Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

MÀnniskor tillbringar stor del av sina liv med att arbeta, dÀrmed Àr det viktigt med en god arbetsmiljö. I takt med teknisk utveckling och globalisering, sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden. MÄnga arbetsmiljöstudier har utförts, som pÄvisat samband mellan ohÀlsa och ogynnsam arbetsmiljö. Det finns vissa branscher och arbetsplatser dÀr det ofta förekommer ogynnsam arbetsmiljö. Dessa definieras ofta av att arbetskraven Àr höga, samtidigt som möjligheterna till kontroll över det egna arbetet Àr lÄgt, vilket kan skapa negativ stress som kan vara bidragande faktor till hÀlsoproblem.

Arbetsmiljöverket gav Är 2009 kommun K anmÀrkning för bristande rutiner betrÀffande Ärlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett kommunövergripande arbetsmiljöarbete frÄn HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom omrÄdet och har efterstrÀvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, Àven om sjukfrÄnvaron har bedömts som lÄg.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbÀttras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom Àldreomsorgens verksamhet i kommun K.   Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vÄrdbitrÀden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjÀnstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatstrÀffar pÄ den operativa nivÄn och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande Äterkopplingar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrÄnvaro (sjukfrÄnvaro dag 1-14) pÄ EkgÄrdens Àldreboende i VingÄkers kommun. Metoderna som anvÀnts Àr granskning av frÄnvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkÀtundersökning bland de anstÀllda (n=26). Den undersökta gruppen bestÄr nÀstan uteslutande av kvinnor med relativt lÄg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrÄnvaro. Studien visar Àven att de anstÀllda i den undersökta gruppen fÄtt erfara tÀta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt anstrÀngande arbete och dÄlig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och lÄg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrÄnvaron..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Denna studie beskriver med en fallstudie av matrisorganisationen Jetpak hur chefer fördelar och gemensamt tar ansvar. För att nÄ syftet anvÀnds chefskapsmodell av Koontz och Weihrich som skildrar fem ansvarsomrÄden; planering, organisering, personal, ledarskap samt kontroll. Jetpak som företag Àr ett intressant fallstudieobjekt eftersom de sedan införandet av matrisstrukturen visat en positiv tillvÀxt. Detta trots att matrisen som organisationsform fÄtt utsÄ mycket negativ kritik för att vara alltför invecklad och svÄrförstÄdd. UtmÀrkande för matrisorganisationer Àr förekomsten av dubbelt chefskap det vill sÀga att anstÀllda har tvÄ likstÀllda chefer och ovan nÀmnda ansvarsomrÄdena mÄste dÀrför delas upp.

OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..

Inledning: Det har alltid funnits problem i hotellbranschen vid rekrytering. Branschenkarakteriseras av hög personalomsÀttning, lÄg utbildningsnivÄ och relativt lÄga löner.EfterfrÄgan pÄ kompetent personal Àr hög medan utbudet av personal Àr lÄgt. Samtidigt ökarhotellbranschen i antal hotell och antal sÀngar liksom efterfrÄgan.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga hotellchefers syn pÄ en akademisk examen vidrekrytering av hotellpersonal.Metod och material: Semi-strukturerade intervjuer utfördes med sju hotellchefer ochverkstÀllande direktörer i Stockholm och London. De fick svara pÄ semi-struktureradeintervjufrÄgor med följdfrÄgor. Materialet hÀmtades frÄn intervjuer, tidskrifter, böcker ochhemsidor som varit relevanta för uppsatsen.Resultat: Resultatet visar att bÄde de svenska och brittiska cheferna anser att erfarenhet vÀgertyngre Àn en akademisk examen.

