En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lärare på fyra olika skolor. Vi deltog även vid fyra samverkansmöten där bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

The study aims to describe, compare, and analyze how managers and basic staff in disability care reflects on education and competence in the organization and from an organizational context explain how the professionalization efforts can be understood at different levels of disability care. Highlighting these questions can stimulate discussion within this field when it comes to the evaluation of competence and skills of staff working with people with various disabilities, which is also sought after in society even more today. The study is qualitative and the result is based on five semi-structured interviews with managers and basic staff in disability care. The interview questions were categorized according to the concepts that are central in this essay: competence, training, professionalism and organization.The results show that there is some doubt about what a higher competence of personnel in direct contact with the users would mean. Among the basic staff uncertainty seems to be highest.

Studiens främsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över världen. För att uppnå studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehållande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrågor.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats..

En kvantitativ studie med syftet att undersöka chefers arbetsmotivation i en större svensk koncern med runt 1000 anställda har genomförts. Vi har använt Self- determination theory (Deci & Ryan, 2008a) samt Tremblay, Blanchard, Taylor, Pelletier och Villeneuves (2009) WEIMS-test (The work extrinsic and intrinsic motivation scale) som teoretiskt underlag i studien. Vi fokuserade på att jämföra skillnader i arbetsmotivation utifrån ålder och chefsposition samt att koppla arbetsmotivation till produktivitet. Totalt deltog 102 chefer, 27 av dem var arbetsledare, 54 var mellanchefer och 21 var högre chefer. Resultatet visade att cheferna i större utsträckning motiverades av inre motivationshöjande faktorer än av yttre motivationshöjande faktorer.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning ägnats åt vad taktik är och vad som påverkar militära chefer i deras taktiska beslutsprocess.Detta arbete ämnar bidra till det rådande forskningsläget genom att använda sig av teori kring taktisk kultur och ge läsaren och den militära professionen en djupare förståelse för hur taktisk kultur påverkar militära chefers beslutsfattande. En sådan process kan synliggöras genom en teoriprövande fallstudie som påvisar hur den taktiska kulturen påverkade amerikanska förband under striderna i Ia Drang-dalen, 1965.Processen utgår ifrån en kvalitativ textanalys av dokument från den aktuella tidsperioden, samt sentida litteratur som beskriver skeendet. Teorin om taktisk kultur ger ett antal indikatorer, eller källor, som används i analysen av materialet.Resultatet visar att det taktiska beslutsfattandet under striderna främst baserades på förbandschefens personliga uppfattningar. Vidare var säkerhet och uthållighet tydliga källor för förbandets taktiska kultur. Slutligen förs ett resonemang kring teorins operationalisering och användbarhet, samt huruvida analysen påvisar tecken på en sund eller destruktiv taktisk kultur i det valda fallet..

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktärer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som främst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp från Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att få en förståelse för hur ?casual?-spelare tänker när de omedvetet eller medvetet använder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktärer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkäten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att användas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkäten.Resultatet uppvisade skillnader mellan män och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansågs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvändig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jämförelse mellan könen..

 En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen.

Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.Följande frågor skall besvaras:1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?MetodEn manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.ResultatFör KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst.

This study is about being manager in social care and social welfare organisations. Ten women managers participate in the study and share their thoughts about management. Such organisations are an area where women are most frequent, so we wanted to take part of experiences women managers in this area obtain. The study concentrates upon factors these women encounter and which they feel can affect them in their daily work. The study shows that the women we interviewed have a basic interest in humans and a strong commitment to working for human well being.

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning på uppdrag av HR-funktionen på Parker Hannifin AB i Sverige. Då det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förväntningar på HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gällande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrån vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur länge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de är i kontakt med HR. Det undersöktes även ifall åsikter kring förbättringsområden har förändrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frågeformulär som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige.

Detta examensarbete på c-nivå, är en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord på ett universitet. Det bygger på fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet är att belysa organisationens mål och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om målen överensstämmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsättningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrån organisationens mål och syfte.Utifrån resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lärande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lärande för att se hur resultatet skulle kunna användas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lärande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frågeställningar i, med personer på samma typ av position i organisationen.Det som framkom var också att respondenterna ansåg, utifrån sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt på ett tydligare sätt.

The purpose of this study was to find out how caregivers experienced their psychosocial work environment at three municipal homes for old people. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) was used in order to study different dimensions of the work environment, and questions about health, sickness presence and sick leave were included. The questionnaire was answered by 86 out of 112 participating caregivers (77%). The results showed that the caregivers experienced high demands at work. The degree of feedback and influence at work was low, but they reported that their work was highly meaningful and that they usually received social support at work.