Sociala nÀtverkssidor Àr för mÀnniskor idag en del av vardagen dÄ vi skapar nya umgÀngen, bekantskaper, vÀnskaper och fiender. Vi trÀffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kÀrleken med hjÀlp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta Àr uppbyggnaden och utvecklingen av anvÀndarens profil ett viktigt hjÀlpmedel för att lyckas presentera sig sjÀlv pÄ ett positivt sÀtt.MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska kvinnor framstÀller sig sjÀlva inför andra anvÀndare och vad de delar med sig av sin identitet pÄ det sociala nÀtverket Twitter. Vi utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar:? ? ?PÄ vilka sÀtt framstÀller sig svenska kvinnor pÄ Twitter? Vilka skillnader finns mellan anvÀndare beroende pÄ antal följare? Vilken grÀns sÀtter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik pÄ Twitter?De teoretiska utgÄngspunkterna för denna studie Àr i Erving Goffmans teorier om ?front stage?, ?back stage? och ?impression management? och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation.

I denna c-uppsats behandlas Àmnet fysisk miljö i förskolan och hur den kan utformas utifrÄn ett barnperspektiv. Syftet var att vidga förstÄelsen för hur den fysiska förskolemiljön, utifrÄn ett barnperspektiv, kan anpassas för att samspela med barnens intressen och behov. För att besvara de frÄgestÀllningar som svarar mot studiens syfte har vi genomfört fokusgruppsintervjuer samt observationer vid tvÄ förskolor. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrÄn en hermeneutisk analysmetod. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har huvudsakligen utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv.

ProblemomrÄde I lÀroplanerna beskrivs hur centralt sprÄket Àr för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det Àr bÄde ett mÄl för kunskapsutveckling och ett verktyg för lÀrande i skolan. Elever med grav sprÄkstörning har en sÄrbarhet för sprÄkburen undervisning och svÄrigheter med förstÄelse likvÀl som uttrycksförmÄga. Det stÀller sÀrskilda krav pÄ undervisningens utformning. DÀrför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lÀrandet ska vara tillgÀnglig för eleverna.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förskolans musikaktiviteter kan anvÀndas som ett verktyg för att frÀmja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv pÄ musikaktiviteter i förskolan och tar sÄledes avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien Àr gjord i etnografisk anda med hjÀlp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har dÀrefter analyserats utifrÄn tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrÄn de situationer dÀr deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framtrÀder i verksamheten pÄ flera olika sÀtt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör pÄ sÄ sÀtt sig sjÀlva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstÄr ur dilemman. Dilemmat uppstÄr nÀr det finns begrÀnsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istÀllet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete pÄ vÄrdcentral med fokus pÄ moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i mÄnga olika situationer och det som var mest framtrÀdande var tidsbrist samt situationer i telefonrÄdgivningen. Det fanns ett större vÄrdbehov Àn vad det fanns lÀkartider och dÄ kunde inte distriktssköterskorna ge den vÄrd som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rÀtt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vÄrdtyngd, lite personal, brist pÄ lÀkartider och nÀr kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Bakgrund: DÄ bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om Àmnet. MÄnga kvinnor i vÀrlden rekommenderas att sjÀlva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa lÀnder Àven sjukvÄrden rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptÀcka bröstcancer sÄ tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till sjÀlvundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Studier visar att ungefÀr var tionde patient upplever stickrÀdsla, en rÀdsla för nÄlstick som gör att de undviker att söka vÄrd vilket i sin tur kan leda till hÀlsoproblem pÄ lÄng sikt. Att utföra venpunktion Àr en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrÀdsla Àr av stor betydelse för hur patienten upplever vÄrden som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekrÀfta patientens rÀdsla och hjÀlpa patienten att kÀnna trygghet pÄ bÀsta sÀtt. NÀr patienten upplever lidande pÄ grund av vÄrd, i detta sammanhang venpunktion uppstÄr vÄrdlidande och detta vÄrdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien Àr att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrÀdsla.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Sjuksköterskan ska vid behov kunna motivera till förĂ€ndrade livsstilsfaktorer samt bedöma patientens förmĂ„ga till egenvĂ„rd. Dock finns ingen enhetlig praxis för att göra detta trots att mĂ„nga sjukdomar skulle kunna förebyggas med hjĂ€lp av egen-vĂ„rd, dĂ€ribland kranskĂ€rlsjukdom som skördar mĂ„nga liv i Sverige varje Ă„r. Även den som redan har drabbats har mycket att vinna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med krans-kĂ€rlsjukdom, inneliggande pĂ„ en kardiologisk vĂ„rdavdelning, till egenvĂ„rd. Me-tod: Studiens design Ă€r en kvalitativ intervjustudie.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.