Background: Chemotherapy and radiation resistance are major causes of failure in cancer treatment. The response to treatment in cancer cells depends on several mechanisms and pathways such as Janus kinases-signal transducers and activators of transcription JAK/STAT pathway. STAT1 was the first described transcription factor in the STAT family. STAT1 is activated by stimulation of signaling proteins such as type II interferon (IFN- ?) and the activated STAT1 translocates from cytoplasm to nucleus.

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked.

Bakgrund: Varje år insjuknar 250 000 barn i cancer. Det gör att barncancer är den sjukdom som dödar flest antal barn. Sjuttiofem procent av barnen i industriländerna som drabbas av cancer överlever. Överlevnaden beror på rätt behandling. När ett barn drabbas av cancer, påverkas hela familjen.

Många patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom såväl som psykologiska såsom ångest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjälpa patienter att bearbeta känslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementära behandlingsmetoden bildterapi och självständigt bildskapande och dess effekt vid vård av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjälp av mammografi kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede. Mammografi är dock inte alltid är den bästa modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor är det egentligen som får magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanställt detta. MRT som komplement till mammografi kan användas bland annat för kvinnor som har en känd ärftlig faktor att utveckla bröstcancer.

Success in treatment with platinum-based chemotherapy against different types of cancer tumors is limited by side-effects such as hearing loss which can have a large impact on the individual`s quality of life. It is of great importance to continue with studies that address this complex of problems.Objective: The aim of this literature review is to investigate the impact of platinum-based chemotherapy on hearing in children and adolescents treated for different types of cancer.Method: A descriptive review of literature was made based on sources from 15 different studies on the impact of platinum-based chemotherapy on hearing in the target group.Results: The survey of the studies shows that platinum-based chemotherapy causes incidence of hearing loss by differing degree in the target group. Dosage of a platinum-based substance appeared to be the most significant factor. Treatment with both cisplatin and carboplatin was more ototoxic than treatment with only one of these. Greater risk for hearing loss was to a higher degree observed in younger children.

Bakgrund: Antalet cancerfall ökar konstant, men tack vare förbättrade metoder för att upptäcka och behandla cancer överlever allt fler denna sjukdom. Både sjukdomen och dess behandlingar kan ge en påverkan på kroppen, men även den sexuella lusten och funktionen kan påverkas och förändras. Ett fungerande sexualliv utgör en viktig del av livskvaliteten för de flesta. Vårdpersonalen har en viktig roll i att förbereda patienten på vilka symtom de kan förvänta sig, men patienterna önskar ofta avsevärt mycket mer information än vad som ges. Syfte: Att belysa cancerpatienters behov av sexualitetsrelaterad information.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

För personer som drabbas av sjukdom kan det innebära att känslan av den bekanta och den igenkännliga kroppen förändras. Cancer i de sexuella- och reproduktiva organen påverkar kvinnor och mäns sexualitet efter cancerbehandling. Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp som hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer som genomgått cancerbehandling i de sexuella- och reproduktiva organen. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Ett växande antal svårt cancersjuka människor föredrar att vårdas i hemmet. Närstående är en självklar del av modern palliativ vård, och det är en central uppgift för den palliativa vården att stödja även dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd vid vård i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar använts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att närstående hade behov av stöd i den vårdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier.

Introduktion: Ordet cancer skapar oro hos de flesta människor. I vår kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta cancerpatienter och deras anhöriga där tonåringar kan vara en utav familjemedlemmarna. Det är viktigt att skapa en förståelse för hur tonåringar upplever sin förälders cancersjukdom. Syftet: Studiens syfte var att belysa tonåringars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metoden: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med åtta artiklar som grund.

Bakgrund: När ett barn får cancer förändras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen är påfrestande på alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hälsa påverkas finns både hos föräldrar och sjukvårdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hälsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl användes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehållsanalys användes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som påverkade hälsan.

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer. Att få en cancerdiagnos innebär att drabbas av en mycket allvarlig sjukdom. Med ett bra omhändertagande med helhetssyn på patienternas behov, god kontinuitet och adekvat information kan vården upplevas som konsekvent och sammanhängande. I många fall kommer beskedet om cancer plötsligt och det är svårt att vara förberedd. Cancervården innefattar vård från många olika specialiteter och det kan vara svårt för patienten att orientera sig under vårdförloppet.

Cancer i huvud- och halsregionen och dess behandling har setts leda till sva?righeter att sva?lja hos cirka 40 % av patienterna. Sva?ljningssva?righeterna har visats vara sva?rast vid larynx- och hypofarynxcancer. Sva?ljningssva?righeter pa?verkar livskvaliteten negativt enligt flera studier.