Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur chefer under ett möte förmedlar sina intentioner till de anstÀllda och hur de uppfattas. Ledarskap Àr ett relativt komplext och svÄrdefinierat Àmne som inte lÀmpar sig att fÄnga upp via enkÀter. Vi har dÀrför valt att göra en fallstudie dÀr vi avgrÀnsat oss till ett specifikt möte i en organisationsförÀndring pÄ FörsÀkringskassan. VÄr empiri Àr baserad pÄ intervjuer med tre enhetschefer, medarbetare samt en observation. Vi Àr intresserade av att i en specifik situation försöka fÄnga vad chefer faktiskt gör och inte bara vad de sÀger att de gör.

NÀr det gÀller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) Àr evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstÄnd. Medan det finns fÄ bevisvarken för eller emot tillÀmpningen av ISTDP pÄ barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fÄtt författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbÀttre val Àn att börja forska om tillÀmpningen av ISTDP tekniker pÄ barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig frÄn dem som anvÀnds med vuxna. Dennalitteraturstudie Àr ett teoretiskt förslag för att anvÀnda ISTDP med fokus pÄmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. NÀr det gÀller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvÀndigheten att fÀsta blicken pÄ andra evidensbaserade metoderocksÄ nÀr det gÀller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP Àr en sÄdan evidensbaserad metod.

TvÄ arbetsplatser inom Àldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkÀt. BÄda arbetsplatserna hade en hög sjukfrÄnvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anstÀlld och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrÄnvaro hade 61 anstÀllda och den andra hade 48 anstÀlldaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrÄnvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn pÄ arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn pÄ arbete oftare blir sjukskrivna dÄ den psykosociala arbetsmiljön Àr dÄlig.

I vÄr uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. VÄr fokus har legat pÄ att studera hur den övergripande chefen pÄ respektive företag har hanterat den situation som uppstÄtt under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera Àr ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende pÄ det problemomrÄde vi valt Àndrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna sÄg som mest grundlÀggande under samma process. Under vÄr studie har vi sett bÄde likheter och skillnader mellan de olika cheferna.

Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvÀr. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgÄr frÄn QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkÀtmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anstÀllda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgÄr frÄn enkÀtmaterialets itemnivÄ. En signifikantskillnad pÄvisades dÀr gruppen LKAB - anstÀllda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsÀgbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Att möta motstÄnd Àr att stÀllas inför en konflikt, dÀr en kollision uppstÄr mellan vÄra egna intressen och nÄgon annans intressen. Förutom de konflikter som uppstÄr inom oss sjÀlva möter vi Àven konflikter pÄ flera andra nivÄer sÄsom problem i familjen eller pÄ arbetsplatsen. Syftet med denna studie Àr att belysa och studera chefers syn pÄ konflikter och hur de hanterar konflikter pÄ arbetsplatsen. I uppsatsen kommer det Àven tas upp bakomliggande faktorer som orsakar konflikter samt se nÀrmare pÄ hur chefer arbetar med att minska destruktiva konflikter. I studien har en kvalitativ ansats genomförts, det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Studiens syfte Ă€r att studera sambandet mellan rĂ€ttvisa, ansvar, utbrĂ€ndhet och hĂ€lsa bland medarbetare pĂ„ Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen bestĂ„r av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken Ă€r mĂ€n och 86 stycken Ă€r kvinnor, med en medelĂ„lder pĂ„ 41 Ă„r. Samtliga svarade pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som delades ut efter muntlig förfrĂ„gan, dĂ€r de fick skatta sig sjĂ€lva. FrĂ„gebatteriet mĂ€ter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rĂ€ttvisa (socialt stöd), utbrĂ€ndhet samt hĂ€lsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rĂ€ttvisa och ansvar i relation till utbrĂ€ndhet.

Motstridiga mÄl och mÀnniskans medvetna eller omedvetna strÀvan efter bekvÀmlighet kan leda till problem nÀr företag vill motivera sina medarbetare till att arbeta mot organisationens mÄl. I ett företag dÀr arbetsmiljön prÀglas av stora sÀkerhetsrisker Àr chefers förmÄga att motivera till arbete i enlighet med företagets sÀkerhetsmÄl avgörande. En bransch som ofta sammankopplas med sÀkerhetsrisker Àr gruvbranschen. Syftet med denna studie Àr att förklara hur chefer inom ett gruvföretag motiverar sina medarbetare i gruvan att arbeta i enlighet med företagets sÀkerhetsmÄl. Studien har en deduktiv ansats dÀr mÄlsÀttningsteorin anvÀnds som utgÄngspunkt.

It is now increasingly common for organisations to work actively with HR issues. Furthermore, it is a constant top priority for organisations to remain profitable. The purpose of this study was to investigate whether so called soft HR values, as manager?s communication skills, has an actual impact on hard values in terms of costs for the organisation. Leadership is largely characterised by emotional communication, which together with personnel costs were the main focus of the research.

Att öka tillgÀngligheten och fÄ mÀnniskor att anvÀnda stadens parker och grönomrÄden som en naturlig del i vardagen Àr ocksÄ ett sÀtt att förbÀttra folkhÀlsan. Forskning som folkhÀlsoinstitutet gjort visar att mÀnniskor vistas mer regelbundet i grönomrÄden om avstÄndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fÀltstudie med strukturerade enkÀtfrÄgor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala GÀvle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan nÀrheten till grönomrÄden frÄn boendemiljön har pÄ mÀnniskors sjÀlvupplevda hÀlsa samt att jÀmföra skillnader mellan olika Äldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes Àven anvÀndandet av den egna trÀdgÄrden / innergÄrden samt anvÀndande, avstÄnd och typ av grönomrÄdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för mÀnniskors upplevda hÀlsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika Äldersgrupper nÀr det gÀller mÀnniskors sjÀlvupplevda hÀlsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönomrÄdet. Resultaten styrker Àven tidigare forskning om att avstÄndet till grönomrÄdet har stor betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande.

The purpose of this study was to examine how girls and boys are described by social workersin psycho-social assessments in child and adolescent psychiatry. The questions at issue wereif girls and boys are described in different ways and if gender related patterns could be found.The study was both qualitative and quantitative. I used textual analysis as a method anddiscourse analysis as theory.Results: Sexes were generally described differently. Girls are depicted from how they are andhow they look and boys are described by what they do and their behaviour. The mother isdescribed as the person who is most responsible for children of both sexes.

The two swedish unions, Akademikerförbundet SSR and Kommunal, have a majority of female participations who mainly work in the public services. The difference between the unions is that one of them only represents members with academic educations and the other has members with lower educations. The aim of this study was to compare the two unions according to the terms exit, voice and loyalty, but also participation and influence. There were 142 participants in this study and 8 participants were interviewed in a pre-study. The result of the study shows that voice is a strong predictor to wellbeing in work life.