Försvarsmaktens nya inriktning med förskjutning från invasionsförsvar till insatsförsvar samt Sverigesökande internationella engagemang kräver en försvarsmakt som aktivt kan utnyttjas som ett säkerhetspolitiskt instrument.Detta ställer krav på att Försvarsmakten flexibelt kan genomföra insatser med kort varsel vid såväl nationell sominternationell konflikthantering. För att genomföra det krävs ett fokuserat stöd i form av snabb och flexibel logistik. Detmilitära försvarets agerande skall präglas av manövertänkande vilket innebär att logistikresurserna bör utformas så att destridande enheternas manöverförmåga vidmakthålls och helst förstärks av ett robust och dynamiskt logistiksystem. Ett sättatt stödja den utvecklingen kan vara att använda simuleringssystem i större omfattning.Uppsatsen syfte är att undersöka vilket behov av simuleringssystem för logistik som Försvarsmakten har samt att studeravilka befintliga system som är användbara i framtiden. Kvalitativa intervjuer och litteraturstudier utgör källmaterialet föruppsatsen.

Uppsatsen syfte är att med hjälp av spelteori strukturera och analysera det strategiska spelet bakom USA och EU:s protektionistiska agerade i den handelstvist rörande stål som ägde rum 2001-2003. Med det som bakgrund vill uppsatsen visa på vilka alternativa val aktörerna kunde ha gjort och slutligen föreslå förändringar för att öka incitamenten för aktörerna att bevara ett handelssamarbete. Uppsatsen fann med stöd av spelteori och grundläggande handelsteori att aktörerna agerade rationellt i spelets alla sekvenser och att avvikelsen från samarbetsstrategin i huvudsak berodde på det politiska spelet som ägde rum i USA och de preferenser det republikanska partiet och Bush-administrationen hade. EU spelade under konfliktens gång en strategi som tillät en återgång till samarbetet snart efter det att USA tog bort sina tullar. För att öka aktörers incitament att bevara handelssamarbeten bör WTO:s roll stärkas, lobbying regleras och konsumenternas inflytande stärkas.

Ovanstående citat ger en bild av hur snabbt förändringarna sker i vår omvärld idag. Förr varframtiden enkel att förutspå och de planer som gjordes sträckte sig över flera år, men idag ärdet en förändrad värld vi lever i och förändringarnas vindar blåser allt starkare även kringFörsvarsmakten. Detta har inneburit ett stort omställningsarbete för Försvarsmakten och detär en process som går framåt om än i långsam takt. Samtidigt kommer allt fler och snabbarekrav på förändring från den politiska nivån. Ett sådant inspel är ovan nämnda EU BattleGroup koncept där Sverige tillsammans med Finland och Norge och Estland skall sättasamman ett förband som skall vara insatsberett 2008.I denna uppsats studeras hur denna beslutsprocess sett ut och hur den påverkats av de kortatidsförhållandena och den politiska styrningen från EU.Denna beslutsprocess avviker till stor del från andra typer av beslut eftersom den har varitmycket kort och möjligheterna att analysera tänkbara konsekvenser av beslutet har varit små.Därför är det intressant att se om detta är ett trendbrott för hur den politiska styrningenkommer att se ut för Försvarsmakten i framtiden..

Syftet med denna studie är att redogöra hur pedagoger i förskolan tänker runt ämnena naturvetenskap och teknik. Frågorna som undersöks ärVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik är och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger på fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn på vad naturvetenskap och teknik är. Beroende på pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren på vad ämnena innebär. Resultaten visar också på att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna är undermåliga.

Den svenska Försvarsmakten ominriktas från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar där internationell förmåga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrämjande operationer ökar och militärt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrämjande operationer i perspektivet 2010.

Den Europeiska Unionen är idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmåga att genomföra militära krishanteringsoperationer från år 2003. Denna uppsats syfte är identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ändamål nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebär att analys genomförs av gemensamma mål, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrån den realistiska teoribildningen som väl lämpar sig för att nå syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjänstemän.

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering.

