Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett kulturellt perspektiv studera hur den verkställande Chefens inställning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens Chefsarbete i en organisationsförändring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förståelse för hur de tre parametrarna kan påverka ledarens handlingar i process, mål och resultat av förändringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen Chef närmast de anställda och samtliga har genomfört en organisationsförändring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkställande Chefens inställning till parametrarna påverkar hens Chefsarbete vid en organisationsförändring genom att hen formar sitt Chefsarbete beroende på vilken parameter som är mest betydelsefull för individen. Vad den verkställande Chefen värderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, inställning och auktoritet..

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetstrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en Chef på ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades Chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att Chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka Chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur konflikthanteringsarbetet fungerar vid SSAB i Luleå samt om mål och strategier för detsamma förmedlas på ett sätt som motiverar medarbetarna att arbeta målinriktat med konflikthantering. Examensarbetet fokuserar endast på mellanmänskliga konflikter inom en specifik arbetsgrupp. Genom abduktiv metod där halvstrukturerade intervjuer utgjorde en grund för en enkätundersökning till medarbetarna, besvarades frågorna: Hur upplever medarbetarna att konflikthanteringen fungerar? Är SSAB:s mål och strategier förmedlade på ett sätt som främjar medarbetarnas motivation att arbeta målinriktat med konflikthanteringen? Resultatet visade att SSAB inte har några mål eller strategier för konflikthantering som är gemensamt för hela organisationen. Ansvarig Chef vid den arbetsgrupp som var mål för undersökningen visade sig ha en målsättning med konflikthanteringen samt en strategi för hur arbetet ska genomföras.

Ett problem för dagens organisationer är hur information sprids och vem som tar del av denna information. Detta informationsöverflöd innebär att den information som sprids inom en organisation måste ha mening, syfte och vara av relevans för personalen och för att kunna begränsa informationsmängden måste personalens upplevelse av informationen tas i beaktande. Studien har genomförts med teorier om informationsspridning och kunskapsutbyte. Inriktningen på arbetet har varit mellan ansvarig Chef och anställda inom en organisation. Den informationsspridning som sker inom den undersökta organisationen är i grupp, individuella träffar samt virtuella forum.

Studiens syfte är att validera ett ledarskapstest (TKB) som för närvarande är under utveckling. Testet mäter ledares kognitioner, emotioner och beteenden i mötessituationer. De 65 respondenterna var alla verksamma som arbetsledare, mellanChef eller Chef på högre nivå och bestod av 33 män och 32 kvinnor i olika åldersgrupper och branscher. En jämförelse gjordes mellan TKB-testet och Gordons test samt med skattningar utifrån utförda intervjuer. TKB-testets variabler jämfördes även med olika bakgrundsfaktorer.

Stridsvagnars nyttjande i djungel diskuteras inte flitigt i Sverige, och detta faller sig naturligt då vårt land inte har någon djungel och/eller regnskog.Dock så har vi skickat stridsfordon och pansarbilar till nationer som hade djungelterräng, och det kan inte uteslutas att stridsvagnar en dag skickas till nämnda terräng.Syftet med uppsatsen är att ta reda på om stridsvagnar är lämpliga i djungelkrigföring, samt ta reda på vilka styrkor och svagheter de har däri.Stridsvagnens förmåga att verka i djungeln analyseras utifrån tre av de grundläggande förmågorna: verkan, rörlighet samt skydd.Dessa behandlas först enskilt för att påvisa styrkor och svagheter som stridsvagnar och enskilda system har i tät skogsvegetation.Slutligen analyseras de tillsammans med händelser från tidigare konflikter, främst andra världskriget och Vietnamkriget, för att få ett resultat som behandlar moderna fordon.Resultatet som utmärkte sig under uppsatsen var att stridsvagnen som system fungerade, samt att resultatet som en stridsvagnsenhet endast är om högre Chef kan nyttja den på rätt sätt..

Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar. Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ?vara glad på arbetet?, att tycka arbetet är ?roligt?, samt att känna att man gör någonting meningsfullt.

Den här studien handlar om arbetsmotivation på två äldreboenden i Gävleborgs län. Vi gjorde en jämförelse mellan ett privat äldreboende och ett kommunalt äldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras på enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan Chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framträdande faktorerna till arbetsmotivation.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från Chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetstrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en Chef på ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur Generation Y:s attityd och värderingar förhåller sig mot det ledarskap som bör tillämpas av framtida Chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, således har studien baserats på det empiriska material som insamlats från de fyra individuella intervjuerna och vår fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska såväl som det teoretiska materialet har sammanställts i sitt respektive kapitel och därefter analyserats med utgångspunkt ur våra frågeställningar. Slutsatser: De senaste åren har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y ställt sig ovilliga till att acceptera Chefsrollen. Vårt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera Chefsrollen.

Bakgrunden till vår studie grundar sig i att utifrån ett medarbetareperspektiv undersöka hur individen upplever konflikten mellan makt och ansvar sett utifrån empowerment. Vi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med anställda på olika företag.I en empowermentprocess så krävs det att det finns en fungerande kommunikation mellan Chef och medarbetare. Förtroende och tillit har också visat sig vara av stor betydelse för att skapa en upplevelse av makt som i sin tur går att koppla an till individens subjektiva handlingsutrymme. Medarbetarens syn på ledarskapet handlar till stor del om Chefens roll att skapa förutsättningar för en accepterande organisationskultur, detta för att en empowermentsatsning ska upplevas som positiv av båda parter. Det är även viktigt för Chefen att vara engagerad i medarbetarnas arbetsuppgifter utan att bli för kontrollerande..

Studier har visat att arbete och erkännande tillsammans med en skälig lön leder till motivation (Carlsson & Wallenberg, 1999; Eriksson, Sverke, Hellgren & Wallenberg, 2002). Problemet var att värdet av alternativa belöningar inte framkommit. Syftet med denna uppsats (N=62) är att undersöka vilka av prediktorerna lön, förmåner, erkännande, arbete och den fysiska miljön som upplevs vara viktigast för motivationen i arbetslivet samt att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Data insamlades med en egenkonstruerad enkät som distribuerades bland anställda på Göteborgs universitet. Rangordningen av medelvärden visade att det som var viktigast för motivationen var olika aspekter av arbetet; följt av erkännande, lön, miljö och sist förmåner.