Denna studie fokuserar pÄ arbetssituationen för kommunens handlÀggare i samband med organisationsförÀndringar vid implementering av en ny reform. I studien behandlas frÄgestÀllningar som rör yrkesrollen, handlingsutrymme och organisationsförÀndringar i förhÄllande till reformen.Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har genomfört intervjuer med handlÀggare inom omrÄdet. För att analysera materialet har vi anvÀnt oss av nyinstitutionell organisationsteori samt psykosociala perspektiv pÄ organisationsförÀndringar.Studiens resultat visar att arbetssituationen för vÄra informanter varierar beroende pÄ olika faktorer. Dels hur organisationen ser ut, chefens roll, personliga förhÄllningssÀtt till förÀndringar samt vilka möjligheter som finns att vara delaktig och att pÄverka i samband med förÀndringen. Slutsatsen Àr att Àven om man generellt Àr positivt instÀlld till mÄlet för reformen sÄ Àr man negativ till vissa inslag, exempelvis att barnperspektivet och helhetssynen gÄr förlorad.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Det finns mÄnga olika pÄstÄenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer Àr sÄ liten. Det Àr dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare fÄr göra sina röster hörda och berÀtta om sina upplevelser av hur det Àr att vara chef.

Den hÀr kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrÄn de fem arbetskaraktÀristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i fÀrdigheter, autonomi och feedback. För att uppnÄ studiens syfte valdes att göra djupgÄende, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrÄn fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men ocksÄ med utrymme för lÀmpliga följdfrÄgor för sÄ uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade pÄ att utmaningar Äterfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i fÀrdigheter begrÀnsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes ocksÄ kring att fÄ de anstÀllda att förstÄ hela bilden samt i anstÀlldas sÀtt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Det finns ett samband mellan vilket medarbetarantal enhetschefen inom Àldreomsorgen har och vilken möjlighet hon har att utföra ett professionellt arbete. UtifrÄn mitt empiriska material, tidigare forskning och andra kÀllor verkar grÀnsen för att kunna utföra ett professionellt arbete upphöra vid ungefÀr 30 medarbetare. Svaren varierade lite beroende pÄ vilka organisatoriska förutsÀttningar som rÄder i stadsdelen i form av medarbetaransvar och administrativ hjÀlp.Offentlig sektor Àr uppbyggd utifrÄn en hierarkisk modell dÀr enhetschefen ofta Àr det tredje ledet i hierarkin. Under 90- talet införde man en mer platt organisation. Detta bÄde av besparingskrav dÄ Sverige befann sig i en lÄgkonjunktur, men ocksÄ som en konsekvens av Àdelreformen.

Tanken med följande kvalitativa studie Àr att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmÀnt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gÄ in pÄ motivationsteorier som vi anser Àr relevanta för vÄr studie. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av sjÀlvbestÀmmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvÄfaktorteori. Vidare tar vi Àven upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock Àr det viktigaste utgÄngspunkten för vÄr studie sex faktorer som vi ur vÄr teoretiska referensram anser vara viktiga.

Kronisk stress har visats kunna pÄverka immunförsvaret negativt och sÄledes kan den öka kÀnsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka om infektionssjukdomar i högre grad uppkommer efter en stressad period, dvs. pÄ semestern. HundratvÄ lÀrare och sextionio andra yrkesmÀn/kvinnor fick fylla i en av författaren utformad enkÀt om upplevd stress och hÀlsa. Resultaten visade att det kan finnas en ökad risk för infektionssjukdomar under loven/semestern och att stress just före semestern signifikant korrelerar med ökad förkylningsfrekvens pÄ loven.

Studier har visat att unga har allt svÄrare att etablera sig pÄ de arenor som hör vuxenlivet till, det gÀller sÄvÀl intrÀde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och strÀcker sig lÀngre upp i Äldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering pÄ bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nÄ en förstÄelse för hur ungdomar födda pÄ 80-talet i Äldrarna 19-23 Är upplever situationen att bo hemma hos sina förÀldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina förÀldrar. Detta problemomrÄde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, dÀr sociala strukturer pÄ makronivÄ utgörs av kulturen, normerna och vÀrderingarna i samhÀllet, samt de objektiva institutionerna.