De senaste åren har den globala konkurrensen ökat och i och med detta har ävenfokuseringen på kundnöjdhet tilltagit. Detta har tydliggjort behovet av en ökadkundservicenivå samtidigt som kostnaderna associerade med att ha varor i lager har ökat.För många företag har därför en viktig fråga blivit vart i distributionssystemen lagren börplaceras. Detta är en komplicerad fråga och distributionschefer hamnar ofta i kläm mellanmarknadskraven och de höga kostnaderna som kan förknippas med att ha varor i lager.Åsikterna rörande detta ämne är många. Många är även de faktorer som påverkar valet aven lämplig lagerstruktur. Uppenbart är dock att det inte finns något rätt eller fel i dennafråga.

Vem får finnas i nyhetsbevakningen?Vad händer med Norrlandsbevakningen när redaktionerna går mot en Centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i Luleå, Umeå och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser på Centraliseringen av journalistiken. Hur många svenska orter får lov att vara underbevakade och på bekostnad av vilka?I vår granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvärderar och prioriterar nyheter baserat på ort.

Föreliggande uppsats baseras på en undersökning av de tre största aktörerna (Team Sportia,Stadium och Intersport1) i den svenska sportbranschen. Syftet var att studera förändringar ilagerlokalisering över tid samt dess påverkan på trafikarbetet. Det ligger i företags intresse attgranska hur antalet utförda fordonskilometer kan minska då transportkostnader utgör en stordel (40 %) av de totala logistikkostnaderna hos företag (McKinnon, Browne och Whiteing,2012). Genom att studera förändringen av lager över tid i en bransch kan en förståelse skapasöver hur företag agerar och huruvida en svensk bransch följer teorier och mönster som kunnatidentifieras vid lagerlokaliseringsförändringar i andra länder.Alla företagen vi har studerat har ökat graden av Centralisering över tid. Lagerytan har ökatför två av företagen mellan 1998 och 2008.

Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd.Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta.Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun.

Huvudsyftet med denna uppsats är att ge en helhetsbild av fenomenet virtuell word-of-mouth. För att åstadkomma detta har vi delat in huvudsyftet i två delsyften där det första undersöker vad virtuell word-of-mouth innebär. Det andra delsyftet analyserar de områden som har betydelse för fenomenet och dess spridning, nämligen budskapet, individer och grupper samt Internetmiljöer.

Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process förkostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelarska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för enspecifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten enCentraliseringsprocess.Hur påverkar då denna Centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverkadotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt.

ÅDT-uppdraget tillhör Väg & Trafik, ett affärsområde inom Vägverket Konsult som i sin tur ägs av myndigheten Vägverket. Uppdraget innebär trafikmätning på de statliga vägarna, resultatet benämns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och beställare är Vägverkets respektive regionkontor.Idag har problem börjat uppmärksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsättning. Uppdragets status har sjunkit både intern och externt.Syftet med denna studie är att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har på medarbetarna och verksamheten.

Uppsatsens titel: Samordning av inköp ? Peab Bygg Region TrollhättanSeminariedatum: 18 januari 2008Ämne/Kurs: Företagsekonomi. Kandidatuppsats, 15hpFörfattare: Linus Gad och Maria QvillbergHandledare: Susanne ÅbergNyckelord: Inköp, samordning, byggföretag, Centralisering, deCentralisering, totalkostnad, inköpsorganisation, inköpsstrategiSyfte: Studiens syfte är att utreda hur Peab Bygg Region Trollhättan kan nå samordningsfördelar inom ramen för nuvarande inköpsorganisation.Teoretisk referensram: Ett flertal teorier om samordning samt strategi och organisation i inköpsarbetet har sammanfogats för att skapa en god teoretisk grund av hög relevans för studien. Teorierna har sedan används för att ta fram en tillämpbar analysmodell.Metod: En kvalitativ metod har använts där intervjuer bidragit till stora delar av det empiriska materialet. Intervjuerna utfördes på Peab Bygg Region Trollhättan med personer med viktiga roller inom inköparbetet.

