Sök:

Sökresultat:

1204 Uppsatser om Centrum för lättläst - Sida 50 av 81

Det Àr ju sÄ jobbigt att hÄlla i pennan! : En studie om hur elever ser pÄ sin egen motivation till skrivandet

Syftet med studien var att studera Är 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda pÄ vad de sjÀlva kÀnner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frÄgestÀllningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsÀttningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever pÄ tvÄ olika skolor, har vi försökt nÄ ett djupare plan dÀr eleverna fÄtt chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lÀrare ansÄg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna Àr olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de Àven har olika behov. Resultatet pekar pÄ vikten av ett meningsfullt arbete dÀr tydligheten frÄn lÀraren stÄr i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

Patientundervisning vid diabetes typ-2.

Diabetes mellitus typ 2 Àr ett stort och vÀxande folkhÀlsoproblem. Behandlingen stÀller höga krav pÄ patientens förmÄga att praktisera egenvÄrd. En förutsÀttning för att utföra egenvÄrd Àr att patienten har kunskap om sjukdom och behandling. Detta stÀller i sin tur krav pÄ att vÄrdpersonal ska ha förmÄga att undervisa och uppnÄ lÀrande hos patienter. DÀrför var syftet med min uppsats att beskriva patientundervisning betrÀffande egenvÄrd för patienter med typ-2 diabetes.

BjÀrvstigen GÄng-och cykelvÀg

I slutet av höstterminen 2001 tilldelades detta examensarbete oss. Uppdragsgivare var Bodens kommun som ville fÄ ett förslag pÄ en ny gÄng- och cykelvÀg (gc-vÀg). Den skulle sammanlÀnka bostadsomrÄdet ?Kryddhyllan? i SÀvast med den befintliga gc-vÀgen kallad Björnstigen, som leder in mot Boden centrum. Orsaken till en eventuell nybyggnation Àr att de boende pÄ ?Kryddhyllan? i dagens lÀge upplever att de har en lÄng omvÀg för att ta sig till Björnstigen.

Stora Tuna : dÀr staden möter kulturmiljö och jordbruksbygd

Stora Tuna Àr ett stadsnÀra landskap i BorlÀnges utkant. OmrÄdet har som mÄnga andra liknande omrÄden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och Àn sÄ lÀnge en begrÀnsad utbyggnad av bostÀder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och omrÄdet stÄr idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som Àr önskvÀrt runt vÄra expanderande stÀder och tÀtorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna Àr ett omrÄde som ligger strax fem kilometer söder om BorlÀnge centrum och som frÄn olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse.

LÀrares arbete med hÀlsa och daglig fysisk aktivitet : En enkÀtstudie om lÀrares syn pÄ sitt arbete med hÀlsa och daglig fysisk aktivitet

SAMMANFATTNING2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ? Lpo 94 anpassad till att ocksÄ omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebÀr att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hÀlsa och daglig fysisk aktivitet. UtifrÄn detta tillÀgg Àr syftet med vÄrt examensarbete att ge en överblick av lÀrare pÄ tvÄ skolors syn pÄ sitt arbete med hÀlsa och daglig fysisk aktivitet, enkÀtstudien genomförs med fokus pÄ kön, skola och Àmne. Tidigare forskning visar pÄ ett samband mellan fysisk aktivitet och hÀlsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. VÄr studie visar Àven att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lÀrare som involverar hÀlsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet Àr lÀrarna i idrott och hÀlsa.

Oavsiktlig hypotermi i den intraopeativa fasen: En randomiserad pilotstudie och instrumentutveckling

Oavsiktlig hypotermi Àr ett Àmne som hamnat i skymundan i den hektiska intraoperativa fasen för anestesisjuksköterskan. Patientens nedkylning pÄbörjas redan vid de preoperativa förberedelserna. En salstemperatur under 22?C Àr den vanligaste orsaken till hypotermi hos patienterna och deras kroppstemperatur bör inte understiga 36,5?C. Förebyggande ÄtgÀrder som att anvÀnda vÀrmefiltar, salstemperatur pÄ 22?C-23?C, varma infusioner i blodvÀrmare, inte exponera mer hud Àn nödvÀndigt samt postoperativt anvÀnda sig av vÀrmetak.

