SammanfattningUngdomar med antisocial problematik Àr en svÄrbehandlad grupp dÀr ingen specifik metod har visat sig rÄda bot pÄ hela problematiken kring ungdomen. BÀst utgÄng att behandla ungdomar med beteendeproblem Äterfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som Àr gÀllande inom verksamheten, sÄ kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen pÄ en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhÄllningssÀtt utifrÄn de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vÀgleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrÄn följande frÄgestÀllningar: 1. Vilka behandlingsprinciper Àr vÀgledande inom verksamheten? 2.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

SjÀlvskadebeteende innebÀr ett upprepat och ett impulsivt beteende dÀr individen skadar sig sjÀlv. Handlingens syfte Àr inte att dö utan att lindra psykisk smÀrta. MÀnniskor uttrycker sitt lidande pÄ olika sÀtt, ofta rÀcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vÄrt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av sjÀlvskada utförs oftast i syfte att dÀmpa Ängest och befria sig frÄn svÄra kÀnslor. VÄrt syfte med studien Àr att belysa upplevelsen av att vÄrda patienter som sjÀlvskadar utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen Àruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgÄngspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förstÄelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien Àr Max Webers byrÄkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrÄn syfte samt frÄgestÀllningar. Intervjuguiden tematiserades i Ätta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som rÄder pÄ arbetsplatsen,kunskapsinhÀmtning, ledningsgrupp.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Bakgrund: Dödligheten vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r hög och endast nĂ„gra fĂ„ procent av de som drabbas rĂ€ddas till livet. Tidig behandling Ă€r en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att mĂ€nniskor pĂ„ platsen, bystanders, ingriper med hjĂ€rt-lungrĂ€ddning (HLR). Att vĂ„rda och utföra vĂ„rdhandlingar Ă€r inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r det istĂ€llet bystandern som förvĂ€ntas utföra vĂ„rdhandlingen.

Ungdomar pÄ hem för VÄrd eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och Àr i behov av skydd, sÀkerhet och grÀnssÀttning. HVB-hem förvÀntas utifrÄn lagstiftning bereda ungdomar vÄrd och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal pÄ HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vÄrd och behandling pÄ HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas pÄ olika sÀtt och vilka konsekvenser detta fÄr för vÄrden och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Bakgrund Patienter i livets slutskede Äterfinns inte bara pÄ palliativt inriktade avdelningar, utan Àven pÄ somatiska avdelningar dÀr verksamheten till stor del Àr kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vÄrd för patienter i livets slutskede.Den palliativa vÄrden i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka mÄste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vÄrd ska se ut. En stor del av den palliativa vÄrdens fokus ligger i lindrandet och omhÀndertagandet. Genom att implementera de palliativa mÄlen i akutsjukvÄrden, kan eventuella konflikter i omhÀndertagandet av patienter i livets slutskede pÄ akutmedicinska avdelningar undvikas.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vÄrd i livets slutskede pÄ en akutkirurgisk avdelning.MetodMetoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, dÄ författarna ansÄg det vara den mest lÀmpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma pÄ tre akutkirurgiska avdelningar.ResultatSjuksköterskorna kÀnde sig trygga i det palliativa omhÀndertagandet. De upplevde Àven att de hade tillrÀckliga kunskaper för att ge god palliativ vÄrd.

Under 1900-talet har patienten varit i fokus i omvÄrdnaden. Med de senaste Ärens nedskÀrningar inom vÄrden med allt kortare vÄrdtider som följd, vÄrdas gamla och sjuka alltmer i hemmet och pÄ boenden. Detta leder till att nÀrstÄende fÄr ett allt större ansvar för den sjukes omvÄrdnad, och sjuksköterskan kommer dÀrmed behöva interagera alltmer med nÀrstÄende. För att interaktionen ska fungera sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att sjuksköterskan har en positiv attityd och en god relation till nÀrstÄende. Det teoretiska perspektivet i föreliggande fördjupningsarbete var familjefokuserad omvÄrdnad, som omfattar bÄde friska och sjuka personer i familjen.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ hÀlsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohÀlsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet pÄ arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöÄtgÀrd för att förbÀttra arbetshÀlsan. UtifrÄn det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ arbetstid kan implementeras sÄ att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet pÄ arbetstid som Àr baserad pÄ tidigare forskning och genomförbarhet.