Ledningssystemområdet genomgår stora förändringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgängliga och stående krigsförband. Inriktningen innebär en utmaning inom ledningssystemområdet då den medför ett tydligare krav än tidigare på att ledningsmateriel, teknik och personal är ständigt uppfyllda i samtliga krigsförband.Modulära enheter och förband som på ett flexibelt sätt skall kunna sättas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfälle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte är att stödja chefers utövande av ledning, det vill säga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning påverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemområdet, vid en insats med tillfälligt sammansatta förband på operativ och högre taktisk nivå.Syftet med studien är att analysera vilka faktorer som är centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation härrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansättning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.

Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt..

I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt från servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt på varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid Luleå tekniska universitet på en avdelning som nyligen bytt från tjocka till tunna klienter. Utifrån de teorier vi läst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bättre i arkitekturen än tjocka klienter..

Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen.Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 ? Reformerad föräldraförsäkring ?Kärlek omvårdnad trygghet? och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja ? om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Hur massmedia framställer verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frågor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tänkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den värld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som målas upp. Min utgångspunkt är den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlägga och ifrågasätta den verklighet som målas upp av kravallerna i Göteborg 2001..

Arbetet behandlar isländsk bibliotekshistoria, som tog sin början då den första läseföreningen bildades 1790. Målet var att köpa böcker kollektivt för cirkulation. Under 1800-talet växte läseföreningar upp för "vanligt folk" över hela Island. Amtsbiblioteket i Akureyri, 1827, grundades på danskt initiativ. Pliktleveranslag kom 1886, som omfattade Amtsbiblioteken och Nationalbiblioteket i Reykjavik.

Jag har undersökt förhållandet mellan plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare. Platsskapande är ett centralt tema inom landskapsarkitekturen och väcker därför mitt intresse och viljan att bättre förstå hur skapandeprocessen går till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare består av tre delar med olika angreppssätt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del är ytterst personlig och rör i stor utsträckning mina känslor för och upplevelser av såväl plats som skapandeprocess.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Ett centralt tema i föreliggande uppsats är ordboksanvändning och informationsbeteende. Detta har tvärvetenskapligt undersökts utifrån en lexikografisk grund med bidragande inslag från biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsatsens empiriska material utgörs av en kvalitativ studie i ordboksanvändning bland folk- och universitets­bibliotekarier. Resultatanalysen har givit tre dimensioner av ordboksanvändning: individuellt bruk, bruk i referenssituationer och låntagarbruk. Relaterat till två av informationsbeteendeprocessens komponenter, informations­behov och informationsuppsökning, varierar dimensionerna i intensitet och omfattning.