VĂ€rdering av banker i Kina och EU : - Är Kinas banker övervĂ€rderade jĂ€mfört med EU?

Kina har blivit ett finansiellt centrum i vÀrlden dÄ stora som smÄ investerare ser potentialen av ett land med hög ekonomisk tillvÀxt och investeringsalternativ med stora vinstmöjligheter. Vi har vÀrderat de Ätta största bankerna i Kina och jÀmfört med de Ätta största bankerna i EU. Detta eftersom bankerna i Kina stÄr för nÀra 50 procent av vÀrdet av Hong Kong Stock Exchange (HKEx). Vi har anvÀnt oss av beta-vÀrdena och avkastningskraven pÄ respektivebank för att kunna vÀrdera samtliga banker i vÄr undersökning. Med dessa resultat frÄn vÀrderingen har vi kunnat analysera och hitta svar pÄ vÄr frÄgestÀllning.

Ortsanalys av VĂ€se

?Livskvalitet Karlstad 100 000? Àr Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnÄ 100 000 invÄnare. Tre av visionens fyra ledstjÀrnor, liksom den gÀllande översiktsplanen frÄn 2006, Äsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. DÀrför Àr det viktigt att poÀngtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, sÄsom VÀse. VÀse Àr en landsbygdsort strategiskt belÀgen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad. Orten hade Är 2008 1983 invÄnare.

"Vi har barn ihop" : En kvalitativ studie om samverkan mellan skola och socialtjÀnst

Studien syftar till att undersöka former och innehÄll i samverkan över förvaltningsnivÄ, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i VÀstra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgrÀnsas till samverkan inom tvÄ kommuner och baseras pÄ intervjuer med representanter frÄn de bÄda förvaltningarna. Det Àr för mig ett aktuellt Àmne eftersom vi som blivande lÀrare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjÀlp. Utsatta barn Àr i behov av vuxna och Àr i en beroendestÀllning. Skolan Àr en verksamhet och socialtjÀnsten en annan som kan komma att ingÄ i utsatta barns liv.

Zonindelning pÄ grund av temperaturrörelser : BandtÀckning med fÀrgbelagd plÄt

ByggnadsplÄtslagare stÀlls ofta inför problemet att sjÀlva fÄ utföra en zonindelning pÄ tak nÀr de ska montera bandplÄt. Detta trots att de saknar rÀtt kunskaper och att det inte finns nÄgon komplett arbetsbeskrivning att tillgÄ. Zonindelningen utförs pÄ grund av temperaturrörelser i bandplÄten. Examensarbetet ska undersöka pÄ vilket sÀtt zonindelningen bör utföras i Karlstad. Resultat ska kunna anvÀndas som underlag nÀr byggnadsplÄtslagare ska indela taket i zoner.

Trafikflödets pÄverkan pÄ turistnÀringen : En studie om den nya E4:ans pÄverkan i Iggesund

Syftet med uppsatsen Àr att göra en inventering av vilka sÀtt turismnÀringen i mindre orter pÄverkas av förÀndrade trafikflöden. För att besvara mitt syfte har jag fokuserat pÄ följande forskningsfrÄga: PÄ vilka sÀtt pÄverkas turismen av trafikomlÀggningar?Iggesund Àr en tÀtort som ligger i Hudiksvalls kommun, HÀlsingland. Den 5 oktober 2011 öppnades en ny E4:a nÄgra kilometer vÀst om Iggesund. Tidigare har E4:an gÄtt igenom Iggesunds centrum vilket gav orten ett stort trafikflöde.

Jag och Tensta : personligt perspektiv pÄ det offentliga rummet

NÀst lÀngst ut pÄ blÄ linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan frÄn t-centralen och under nÄgramÄnader Äkte jag till Tensta ett tjugotal gÄnger. Jag deltogi lÀxhjÀlp, var pÄ politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skrÀp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och Àr en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pÄdet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgÄngspunkt frÄn olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lÀgga stor tid pÄ inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt fÄ fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus pÄ upplevelse och önskningar snarare Ànmer mÀtbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag frÄn början inte visste vilken vÀg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" bestÄr av elvavÀderskydd placerade centralt i Tensta. VÀderskydden kananvÀndas till torghandeln, som sittplatser och nÀr de inteanvÀnds fungerar de som en del av belysningen av centrum.VÀderskydden Àr utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett frukttrÀd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur pÄ ett mer pÄtagligt sÀtt.

