Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende på bästa sätt kan besegras. Hans teori grundar sig på att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget från det allmänna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori på att fienden består av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem.

Den militära organisationen har såväl historiskt som i nutid haft ett beroendeförhållande till denkommersiella marknaden för försörjning av tjänster och materiel. På senare år har vi sett enpolitisk strävan mot ett utökat inslag av kommersiella lösningar inom den militära strukturen.Syftet med uppsatsen är att undersöka om en sådan förändring kan komma att påverkainsatsorganisationens förmåga att leverera avsedd operativ effekt. Undersökningen tar sin ansats ipersonalens förtroende för militära kontra privata koncept. Med stöd i traditionell militärteori,systemteori och professionsteori genomförs en enkätundersökning i avsikt att utvärdera om det gåratt finna ett samband mellan förbandets förmåga att avge avsedd effekt och personalens förtroendeför en stödorganisation som de i en utsatt situation står i beroendeställning till.Den övergripande slutsatsen är att detta samband mellan förtroende för stödorganisationen ochförbandets förmåga kan påvisas. Likaledes påvisar undersökningen ett högre förtroende för etttraditionellt militärt förhållningssätt inom logistikorganisationen i samband med en militär insatsän för kommersiella lösningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemaläggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hänföras till kategorinschemaläggningsproblem. Det vill säga någon form av verksamhet där aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sätt att lösa denna typ av problem är att använda sig avoptimeringsmetoder. Det vill säga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbästa (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jämförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som används i Turkiet kan användasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det är möjligt att erhålla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det är svårt att direkt överföra erfarenheter frånett problem till ett annat. En viktig slutsats är att effektiviteten i planeringen i första hand ärberoende av organisation, arbetssätt och principer för resursutnyttjande snarare än användande avoptimeringsmetoder..

Denna uppsats vill komma fram till en framtida lösning av ett ledningssystem för indirekt eldoch vilka krav det skall uppfylla för att åstadkomma en effektiv bekämpning. Uppsatsen har tillsyfte att beskriva några delar av bekämpningskedjan. De studerade delsystemen är pjässtyrning,ballistikberäkningssystem och system för ledning och lägesuppfattning för de skjutandeenheterna. Den övergripande frågan är ?hur skall det integrerade ledningssystemet i ett framtidasystem för indirekt eld vara utformat för att uppnå optimal verkan?? Frågan besvaras i tre delargenom att tidsbegreppet delas in i perioderna ?i närtid? vilket innebär fram till år 2007, ?målbild2010? vilket innebär mellan år 2008-2012 och ?idébild 2020? vilket innebär från år 2013 ochframåt.

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut.Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik.Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.   .

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..

I samband med vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939 uppnådde de finska förbandenstora framgångar på taktisk nivå, framförallt vid striderna på det norra frontavsnittet.Terrängen vid fronten norr om Ladoga karakteriserades av en begränsad infrastruktur innehållandeett fåtal vägar. Striderna genomfördes också under svåra klimatförhållanden medmycket låga dygnstemperaturer och rikligt med snö.Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggandeförmågorna, ledning, underrättelser och information, verkan, skydd, rörlighet och uthållighet,identifiera orsakerna till de stora finska framgångarna på taktisk nivå i ovan nämndaterräng. Detta har gjorts genom att genomföra två fallstudier av den finska 9:e divisionen ochdess agerande vid två olika krigsskådeplatser. Studierna omfattar tidpunkten då 9:e divisionenpåbörjade sin verksamhet mot den längs Raatevägen framryckande sovjetiska 44:e divisionenden 11 december 1939 intill krigsslutet den 13 mars 1940.Analysen visar att det finska agerandet var präglat av en balans mellan de olika förmågorna. Desovjetiska förbanden hade också svårt att påverka de finska förmågorna utifrån sitt agerande.Avslutningsvis diskuteras resultatet av den genomförda analysen gentemot de inledande frågeställningarna.Ett antal slutsatser dras och ett antal nya frågeställningar förs fram..

Örlogsfartygens utveckling går emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaär att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra måldata, utan att den upptäcks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som ställs på den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremål (ett annat fartyg).

