I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

De barn som befinner sig i förskolan kommer att få uppleva övergången mellan förskola och förskoleklass. Det är barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebär att barnet är i centrum.Syftet med studien är att lyfta barns, föräldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergång mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sätts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig på frågorna: Hur upplever/upplevde barnet övergången från förskola till förskoleklass? Hur upplever föräldrar och pedagoger samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna?Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, föräldra- och pedagogenkäter med öppna frågor där deras upplevelser kring samverkan beskrevs på ett detaljrikt och djupgående sätt.Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergången med stor glädje och förväntan.

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor. Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ?vägledare? och benämner dem för ?hon? då de flesta i denna studie är kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes. I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

???Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor.Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning.Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning.

Personer med venösa bensår är en lågprioriterad patientgrupp. Tidigare trodde man att dessa sår inte var smärtsamma, vilket visat sig vara fel. Patienterna finns både inom öppen och sluten vård och är ofta över 65 år dvs. en åldersgrupp som ökar. Det är därför viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelse av smärta.

Den här uppsatsen handlar om hur normer, förväntningar och traditioner inom måleribranschen styr hur målare handskas med säkerhetsfrågor i sitt arbete. Syftet är att studera kvinnliga målares upplevelse av säkerhet och risker i måleribranschen. Valet av ämne grundar sig i hur jag på nära håll fått följa en familjemedlems arbete inom måleribranschen och oron jag känt över att risker och säkerhetsfrågor inte verkade tas på allvar av fackförbund, företagsledning eller kollegor. Detta upplevde jag som anmärkningsvärt då en målares arbete tar plats i en ofta smutsig och farlig miljö som följaktligen kan vara skadlig för hälsan. Jag har intervjuat tre målare och deras svar tyder bland annat på att de är bekanta med risker inom måleribranschen och att säkerhetsfrågor från företagsledning, kollegor tas på varierande allvar.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning.

Denna Rapport beskriver examensarbetet ?En Hyvelbänk för Hemmet? som utförts av Olov Undeman, student vid Möbeldesignprogrammet på Carl Malmsten Centrum för träteknik och design vid Linköpings Universitet. Examensarbetet är genomfört i samarbete med företaget Bröderna Sjöbergs AB i Stockaryd.Syftet med framtagandet av de produkter som genererats under projektets gång har varit att motivera människor att aktivera sig inom olika hantverksområden genom att göra en verkstadsmöbel mer tillgänglig i hemmet. Jag har valt att avgränsa mitt arbete till att arbeta med hemestetik. Syftet med projektet är alltså inte att skapa en optimal verkstadsmöbel.

Problem: Det satsas mycket på internutbildningar inom många företag och det finns en del forskat kring ämnet. Den mesta forskningen berör hur internutbildning bör planeras och genomföras samt vilka positiva egenskaper denna utbildning har. Däremot upplever vi att det finns mindre forskat kring om dessa interna utbildningar faktiskt bidrar till något, om de anställda i praktiken tar till sig utbildningarna och drar nytta av dem i sitt dagliga arbete. Inom forskningen kring internutbildningar har fokus även ökat på de anställdas (inom serviceföretag) estetiska attribut såsom utseende och attityd. Syfte: Syftet med vår uppsats är att studera effekten av internutbildningar inom servicebranschen, med fokus på säljpersonal och deras syn på internutbildningar.

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger ser på normalitet och avvikelse när det kommer till barn i förskolan. Detta dels för att ämnena är något som vi anser inte talas om i så stor utsträckning i förskolans värld. Detta vill vi uppmärksamma då det enligt oss är några övergripande ämnen som råder i samhället. Vårt fokus är lagt på Montessori- och Waldorfförskolor för att se om skillnaderna mellan förskolorna är så stora som vi tidigare trott. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, miljöobservationer ute på förskolorna och texter kring ämnet kommer vi i denna studie att undersöka just detta.

Vägsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lärarna på utbildningscentrumet bör därför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda på hur några av lärarna inom de tekniska utbildningarna ser på lärande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle få veta hur väl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lärare och hur lärarna tänker kring lärande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lärare som höll i de observerade utbildningarna.Från de intervjuer som hölls framkom det att lärarna ansåg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lärande skulle ske. De ville även ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna när de undervisade för att främja lärandet, men detta var något som inte syntes så tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Underhåll av anläggningstillgångar är en funktion lika komplex som anläggningstillgångarna i sig. Det handlar inte enbart om hur och när något underhålls utan också om hur verksamheten ska styras och ledas, och om underhållsstrategi. En underhållsstrategi är en plan för att nå satta underhållsmål. Vid underhållsavdelningen på Kronfågel i Åsen finns emellertid inga mål eller andra styrande dokument. Avdelningen arbetar därför så taktiskt som möjligt i förhoppning om att ligga i linje med företagets bästa.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.