Denna uppsats avser lämna ett bidrag till ökad spårbarhet mellan den svenska UAV-utvecklingen och Försvarsmaktsidé 2020. Detta görs genom att undersöka vilka uppgifter UAV:er kan komma att lösa vid ett väpnat angrepp på Sverige..

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till en ökad kunskap om vilka terroristorganisationer som finns publicerade på Internet, vilka syften organisationerna har med denna publicering samt att se om det finns några paralleller mellan olika kategorier av terroristorganisationer..

I uppsatsen analyseras amerikansk verbal utrikes- och säkerhetspolitik kopplad till utvecklingen av EU:s militära krishanteringsförmåga förmedlad av företrädare för Clinton- respektive Bushadministrationerna. Analysen omfattar tidsperioden 2000 till och med första kvartalet 2001.Syftet med analysen är att dels  fastställa om det finns några substantiella skillnader i de båda administrationernas politik samt att utföra en bedömning av hur huvuddragen i denna politik kan komma att vidareutvecklas och föras under Bushadministrationens fortsatta mandatperiod.Analysen har genomförts med anknytning till Kjell Goldmanns teori om att det sätt på vilket nationella regeringar reagerar med anledning av internationella förhållanden är påverkade av såväl ideologiska som inrikespolitiska hänsynstaganden..

Ämnesområdet avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistånd (säkerhetsfrämjande stöd) till de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar främst den säkerhetspolitiska målsättning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet är att  analysera de fyra nordiska ländernas individuella säkerhetspolitiska  målsättningar och därigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen är så koordinerade i sitt stöd som de övergripande målsättningarna kan ge sken av? Uppträder de fyra nordiska länderna som den koordinerade aktör som man ibland kan få uppfattningen av? Eller är det så att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska ländernas stöd har det vidare säkerhetsbegreppet för staten använts..

Utvecklingen av sjöstridskrafternas luftförsvarssystem blir allt mer kostsam. Om luft-försvaret får en mer offensiv roll i framtiden, tvingas man kanske välja mellan ett kryssningsrobotsystem och ett långräckviddigt luftvärnsrobotsystem. En stokastisk modell har tagits fram. Med denna modell som grund har 23625 simuleringar genom-förts med 189 olika kombinationer av parametrar. Enligt dessa simuleringar bör en sjöstyrka bestyckas med både ett kryssningsrobotsystem och ett långräckviddigt luft-värnsrobotsystem.

Estland har under 1990-talet genomfört en förändring från en del av allsovjetiskt system till en självständig stat. Statsapparatens roll har fått en helt ny mening.Detta arbete granskar de estländska myndigheternas syn på hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en säkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frågeställningar. Hur såg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn på hot och hur förändrades synen på hot under tiden? Vilken är myndigheternas roll i utarbetning av säkerhetsagendan?.

Kompetens är ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebär ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i värsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör då Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg används? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har näringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden står för dörren, och kompetensen flyr med lätta vingslag..

Sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten genomgår en stor förändring. En minskad krigsorganisation har givit möjlighet att öka ambitionsnivån i hela sjukvårdsorganisationen. Den ska ha som mål att kunna prestera samma vårdresultat som den fredstida civila sjukvården. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen och de som arbetar inom sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten.Denna uppsats behandlar hur funktionsmålsättningen implementeras och vilka konsekvenser detta får för i första hand för krigsorganisationen men även för vårt internationella engagemang. Beröringspunkter och samordningsvinster med den civila sjukvården blir allt fler i framtiden.Med en kvalitativ fallstudie, litteratur och intervjuer, visar författaren på en samstämmig syn på behovet av en förändring av sjukvårdsfunktionen men även skillnader avseende hur arbetet med införandet av den nya funktionsmålsättningen skall ske..

Med anledning av försvarsmaktens omstrukturering ställs det nya krav på förbandens ledningsstrukturer. Som en viktig del i sammanhanget ligger behovet av att kunna leda och samordna förbanden så att största möjliga effekt kan uppnås. Begreppet områdesansvar används som ett begrepp för att på slagfältet bland annat definiera ansvarsfördelningen mellan chefer. Dagens definition av områdesansvar och dess innebörd kan ifrågasättas med anledning av försvarsmaktens utveckling. Syftet med uppsatsen är att mot bakgrund av genomförd omstrukturering enligt regeringspropositionen 1999, definiera begreppet områdesansvar på det framtida slagfältet.

Uppsatsen beskriver en undersökning av Försvarsmaktens och Försvarshögskolans attityder till outsourcing av officersutbildning. Huvudmannaskapets betydelse för  officersutbildningen belyses genom att jag har djupintervjuat personer med strategiskt inflytande inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Undersökningen utgår från den institutionella teorin som menar att organisationer strävar efter att vara effektiva och rationella, men hindras av olika sociala och kulturella mekanismer. Detta skulle innebära att även om outsourcing av officersutbildning vore det mest effektiva för Försvarsmakten, så kan detta förhindras av sådana sociala och kulturella mekanismer.Underlag för frågeställningar inför intervjuerna har hämtats från utredningen ?Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav? samt ?Riksdagens revisorers förslag angående Försvarshögskolan i det nya försvaret?.

Uppsatsens syfte har varit att med stöd av André Beaufres teori om den totala strategin beskrivaoch analysera främst USA:s agerande under det förlopp som ledde fram till Kosovokriget 1999.Det studerade materialet har till övervägande del haft amerikansk härstamning vilket naturligtvisinneburit att en viss försiktighet har måst iakttas med avseende på resultatet av analysen.Oberoende källor har därför använts för att kontrollera resultatet av parternas åtgärder när så harvarit möjligt. Undersökningen har, efter en rekonstruktion av händelseförloppet, syftat till attanalysera USA:s strategiska målsättning i Kosovokonflikten och åtgärder för att uppnå dennaliksom de serbiska motåtgärder dessa genererade. Analysen har visat på handlingsfrihetenscentrala betydelse för såväl möjliga val av strategisk målsättning som förmågan att uppnå denna..

I uppsatsen presenterar författaren hur US Grand Strategy förändrats som en följd avterrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Författaren pekar vidare påalternativa utvecklingsmöjligheter för US Grand Strategy och prövar om traditionellaanalysmodeller fortfarande är tillämpliga för att beskriva vägval för amerikanskutrikes och säkerhetspolitik..

Syftet med denna uppsats är att pröva självständigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jämför dess olika innebörder och därefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belägga eller motsägaWardens originalitet..

Sweden and the surrounding countries have reorganised their armies towards a manoeuvre warfare concept. In Sweden new regulations were produced in the middle of the 90s using manoeuvre warfare as a basic idea. The purpose of this paper is to produce a clearer picture of the Swedish manoeuvre warfare concept and how it can be implemented. An inductive method of working has been used, qualitative data has been gathered and studied.The Swedish manoeuvre warfare concept has been difficult to define because of indistinct actions. It is only after complementing interviews that the picture has cleared up.

Den omvärldsförändring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvändigoch övergripande förändring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar är en av de största och mest omvälvande förändringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta väcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp på den politiska och militära scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill två frågeställningar:? Hur initierades och etablerades NBF-konceptet på dagordningen och när i tiden skeddedetta?? Vilka politiska och militära händelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet?.