Bakgrund: Bristande egenvÄrd fÄr konsekvenser hos patienter med hjÀrtsvikt dÄ egenvÄrden Àr en betydelsefull del av behandlingen och som Àr en del som krÀver en betydande delaktighet frÄn patienten sida. EgenvÄrd vid hjÀrtsvikt omfattar de ÄtgÀrder som patienten behöver göra för att bibehÄlla fysisk stabilitet trots sin kroniska hjÀrtsvikt. Det vill sÀga att undvika att hjÀrtsvikten förvÀrras genom att tidigt upptÀcka och vidta ÄtgÀrder vid symtom pÄ försÀmring. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som frÀmjar eller hindrar förmÄgan till egenvÄrd hos hjÀrtsviktspatienter. Metod: Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

INLEDNING/BAKGRUND: I omvÄrdnaden av patienter möter sjuksköterskor ofta familjer. Det Àr dÀrför viktigt att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvÄrdnad. Familjefokuserad omvÄrdnad grundas pÄ antagandet att sjukdom pÄverkar hela familjen, och inte bara patienten. Den salutogenetiska ansatsen inom familjefokuserad omvÄrdnad lÀgger stor vikt pÄ att finna de interna och externa resurser familjen har för att mer effektivt kunna lösa problem. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvÄrdnad vid vÄrd av vuxna.

Inom vÄrd av personer med demenssjukdom Àr vÄrdarens bekrÀftelse av personens vÀrdighet och vÀlbefinnande grundlÀggande. BekrÀftelsens effekt avgörs av vad och hur vÄrdaren vÀljer att bekrÀfta. DÄ den inte Àr anpassad riskerar personens vÀrdighet och vÀlbefinnande att reduceras, skadas eller gÄ förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonals förestÀllningar om att bekrÀfta vÀrdighet och vÀlbefinnande hos personer med demenssjukdom. VÄrdarens synsÀtt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vÄrda samt innebörd av vÀrdighet och vÀlbefinnande antogs ha en betydande roll för vÄrdarens val att bekrÀfta.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) anvÀnds för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvÄrigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingÄr att arbeta klientcentrerat och försÀkra sig om att utgÄ ifrÄn individens önskningar och behov Àven dÄ dennes förmÄga att uttrycka dessa Àr reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och anvÀndning av GAKK inom habilitering i Sverige.

Vi har i vÄr studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anstÀllda pÄ företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berÀttelser sökt efter betydelser och dÀrigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstÀmmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strÀvan efter att vara jÀmstÀlld, och dess tillÀmpning i praktiken. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr ifrÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak anvÀnt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och FörÀndring.

SammanfattningUngdomar med antisocial problematik Àr en svÄrbehandlad grupp dÀr ingen specifik metod har visat sig rÄda bot pÄ hela problematiken kring ungdomen. BÀst utgÄng att behandla ungdomar med beteendeproblem Äterfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som Àr gÀllande inom verksamheten, sÄ kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen pÄ en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhÄllningssÀtt utifrÄn de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vÀgleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrÄn följande frÄgestÀllningar: 1. Vilka behandlingsprinciper Àr vÀgledande inom verksamheten? 2.

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

SjÀlvskadebeteende innebÀr ett upprepat och ett impulsivt beteende dÀr individen skadar sig sjÀlv. Handlingens syfte Àr inte att dö utan att lindra psykisk smÀrta. MÀnniskor uttrycker sitt lidande pÄ olika sÀtt, ofta rÀcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vÄrt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av sjÀlvskada utförs oftast i syfte att dÀmpa Ängest och befria sig frÄn svÄra kÀnslor. VÄrt syfte med studien Àr att belysa upplevelsen av att vÄrda patienter som sjÀlvskadar utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen Àruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgÄngspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förstÄelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien Àr Max Webers byrÄkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrÄn syfte samt frÄgestÀllningar. Intervjuguiden tematiserades i Ätta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som rÄder pÄ arbetsplatsen,kunskapsinhÀmtning, ledningsgrupp.

Bakgrund: Dödligheten vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r hög och endast nĂ„gra fĂ„ procent av de som drabbas rĂ€ddas till livet. Tidig behandling Ă€r en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att mĂ€nniskor pĂ„ platsen, bystanders, ingriper med hjĂ€rt-lungrĂ€ddning (HLR). Att vĂ„rda och utföra vĂ„rdhandlingar Ă€r inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r det istĂ€llet bystandern som förvĂ€ntas utföra vĂ„rdhandlingen.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.