Denna studie har utförts på uppdrag av Skellefteå Kraft. Skellefteå Kraft är Sveriges femte största kraftproducent med kraftvärmeverk i Malå och Lycksele och bioenergikombinat i Skellefteå och Storuman. Undersökningen avser Mälardalsområdet som här definieras som Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län samt Östergötlands län. Inom detta område bor 38 procent av Sveriges befolkning och här förbrukas 31 procent av landets totala energiförbrukning. Syftet med studien är att kartlägga utbudet och efterfrågan på biobränsle, med tyngdpunkt på skogsbränsle, inom Mälardalsområdet 2010 och om fem år.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhällsdiskussion. På de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrågasätter invanda föreställningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och säkerhet - allt detta hänger i allt större utsträckning på aktörer utanför varje enskilt lands gränser och på beslut som inte är underställda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strävar efter att åstadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begränsad rörlighet, från landsbygd till staden, och är enligt kosmopolitismen inte längre aktuella.

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.

Det sker förändringar på arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intåg. Hur denna generation ser på sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgångspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anställda inom en säljorganisation, där data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Arbetet syftar till att förstå en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger på den politiska beslutsprocessen bakom förändringen av sjukvården i Region Skåne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet Skånsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjänstemän. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av Skånsk Livskraft. Vidare har arbetssättet, med stark yrkesmässig förankring, gett tjänstemännen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgränserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsättning för att projektet skulle kunna konkretiseras.

Grammatik är ett ämne som anses framkalla negativa känslor och många människor minns sin grammatikundervisning som tråkig och svår. Grammatik är dock ett centralt ämne för oss språkkonsulter och nödvändigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete. Syftet med den här undersökningen har därför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som människor egentligen har. Frågeställningarna handlar om hur människor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken användning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar på dessa frågor har varit fokusgruppssamtal där studerande och arbetande människor tillsammans fått tala om grammatik.

Syftet med studien är att genom samtal med barn i förskolan och med hjälp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhållande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien använde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4?5 år från två olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och få tillgång till rofyllda platser.

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt ? agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral.

Denna samhällsvetenskapliga kandidatuppsats har sin utgångspunkt i de regionala tillväxtskillnader som kan urskiljas mellan Malmöregionen och Österlenregionen i Skåne. Representanter från myndigheter, organisationer och företag, verksamma på Österlen, har intervjuats om vad som efterfrågas för ett gynnsamt företagsklimat på Österlen. Möjliga hinder och förutsättningar i regionen, för utveckling av företagsklimatet, har också varit centralt. Analysen av materialet har tolkats med utgångspunkt från Ferdinand Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft. Nätverkens möjligheter och förutsättningar i regionen har redovisats.

Gunnareds Gård är ett aktivitetshus i Göteborgs kommun som arbetar med brukarinflytande. Denna uppsats syftar till att ta reda på hur personal och deltagare upplever brukarinflytandets betydelse på Gunnareds Gård. Detta syfte uppfylldes genom att undersöka vad det fanns för syn på brukarinflytandet på gården, hur brukarinflytandet gestaltade sig, vilken betydelse brukarinflytandet ansågs ha för deltagarna, för verksamheten och för personalen samt om brukarinflytandet ledde till återhämtning för deltagarna. En kvalitativ undersökning genomfördes där både intervjuer och observationer användes. Slutsatsen var att brukarinflytandet upplevdes vara centralt i verksamheten även om det inte alltid fungerade perfekt.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Studien utgör en analys av Malmö stads samråd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan är den internationella överenskommelsen för en hållbar utveckling inom samhällsplanering. Social hållbarhet innebär goda möjligheter till inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige är en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN på en mängd områden, däribland medborgarinflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och målsättningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur väl Malmö stads samrådsprocess i översiktsplaneringen överensstämmer med Habitatagendan och hur samrådsprocessen kan utvecklas för att skapa bättre möjligheter för ett lokalt inflytande.

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.