Videospel - mellan fantasi och verklighet : En kvalitativ studie av videospelsanvÀndning

SammanfattningFörfattare Viktor MarsTitel ?Videospel ? mellan fantasi och verklighet?LÀrosÀteVÀxjö universitetInstitutionen för SamhÀllsvetenskapMedie- och kommunikationsvetenskap C-kurs, 61-90pProjektC-UppsatsMK531PHöstterminen 2007InnehÄllHur tolkas och förstÄs det innehÄll som TV- och datorspel förmedlar? Vilka behov finns och hur tolkar spelarna dessa?Detta Àr de centrala frÄgorna i denna kandidatuppsats. Med hjÀlp av teorier och fakta har en explorativ studie utförts. Detta med tonvikt pÄ ökad förstÄelse för en stÀndigt vÀxande företeelse i vÄr moderna tid; nÀmligen videospel (i denna studie betydande bÄde TV- och datorspel). Tillsammans med sÄ kallade receptionsanalyser har vÀrdefull information analyserats med hjÀlp av en liten grupp mÀnniskor med intresse för olika videospelsgenrer.

Rotorsaksanalyser av testriggar : En studie av vad som krÀvs av Scanias forsknings- och utvecklingsavdelning för att rotorsaksanalyser ska fungera pÄ bÀsta sÀtt

NÀr Scanias maskiner som ska testa nya lastbilskomponenter eller hela lastbilar, sÄ kallade testriggar, inte fungerar som de ska sÄ fanns det i dagslÀget en uppfattning att problemen i vissa fall dels var Äterkommande och dels var svÄranalyserade. PÄ grund av detta ville Scania Tekniskt Centrum (STC) införa rotorsaksanalyser av nÀr testriggar inte fungerade som de skulle. Denna studie har undersökt vad som i dagslÀget behövde förÀndras och vad som möjliggjorde att rotorsaksanalyser av fallerande hos testriggarna skulle fungera sÄ bra som möjligt.En nulÀgesanalys gjordes. Resultaten av denna visade pÄ att fyra roller fanns som var involverade i att ÄtgÀrda fel hos testriggarna, nÀmligen de som Àger riggarna, de som arbetar med underhÄll av riggarna, de som utvecklar riggarna och de som Àr ansvariga för arbetsmiljön och sÀkerheten hos riggarna. En process map skapades för att visa hur dessa roller i dagslÀget samverkade för att bygga testriggar och ÄtgÀrda fel hos dem.Resultaten av nulÀgesanalysen visade pÄ att fyra övergripande faktorer pÄverkade huruvida rotorsaksanalyser skulle kunna genomföras.

KARTLÄGGNING AV PROCESSER : Fallstudie pĂ„ reumatologikliniken, Karolinska sjukhuset

Under senare Är har allt fler organisationer och företag insett hur viktigt det Àr att identifiera och förstÄ sina processer, och för att kunna styra och utveckla dem, Àr det bra att veta vilka de Àr. DÀrför vill Reumatologi kliniken veta vad som hÀnder med patienter som har psoriasis artrit, nÀr dem Àr nyinsjuknade eller ska börja behandlas pÄ deras klinik, samt hur hanteras smÀrtproblematiken, nÀr de Äterkommer till kliniken, detta har vi gjort genom att kartlÀgga processer och sammanstÀlla pÄ vilka olika sÀtt dessa patienter hanteras pÄ kliniken idag, vart remitteras de? Hur ofta förekommer detta? Vad gör att vissa remitteras och andra inte? Förslag pÄ hur kliniken kan anvÀnda denna kartlÀggning i framtiden.Detta examensarbete genomfördes pÄ uppdrag av:Centrum för Teknik i medicin och hÀlsa, CTMH, i samarbete med Karolinska Sjukhuset. Arbetet omfattar 15 högskolepoÀng.Vid detta arbete har vi anvÀnt oss av djupgÄende intervjuer för att fÄ en djupare insyn i den reumatologiska klinikens handlÀggningsprocesser. En konstruktionsmodell har utvecklats för att identifiera vilka intervjufrÄgor som Àr relevanta för detta projekt.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->