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och hur det går att använda begreppetkrigföringsförmåga som ett analysverktyg vid en jämförelse mellan Marinens organisation 2007och det nya organisationsförslaget som tagits fram under samma år. Begreppet Krigföringsförmågahar i enlighet med syftet operationaliseras och utvecklats till ett analysverktyg utifrånidentifierade mätpunkter och variabler och därefter prövats vid en jämförelse.Att använda begreppet krigföringsförmåga som ett analysverktyg har visat sig fruktbart. Begreppetkanske främst är tänkt att ses ur ett försvarsmaktsperspektiv men med viss flexibilitet går det attanvända för att analysera en enskild försvarsgren. Det går också att dra slutsatsen att det nyaorganisationsförslaget överlag bättre hanterar de faktorer och komponenter i den fysiska pelarensom identifierats som mest betydelsefulla. Naturligtvis går det inte i detalj att konstatera vad detnya organisationsförslaget kommer att innebära, men den genomförda undersökningen ger ändå enfingervisning om att det är positivt för Marinens krigföringsförmåga..

Efter kalla kriget har den generella hotbilden ändrat karaktär. Stater och samarbetsorganisationeragerar olika mot de nya hoten. Avsikten med uppsatsen är att utifrån ett sjömaktsperspektiv undersökaoch diskutera hur utvecklingen av de svenska sjöstridskrafterna, särskilt internationella korvettstyrkan(IKS), förhåller sig till den hotbild och de samarbetsmönster som framträder idag. Följande frågorligger till grund för uppsatsen:1) Hur kan nya typer av hot hanteras inom sjöarenan?2) Vilka nya samarbetsmönster kan urskiljas inom sjöarenan och hur förhåller sig Sverige till dessa?3) I vilken mån är svenska sjöstridskrafter, särskilt korvettstyrkan, användbara i den nuvarandehotmiljön och i förhållande till de nya samarbetsmönster som kan urskiljas?Den teori som används är modellen sjökrigets metoder, som huvudsakligen grundar sig på amiral Alfred T Mahan och Sir Julian Corbetts teorier om hur att vinna krig till sjöss.Metoden är litteraturstudier, som omfattar: nya typer av hot, IKS, NATO operation Active Endeavouroch samarbetsorganisationer.

Syftet m denna uppsats är att kategorisera argumenten för och emot enbefälssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrån en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya Befälssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefälssystem som i princip ärallenarådande i resten av världen. Detta befälssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa på den bredd av argument som förekommer (både för och emot),kategorisera argumenten utifrån en professionsteoretisk utgångspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende på om de är från tiden för NBO införande eller från nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av främst officiella dokument och vetenskapligaarbeten från Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension på argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv.

Statsmakternas krav på ökad samordning mellan olika myndigheter och förmåga tillgemensamma insatser ställer krav på förståelse för organisationernas sätt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinärt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien är nutidsorienterad och tar sin utgångspunkt idagens gällande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala räddningstjänstensdoktrinära syn på metoder för ledning av genomförande verksamhet är relativt små, och att detfinns samsyn i avseende tillämpning av ledarskapets grundläggande element..

Kalla krigets avslut markerade en skiljelinje i antalet FN fredsoperationer i världen. Då denbipolära världen upphörde 1989-91 utlöste den i sin tur en rad av inomstatliga konflikter på mångahåll i världen, men inte minst i Afrika Uppsatsen avser att behandla FN och dess förmåga attkunna ingripa med militära medel i afrikanska konflikter. Den observation som ligger till grundför ämnesvalet är att det verkar vara svårt att mobilisera vilja och handling att ingripa i afrikanskakonflikter. Även när man beslutat om FN-insats tar det oftast lång tid och det är svårt att fåkvalificerade förband att ställa upp, såvida det inte finns koloniala band som gör att enskildanationer snabbt ingriper. Vad beror denna svårighet på? FN har försökt analysera och bestämmavad som krävs för att organisationen ska bli en trovärdig och kraftfull aktör för att hanterainomstatliga och mellanstatliga konflikter i världen.

Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav.

För att mycket snabbt kunna komma på plats vid en kris, har Europa inom ramen för EU börjat upprättasnabbinsatsstyrkor, såkallade EU Battle Groups. En EU Battle Group kommer att ha en mycket kort tid på sig frånbeslut till insats. I samband med att Sverige engagerat sig i EU militära samarbete tog Sverige huvudansvaret för enav de Battle Groups som skall upprättas, den såkallade Nordic Battle Group. Sverige har vid tidigare insatser visatatt det är mycket svårt att snabbt få förband på plats i ett insatsområde. Materielen är ofta det som varitgränssättande för när förbandet skall bli operativt vid en insats.Uppsatsens syfte är att ge ett svar på hur stridsfordon till svenska snabbinsatsförband som står i beredskap börförvaras för att skapa de bästa förutsättningarna vid en insats.Metoden för uppsatsen är ett antal frågeställningar, där svar söks genom en fallstudie med två olikaförvaringsprinciper.