Frågeställning: ?Är svenska yrkesofficerares språkkompetens relevant i förhållande till uppgifteri en internationell miljö??Syfte: Att få ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) språkkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och därtill hörande teorier använts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet från EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rätt språkkompetens på papperet. Deras faktiska språkkompetens, inteminst vad gäller svenska språket, understiger dock deras formella dito. Den språkkompetens somFM föreskriver är i huvudsak relevant, men är i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska språket ligger rätt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida språkkompetensmåste utvecklas.

Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn. Utred vilken verkan förstörande motmedel (hard kill) kan ha på fientliga projektiler som hotar den egna stridsvagnen. Värdera de förstörande motmedlen och lämna förslag på vilket/vilka förstörande motmedel som bör ingå i ett VMS (varnare- och motverkanssystem). Beskriv hur förstörande motmedel principiellt bör implementeras i system stridsvagn för att uppnå bästa effekt. Metoden som använts är deskriptiv och till viss del komparativ.

Uppsatsen ställer frågan om teorin d.v.s. nu gällande doktriner stämmer överens med verklighetenoch i fall de inte stämmer överens ? vad skiljer de åt? Inledningsvis görs en kort tillbakablick överhur samverkan mellan US Army och US Air Force har genomförts sedan andra världskriget. Uppsatsensfallstudie omfattar de båda försvarsgrenarnas samverkan och syn på Airpower under Irakkriget2003. Uppsatsen avslutas med en diskussion rörande den svenska försvarsmaktens möjligheteroch förmåga när det gäller integrering av markstridskrafter och flygstridskrafter.Frågeställningar som besvaras är:? Existerar det doktrinära avvikelser mellan US Air Force och US Army vad gäller synen påAirpower och dess tillämpning?? Finns det skillnader mellan rådande doktriner och hur samverkan mellan luft- och markstridskrafterhar genomförts i en skarp operation?? Hur långt har den amerikanska försvarsmakten kommit inom luft-markintegrationen?? Finns det andra faktorer som styr uppträdandet än doktriner?? Vilka slutsatser från studien kan den svenska försvarsmakten ha nytta av i sin utvecklinginom området luft-markintegration?Slutsatsen är att det fortfarande existerar skillnader mellan US Army och US Air Force såväl ideras doktriner som i deras tillämpning under krig.

Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

Vägen från invasionsförsvar till ett insatsförsvar för väpnad strid, nationellt och internationellt, innebär ett behov av nya förmågor och krav på bekämpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar främst system för sjö- och markmål i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmågor och krav som i viss utsträckning kan vara generella för hela bekämpningsfunktionen. Den strategiska nivåns målbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen på bedömningar och värderingar som gjorts i pågående studier inom Amfibiekåren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer gränsöverskridande framtid.

Under våren 2005 fastställs doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger på manövertänkandet, något som rimligen bör påverka hur armén bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krävs att den efterlevs, prövas ochutvärderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det är förhållandevis enkelt att rentintellektuellt bekänna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger på, det ärdesto svårare att tillämpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillämpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats är således följande:Återspeglas manöverkrigföringskonceptet i arméns slutövning (RSÖ-04 Dubbeleken)?Mitt påstående är att armén under RSÖ-04 inte övar manöverkrigföring i den utsträckning somkrävs för att kunna införa och utveckla manövertänkandet inom armén.Syftet med uppsatsen är att kartlägga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, läs principer, i arméns slutövning (RSÖ-04).

Tysklands Blitzkrieg under början av andra Världskriget har studerats ur många perspektiv både avseende de miltära operationerna och den förda politiken. Detta arbete granskar om konceptet var en genomarbetad krigföringsmetod eller tillkom efter hand mellan och under fälttågen. Den period som studeras är åren 1939-41 och de tre fälttåg som nämns ovan. Utgångspunkten är vad olika författare har skrivit i denna fråga och syftet är att studera vad de anser om Blitzkrieg som ett koncept eller inte. Kopplingen de till teorier om manöverkrigföring som lanserats under senare år granskas också.