LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gĂ€llande tillĂ€mpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) dĂ„ brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begĂ„r brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillĂ€mpning av ovan nĂ€mnda lagstiftning utifrĂ„n fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS pĂ„verkar enhetschefernas beslut om Ă„tgĂ€rder gĂ€llande situationer dĂ„ brukare begĂ„tt brott.

Syfte med denna studie var att identifiera mÄltidssvÄrigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvÄrdnadsÄtgÀrder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vÄrdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hÀmtades pÄ Högskolan Dalarna biblioteket med hjÀlp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som anvÀndes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades pÄ modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

LedningssystemomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgÀngliga och stÄende krigsförband. Inriktningen innebÀr en utmaning inom ledningssystemomrÄdet dÄ den medför ett tydligare krav Àn tidigare pÄ att ledningsmateriel, teknik och personal Àr stÀndigt uppfyllda i samtliga krigsförband.ModulÀra enheter och förband som pÄ ett flexibelt sÀtt skall kunna sÀttas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfÀlle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte Àr att stödja chefers utövande av ledning, det vill sÀga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning pÄverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemomrÄdet, vid en insats med tillfÀlligt sammansatta förband pÄ operativ och högre taktisk nivÄ.Syftet med studien Àr att analysera vilka faktorer som Àr centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation hÀrrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansÀttning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.

Bakgrunden till vĂ„rt examensarbete var att FörsĂ€kringskassan hade som mĂ„l att sĂ€nka sjukfrĂ„nvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anstĂ€lldas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive lĂ„g sjukfrĂ„nvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var:Varför har vissa enheter inom nationellt försĂ€kringscenter pĂ„ FörsĂ€kringskassan lĂ„g sjukfrĂ„nvaro och andra enheter hög sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar ledarskapet anstĂ€lldas sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar arbetsmiljön sjukfrĂ„nvaron?Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?Som fallstudieorganisation valdes FörsĂ€kringskassan/Nationellt försĂ€kringscenter/aktivitetsstöd i Östersund. Vi valde en kvantitativ undersökning med tvĂ€rsnittsdesign. VĂ„ra resultat visade att oavsett om man arbetade pĂ„ en enhet med lĂ„g eller hög sjukfrĂ„nvaro, upplevde mĂ„nga anstĂ€llda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap.

OmvÄrdnaden utgÄr ifrÄn det humanistiska perspektivet, som sÀger att mÀnniskan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar Àven den miljö som mÀnniskan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vÄrdmiljöns betydelse för patientens hÀlsa och vÀlbefinnande, pÄ institution. MÀnniskan pÄverkas av platser, lika mycket som mÀnniskor pÄverkar varandra och dÀrför Àr det av stor betydelse att omvÄrdnaden Àven inkluderar vÄrdmiljöns pÄverkan pÄ patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, bÄde i den fysiska och den psykosociala, kan underlÀtta för patienten och frÀmja hans eller hennes hÀlsa och vÀlbefinnande. De största faktorerna som kan underlÀtta patientens hÀlsa Àr interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hÀlsofrÀmjande estetisk vÄrdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion frÄn sjukdomssituationen och underlÀttandet av kÀnsla av kontroll hos patienten.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning Àr en talstörning som vanligtvis karaktÀriseras av repetitioner, förlÀngningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, sÄsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning rÄder det brist pÄ studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det Àr betydelsefullt att genomföra en studie i omrÄdet.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svÄrigheter att sjÀlvrapportera smÀrta pÄ grund av den kognitiva nedsÀttning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vÄrdpersonal Àr dÀrför att ha kunskaper om hur smÀrta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smÀrtbehandling sÀtts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur vÄrdpersonal kan identifiera smÀrta hos Àldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanstÀllning av evidensbaserad forskning inom hÀlsa och sjukvÄrd.

Antalet barn som upplever vÄld i familjen Àr stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om barn som upplevt vÄld i familjen och som visar tecken pÄ PTSD. FrÄgestÀllningar som studien avser att besvara Àr (1) vilken betydelse har vÄldets karaktÀr för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hÀlsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken pÄ PTSD förstÄs? Studien har bÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt vÄld i familjen och som besvarat ChildrenŽs revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

Att,genom sitt arbete, bidra pÄ ett konstruktivt sÀtt för en annan mÀnniska och som bekrÀftas av densamma Àr det som huvudsakligen skapar motivation och meningsfullhet i arbetet som personlig handlÀggare vid FörsÀkringskassan. Det visar studien i denna uppsats. Medarbetarnas upplevelse och uppfattning Àr att psykosocial belöning har stor betydelse för bÄde motivation och arbetsprestation. Den psykosociala belöningen kommer till uttryck pÄ flera sÀtt men upplevs mÄnga gÄnger som otillrÀcklig frÄn arbetsgivaren. Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilka faktorer som Àr betydelsefulla för medarbetares upplevelser av motivation och meningsfullhet samt upplevelsen av psykosocial belöning.

Att sÀrskilja manligt och kvinnligt ledarskap Àr ett problem för samtidens organisationeroch samhÀllets utveckling. Den debatt som förts kring Àmnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende pÄ personlighetsdrag,sprÄkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till tvÄ inriktningar gÀllande omrÄdet,den ena hÀvdar pÄ att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror pÄ individ och situation.Ledarskap och kommunikation Àr tÀtt sammankopplat, dÀrför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. DÀrförundersöks manliga och kvinnliga chefers sÀtt att beskriva och uttrycka sig angÄende sittledarskap. Undersökningens fokus ligger pÄ personlighetsdrag, sprÄkbruk ochtaktik.

SammanfattningSyfte: Att fÄ en fördjupad förstÄelse av hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas mÄste lÀra sig att leva med sjukdomen samt hantera omvÀrldens reaktioner och vÀrderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktÀr.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillÀmpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhÄllningssÀtt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende pÄ vilka copingstrategier som de tillÀmpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hÀlsa och vÀlbefinnande..

Health care is increasingly complex, which increases the demand for knowledge and expertise. Despite this, the share of specialized nurses, including anaesthesia nurses, has decreased from 65% to 48% from year 1995 to year 2008, according to statistics from the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) in 2010. Studies indicate that there may be various factors in the work environment that anaesthesia nurses, choose to leave the anaesthesia profession. The purpose of this study was to examine how anaesthesia nurses experienced the physical and psychosocial work. The study was conducted as a descriptive study with qualitative approach.

För patienten innebÀr den akuta sjukdomen eller skadan en plötslig kontakt medakutsjukvÄrden och hon eller han blir dÄ tvungen att förlita sig pÄ andras kompetens. Dentraumatiska hÀndelsen sÀtter mÀnniskans bild av vÀrlden som trygg ur spel och eftersom honeller han inte förvÀntat sig att hamna i denna situation kan reaktionerna pÄ hÀndelsen blivÀldigt olika. Syftet var att belysa patientens upplevelser av det akuta omhÀndertagandet samtvad sjuksköterskan kan göra för att bemöta patienterna och deras upplevelser.Litteraturöversikten gjordes pÄ sammanlagt 13 artiklar. Analysen av artiklarna genomfördesmed kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att upplevelsen av förlorad kontroll Àr nÄgotsom Àr vanligt förekommande hos den akut sjuka eller skadade patienten.

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar Àr den frÄga vi stÀllt oss och syftet Àr att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sÀtt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pÄdrivande stilen, den vÀnliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kÀnnetecknas av olika egenskaper och baserat pÄ tidigare forskning om skillnader mellan mÀn och kvinnor i sitt sÀtt att vara och uttrycka sig, har vi skapat tvÄ hypoteser som klassar mÀn och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första sÀger att mÀn frÀmst hör till stilen pÄdrivare och till viss del den analytiska och den andra sÀger att kvinnor frÀmst hör till den vÀnliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjÀlp av en kvantitativ metod.

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anstÀllde. Studier av hÀlsofrÀmjande interventioner pÄ arbetsplatsen visar att bÀst resultat uppnÄs om interventionen riktar sig samtidigt till bÄde individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanstÀllda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, pÄverkat arbetsplatsen. Studien syftade Àven till att söka förstÄelse för chefernas vidare tankar kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ organisationsnivÄ utifrÄn ett perspektiv dÀr hela vardagen inkluderas.