Detta examensarbete har utförts på OEM International, en Teknikhandelskoncern som främst säljer små komponenter för industriautomatisering. Snabb tillväxt medförde trånga och urvuxna lager, en på sikt ohållbar situation som resulterade i planer på ett nytt, större lager. Bygget av detta nya, stora lager i Tranås blev startpunkten för diskussioner kring hur lagerverksamheten egentligen bör bedrivas på lämpligast sätt. Tankar på att ha ett stort centrallager istället för dagens mindre, regionala väcktes, men då ifrågasattes också vilka konsekvenser en sådan förändring skulle bära med sig. Syftet med denna studie är därför att identifiera vilka faktorer som företag bör beakta vid beslut om eventuell överföring av befintliga regionala lagerpunkter till central ort.

Armatec tillhandahåller system, produkter och funktionella lösningar inom värme, kyla och process. Företaget har lager i Sverige, Norge och Danmark. Under senare tid har företaget sett att lagret i Norge utgör en stor kostnad. Armatec har därför börjat fundera på om de skulle tjäna på att centralisera logistikstrukturen dvs. stänga lagret i Norge och utöka centrallagret i Göteborg.

Manga foretag star idag infor beslutet om att infora centrallager eller ej. Trenden mot en centraliserad verksamhet har pekat uppat under en relativt lang tid nu, men vart och ett av de foretag som overvager fragan maste se till sina forutsattningar och behov. Langt ifran alla ar mogna for ett centrallager, en stor forandring i organisationens struktur kravs for att dra nytta av en Centralisering.Gardin & Persson AB (GP) ar ett foretag med mer an 100-ariga anor i Jamtland, dar huvudbutiken ligger i Ostersund med en filial i Stromsund. De senaste aren har koncernen expanderat i Vasterbotten med en butik i Umea och en i Ornskoldsvik. De har ocksa kopt in affarssystemet SAP (System Application Products) for att enklare lanka samma information mellan koncernens bolag.

Godstransporter är nödvändiga för att underhålla industri, näringsliv ochkonsumtion, och för att samhället ska fungera är det således viktigt medeffektiva logistiklösningar. En genomgående trend bland företag är attcentralisera sina lagerstrukturer. Ett distributionssystem kan vara uppbyggt påflera olika sätt och bestå av olika terminaler och länkar. Genom att reduceraantalet lagringspunkter till ett centralt lager kan strukturen förändras Attminska antalet lager kan leda till stordriftsfördelar och sänktamarginalkostnader per lagerbehandlad enhet. Om en lagerCentralisering, genomhöjningar av fyllnadsgrader, utnyttjas effektivt kan antalet utfördafordonskilometer sänkas.

Uppsatsens syfte är att analysera förlossningsvårdens institutionalisering i Norrbottens län 1914-1939 samt påvisa den betydelse institutionaliseringen hade för den barnaföderskan och barnet. 1914 skedde de flesta förlossningar i barnaföderskans bostad som ofta hade dåliga hygieniska förhållandena. I Norrbottens län var barnmorskorna många gånger tvungna att färdas långt till barnaföderskans hem. Under denna tidsperiod började dock allt fler förlossningar ske i förlossningshem. Denna Centralisering underlättade barnmorskans arbete samt skapade en tryggare och säkrare situation för barnaföderskan och barnet.

Denna studie undersökte hur Centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa chefer var tre stycken sektionschefer och fyra stycken var chefer på högre nivå, exempelvis enhetschefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer.

Denna rapport undersöker möjligheten att bryta ner ett stort program till mindre och enkaler moduler och skapa en dataöverförings- och kommunikationsarkitektur mellan dem. Dataöverföringen skall vara dynamisk för att olika moduler skall under exekvering ha möjlighet att byta modul den vill ha data ifrån samt centralisera koden och kommunikationen skall optimera antalet meddelandeöverföringar. Arbetet resulterar i två arkitekturer som uppfyller tidigare satta målen i ett parallellt system, arbetet analyseras sedan analytiskt och styrkor och svagheter undersöks. Arkitekturerna medför att många problem med att utveckla stora system undviks och detta skapar fler möjliga kopplingar, mindre komplexa moduler samt Centralisering av funktionalitet i programmet..