Kronisk stress har visats kunna pÄverka immunförsvaret negativt och sÄledes kan den öka kÀnsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka om infektionssjukdomar i högre grad uppkommer efter en stressad period, dvs. pÄ semestern. HundratvÄ lÀrare och sextionio andra yrkesmÀn/kvinnor fick fylla i en av författaren utformad enkÀt om upplevd stress och hÀlsa. Resultaten visade att det kan finnas en ökad risk för infektionssjukdomar under loven/semestern och att stress just före semestern signifikant korrelerar med ökad förkylningsfrekvens pÄ loven.

Studier har visat att unga har allt svÄrare att etablera sig pÄ de arenor som hör vuxenlivet till, det gÀller sÄvÀl intrÀde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och strÀcker sig lÀngre upp i Äldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering pÄ bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nÄ en förstÄelse för hur ungdomar födda pÄ 80-talet i Äldrarna 19-23 Är upplever situationen att bo hemma hos sina förÀldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina förÀldrar. Detta problemomrÄde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, dÀr sociala strukturer pÄ makronivÄ utgörs av kulturen, normerna och vÀrderingarna i samhÀllet, samt de objektiva institutionerna.

Det Àr allmÀnt kÀnt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svÄrigheter samt psykisk ohÀlsa. Trots att forskningen i Àmnet har intensifierats de senaste Ären Àr det fortfarande ett kunskapsomrÄde dÀr mycket saknas. Detta Àr en kvalitativ uppsats med syftet att Äterge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen pÄverkat deras uppfattning av sin förÀldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor har vi fÄtt tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har pÄverkat deras förÀldraroll. Mammornas berÀttelser har analyserats med hjÀlp av meningskoncentrering.

Att rekrytera nya medarbetare kan för en organisation kosta stora summor, sÀrskilt om rekryteringen inte blir lyckad (Lindelöw, 2008). SkellefteÄ kommun genomförde frÄn och med den första januari 2014 en omorganisering som innebar att de centraliserade kommunens rekryteringar och skapade ett rekryteringscenter. Rekryteringscenter Àr en del av en förvaltning som kommer bestÄ av flera funktioner, dÀr ibland en central lönehantering men rekryteringscenter var först ut nÀr ledningen beslutade om omorganiseringen. Rekryteringscenter har under hösten 2013 arbetat pÄ det vis som de planerat att arbeta efter den första januari 2014 och genomfört ett antal rekryteringar. För att utvÀrdera chefers syn pÄ rekryteringscentersarbete kommer denna uppsats undersöka rekryteringsförfarandet pÄ SkellefteÄ kommun.

The aim of this study is to create a deeper understanding of the disease known as eating disorder. The study is based on four autobiographies written by individuals who themselves have been affected by eating disorders. These stories have been studied using a narrative approach. To achieve the purpose, the study is focused on what participants describe as the factors underlying the onset of the disease, the factors that participants describe maintained their eating disorders, as well as what is described to be the factors responsible for their recovery. By my interpretation of the stories, I have been able to identify common factors that all participants describe to be influential in their disease course.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvÄrden har haft en stadig utveckling sedan 1970-talet. Allt mer palliativ vÄrd bedrivs i hemmet, dÀrmed spelar anhöriga en viktig roll i omvÄrdnaden. Det krÀvs dÀrmed ett ökat psykosocialt stöd till de anhöriga frÄn sjuksköterskan. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa vilken sorts psykosocialt stöd anhöriga önskar av sjuksköterskan, dÄ deras nÀrstÄende befinner sig i palliativ hemsjukvÄrd. Metod: Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie.

Arbetet utgör en stor del av vÄra liv och har stor betydelse för den personliga hÀlsan. HÀlsofrÀmjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan pÄ sÄ sÀtt pÄverka den nationella folkhÀlsan. Ett sÀtt att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att Ärligen genomföra individuella samtal mellan chef och medarbetare. FrÄgan vi stÀllde oss inför studien var Om medarbetarsamtal kan ses som hÀlsofrÀmjande? Syftet var att undersöka hur medarbetare och chefer pÄ ett sjukhus upplever hÀlsofrÄgor i medarbetarsamtal och utifrÄn detta studera vilka möjligheter till lÀrande och förÀndring som finns.

En större livsmedelproducent i Örebro hade problem med hög sjukfrĂ„nvaro. I ett försök att komma tillrĂ€tta med den genomfördes projektet ?Tidig rehabilitering? under perioden 2004-03-15 ? 2005-03-15 i samarbete med Previa. MĂ„let var att minska sjukfrĂ„nvaron med tvĂ„ procentenheter under projekttiden. Man önskade ocksĂ„ undersöka metodens effektivitet, fĂ„ en bild av sjukdomspanoramat pĂ„ företaget, samt pĂ„visa eventuella köns- eller Ă„ldersskillnader.

Syftet med studien Ă€r att belysa samt fĂ„ mer kunskap om medarbetares, chefers samt enhetschefernas egna förvĂ€ntningar pĂ„ enhetschefernas roll inom Ă€ldreomsorgen. FrĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nt oss av Ă€r: Hur vill de ovannĂ€mnda att en enhetschef inom Ă€ldreomsorgen ska vara? Hur ser det ut idag? Är enhetschefen en tillgĂ€nglig ledare? Samt förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de gruppintervjuer samt personliga intervjuer för att fĂ„ djupare kunskap inom detta omrĂ„de. I bakgrunden beskrivs enhetschefens roll inom Ă€ldreomsorgen frĂ„n sekelskiftet fram tills idag.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

Studier har visat att unga har allt svÄrare att etablera sig pÄ de arenor som hör vuxenlivet till, det gÀller sÄvÀl intrÀde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och strÀcker sig lÀngre upp i Äldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering pÄ bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nÄ en förstÄelse för hur ungdomar födda pÄ 80-talet i Äldrarna 19-23 Är upplever situationen att bo hemma hos sina förÀldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina förÀldrar. Detta problemomrÄde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, dÀr sociala strukturer pÄ makronivÄ utgörs av kulturen, normerna och vÀrderingarna i samhÀllet, samt de objektiva institutionerna.

OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..

Title: Employee experience of psychosocial working environment during change at the workplace.In times of change processes the working environment at the workplace may be affected. Lack of balance between demands and the ability to handle the workload can lead to reduced work satisfaction, which is an important component for an individual?s performance and commitment. The aim is to investigate experiences in the employee?s psychosocial working environment during change management.

Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av smÄ barn i förskolan, men inte mycket forskning i Àmnet. UtifrÄn populÀrvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som förÀldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga hur inskolningen gÄr till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frÄgestÀllningar. Dessa rör vilken metod man anvÀnder vid inskolning, hur inskolningen gÄr till, vem som bestÀmmer och vad som avgör att en viss metod anvÀnds. Ansatsen i studien Àr kvantitativ och frÄgorna stÀlls genom en enkÀtundersökning.

Leadership is a well-known phenomenon in today?s world and researchers have developed multitudes of theories with different assumptions about what leadership is and what implications it has. Models of different kinds of leadership have been presented and researchers are constantly working on trying to find a definition of great leadership. Our thought was however that because every human being is unique it would be naĂŻve to presume that all people hold the same perception about what constitutes good leadership. Although we believed that every person defines good leadership in his/her own way we also believed that there could be similarities to be found between illustrations generated from people with comparable organizational positions.