Omvärldsförändringarna under de två senaste decennierna har varit av sådan karaktär attde omkullkastat de mest grundläggande idéerna om den svenska Försvarsmaktens roll ochdess uppgifter. Förändringarna har inneburit att det gamla invasionsförsvaret har lämnatstill förmån för ett insatsförsvar. Med anledning av denna utveckling har innehållet i denhögre officersutbildningen radikalt förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att medutgångspunkt i professionsteorin utforska i vilken mån den högre officersutbildningenavspeglar den militära professionens kärnkompetenser under perioden 1985-2004.Utgångspunkt tas i professionsteorin vilken försöker förklara varför vissa yrken kan ansesvara mera professionella än andra. Officersyrkets kärnkompetenser, vilka konstitueraryrket identifieras, och omsätts sedan till de ämnen i utbildningen som utgör utbildningenskärnämnen.

Mellan 2004 och 2006 deltog ett svenskt mekskyttekompani som en del i FN-insatsen i Liberia, UNMIL. Uppsatsen syftar till att utreda hur det svenska kompaniet bidrog till uppfyllandet av den strategiska målbilden inom UNMIL 2004-2006 med hänsyn tagen till svenska direktiv, ordrar och incitament till att bidra till insatsen, samt att dra lärdomar utifrån detta. En fallstudie har använts för att studera verksamhet och erfarenheter från insatsen som sedan analyseras utifrån de olika mål och framgångsfaktorer som låg till grund för insatsen. Fallstudien baseras i huvudsak på slutrapporter från de svenska kontingenterna som verkade i UNMIL. Resultatet visar att det svenska kompaniet bidrog positivt till uppfyllnaden av UNMIL:s strategiska målbild och Regeringens incitament för deltagande men att brister fanns inom Försvarsmaktens direktiv, främst avseende interoperabilitet.

Karaktären på krig har genom historien förändrats. Andelen konventionella krig har de sista 25åren utgjort mindre än en tiondel av det totala antalet väpnade konflikter globalt. Ettsamlingsbegrepp som inkluderar bl.a. terrorism, uppror, terrorismbekämpning ochupprorsbekämpning är irregular warfare. De internationella insatser som svenska förband kankomma att utföra kommer till del att vara i konflikter som har formen av irregular warfare.Syftet med uppsatsen har varit att ur ett förmågeperspektiv undersöka vilken användbarhetJAS 39C/D-systemet kan anses ha vid insatser som har formen av irregular warfare och vadsom kan utvecklas för att höja användbarheten.

Under våren 2003 blir läget i Kongo så allvarligt att FN begär hjälp från EU. Detta resulterar i att EUgenomför en operation helt utan stöd från NATO-resurser, utanför unionens gränser, i ett av världensvärsta konfliktområden. Sverige vid sidan av Frankrike utgör de enda bidraget med stridande trupp.Syftet med uppsatsen är att förklara vilka de bakomliggande orsakerna var till att Sverige deltog pådet sätt som gjordes. Beslutet togs utan att det fanns någon press på svenskt deltagande. Det tidigasvenska initiativet, utfästelserna i EU och hastigheten i beslutsprocessen samt att det blev specialförband(SF) som fick lösa uppgiften var utmärkande.

Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav.

Kompetens är ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebär ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i värsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör då Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg används? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har näringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden står för dörren, och kompetensen flyr med lätta vingslag..

AbstractTitle: The Junilistan in the elections of the European Parliament in 2004 A media drama in three actsNumber of pages: 42Author: Kristiina RuutiTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CUniversity: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityDate of submission: 2007-01-13, autumn term of 2006Purpose/Aim:The purpose of the essay is to examine the media coverage of the Swedish Junilistan in the elections of the European Parliament in Sweden 2004. My hypothesis is that the media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge.Material/Method:Qualitative content analyses of four Swedish newspapers from a narratological perspective.Main results:The media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge. The coverage became a drama with three acts. Diverse actors with different projects could be identified from the articles.Keywords:Narrative, election journalism, classic drama, mediadrama, actant, European parliament.

Resultatet från genomförd undersökning ger klara indikationer på att operativ planering inte baraär beroende av en doktrin utan även är en katalysator för densamma, dvs. det sker ständigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagär att vara normgivande för hur en officer bör förhålla sig till dessa två beståndsdelar och då påden operativa nivån. Resultat tyder på en förskjutning till förmån för metod och då på bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger även att det inte är FM-doktrinen som fyller denna roll utan detär NATO:s AJP-01 som är dominerande.

Sverige och Norge är två små sjömakter och länderna uppvisar såväl stora skillnader somlikheter på olika plan. På det marina området uppfattas att det finns en större skillnad än somintuitivt borde vara fallet. Syftet med detta arbete blir därför att jämföra den svenska och norskasynen på sjömakt. För denna jämförelse har respektive lands marina doktriner valts somundersökningsobjekt. En intressant frågeställning blir därför att utröna hur sjömakt återspeglas idessa doktriner.

Den allt snabbare förändringstakten inom Försvarsmakten berör alla, även om det sker på olikasätt. Syftet med uppsatsen är att analysera om nuvarande fredsorganisation och dessfragmenterade struktur medverkar till framtida krav på förmågor. Tyngdpunkten ligger iAshkenas teori om gamla och nya framgångsfaktorer inom ramen för en öppnare organisation.Metoden är att ur ett valt perspektiv med framgångsfaktorer betrakta den gjordaorganisationsförändringen. Studien är huvudsakligen deskriptiv med karaktären av en öppenfallstudie. Studien har visat att Försvarsmaktens organisationsförändring inneburet en begränsadförändring av viktiga förmågor..

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vilka behov av satsning på reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar även bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer ställer nya och högre krav på en fartygsplattform. Ett uppträdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnära områden med en undervattensmiljö skildfrån den på svenskt territorium ställer krav på möjlighet att mäta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken på attbehovet av signaturreducerande åtgärder återfinns i de dokument som tjänar som ledstjärnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nära framtid.Egenskyddet, samt säkerställande av egna systems prestanda, kommer att krävalågsignaturuppträdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krävs en förhöjd utbildningsnivå hos densjögående personalen..

Sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten genomgår en stor förändring. En minskad krigsorganisation har givit möjlighet att öka ambitionsnivån i hela sjukvårdsorganisationen. Den ska ha som mål att kunna prestera samma vårdresultat som den fredstida civila sjukvården. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen och de som arbetar inom sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten.Denna uppsats behandlar hur funktionsmålsättningen implementeras och vilka konsekvenser detta får för i första hand för krigsorganisationen men även för vårt internationella engagemang. Beröringspunkter och samordningsvinster med den civila sjukvården blir allt fler i framtiden.Med en kvalitativ fallstudie, litteratur och intervjuer, visar författaren på en samstämmig syn på behovet av en förändring av sjukvårdsfunktionen men även skillnader avseende hur arbetet med införandet av den nya funktionsmålsättningen skall ske..

Manöverkrigföring är idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmåganför många västländer. Luftmaktens betydelse i väpnade konflikter är också aktuell i dagensmilitärteoretiska debatt. Men vad innebär då manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga på manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett använt luftmaktflitigt, är Israel. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning Israel använt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.

Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderasoch valideras mot ställda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppenutvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.I nästa del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mål och krav som är satta förstyrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvärdering och validering av styrkan.Därefter utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process.

Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan..