenskaper och funktion undersökts mycket, bland annat dess potential som biomarkör vid olika tillstÄnd. FÄ djurstudier finns men humanstudier demonstrerar att CgA-koncentrationer exempelvis ökar vid olika sjukdomstillstÄnd; sÄsom hjÀrtsjukdomar, brÀnnskador och hos patienter med neuroendokrina tumörer.
Effekt av sederingsrutin och vikt pÄ höftledsröntgen hos hund
The aim of the study was to investigate whether the sedation method had an effect on the screening result for hip dysplasia (HD). Another aspect considered was if the dog?s weight had an impact on the results. This study was a follow up on the results from an earlier study of sedation routines in Swedish dogs. The breeds included in this study were the same as in the earlier one; German shepherd, Bernese mountain dog, Boxer, Newfoundland, Rottweiler, Saint Bernard, Golden and Labrador Retriever.
Det Àr ju samma barn och ungdomar vi arbetar med ? En intervjustudie om samverkan mellan skola, skol- och folkbibliotek pÄ Gotland
This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.
?olika men lika, nu och dÄ ? kan det förankra och bygga broar, hÀr och nu...?
UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighet
vill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn.
Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olika
ursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö?
Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄ
olika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika?
Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄda
punkterna?
metod:
Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagit
i verksamheterna.
huvudresultat:
Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan
Bergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av
förhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hur
mÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olika
platser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglat
av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr det
gÀller kontakter och resor.
Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har
sina rötter pÄ plasten eller ej.
Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och
?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?.
Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att det
funnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta för
omvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i deras
hembygd.
För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..
OmvÄrdnadsepikriser: FrÄn sluten somatisk vÄrd till hemsjukvÄrd
Distriktssköterskan Àr ofta den sista lÀnken i vÄrdkedjan frÄn den somatiska vÄrden och hemsjukvÄrden. En fungerande överrapportering frÄn den slutna somatiska vÄrden till hemsjukvÄrden Àr av yttersta vikt för patientens trygghet och sÀkerhet och det Àr dÀrför viktigt att innehÄllet i omvÄrdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vÄrden. En omvÄrdnadsepikris skall innehÄlla en slutanteckning över de omvÄrdnadsÄtgÀrder som genomförts pÄ sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvÄrdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvÄrdnadsepikrisernas relevans och anvÀndbarhet i den fortsatta vÄrden i hemmet av palliativa patienter samt att jÀmföra dessa med det faktiska innehÄllet i omvÄrdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vÄrden.Studien har genomförts med en innehÄllsanalys av 16 omvÄrdnadsepikriser insamlade frÄn en kirurgiavdelning pÄ ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jÀmfördes resultatet frÄn de tvÄ datakÀllorna för att bedöma överensstÀmmelsen mellan dessa.
Inverkan av utfodringsnivÄ och miljö pÄ reproduktion och hÄllbarhet hos rekryteringskvigor :
This study is based on an earlier interdisciplinary study made by Redbo et al., (2000), Extensive cattle production systems ? out wintering, which lasted over two winters, 97/98 and 98/99, with two groups of heifers indoors and two groups of heifers outdoors raised in different environments, indoors or outdoors during their second winter. Both indoor and outdoor heifer groups were fed grass silage ad libitum throughout the experimental period that lasted from October until May. The objective of this study was to evaluate the long term effects of being raised in these two environments. This study includes data collected during the period lasting from the start of the experiment of Redbo et al., (2000) until the heifers had calved a second time and the results mainly deal with the performance of the animals after the experiment during their first two calvings and their first lactation.
Genetic characterization of canine respiratory coronavirus
Kennelhosta Àr ett samlingsnamn för en grupp virus- och bakterieinfektioner som ofta drabbar hundar som Àr tillsammans med större grupper av andra hundar. Symptomen Àr oftast milda, vanligtvis med en torr, hackande hosta, men kan i vissa fall ta sig uttryck som svÄrare symptom som lunginflammation. De vanligaste infektionsÀmnena Àr hundens parainfluensavirus (CPIV), hundens respiratoriska coronavirus (CRCoV), hundens adenovirus typ 2 (CAV-2) och bakterien Bordetella bronchiseptica. Hundens respiratoriska coronavirus Àr det virus som undersöktes i studien som ligger till grund för den hÀr rapporten. Familjen coronavirus innehÄller de största membranomslutna virusen med RNA som arvsmassa med genomstorlekar pÄ upp till 32000 baser.
Urban Agriculture i den hÄllbara staden : en fÀltstudie i Managua
The way we design our cities today will affect the living conditions for future generations. Planning as a discipline can become crucial to attain a sustainable urban development with an increased quality of life among the urban population and an improved environment.
Urban Agriculture in the Sustainable City -a case study in Managua is a Diploma Work that deal with poverty issues, aspects of sustainability and development work. We have had a theoretical starting-point, but our focus has been on the case study i.e. the practical part, that we carried out in Managua, the capital of Nicaragua.
Today about half of the worlds 6,3 billion people live in cities. The demographic growth of the countryside has declined, while the population in the cities is considerably increasing.
HemvÄrdsbidrag ? ersÀttning eller erkÀnnande? En kvalitativ studie om nÄgra bistÄndsbedömares syn pÄ hemvÄrdsbidrag och ansvaret för Àldres omsorg
Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Ăr det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar?
Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera nÄgra bistÄndsbedömares syn pÄ vem som har ansvar för Àldres omsorg; samhÀllet eller anhöriga? Vidare Àr syftet att studera bistÄndsbedömares syn pÄ hemvÄrdsbidrag, hur hemvÄrdsbidraget pÄverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pÄ i vilken typ av stadsdel bistÄndsbedömarna arbetar.
I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ätta bistÄndsbedömare i Ätta olika stadsdelar i Göteborg.