Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av hur miljön anvÀnds i interventioner vid rehabilitering av personer med utmattningssyndrom. Fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom primÀrvÄrden och inom psykiatrisk verksamhet intervjuades. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en frÄgestÀllning: ?BerÀtta om nÄgot/nÄgra klintfall dÀr personen haft diagnosen utmattningssyndrom och hur miljön inkluderats i rehabiliteringen och vad det i sÄ fall har betytt för rehabiliteringen.? Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att kartlÀgga om miljön Àr stödjande eller hindrande, Att aktivitetsgruppen möjliggör för Äterupplevelsen av tillfredstÀllelse i aktivitet och verklighetsförankring i social interaktion, Att hemuppgifter möjliggör struktur och balans i klienterna vardag, Att den fysiska miljön möjliggör för Äterupptagande av meningsfulla aktiviteter. Resultatet visade arbetsterapeuternas erfarenhet av hur miljön frÀmjade till meningsfulla aktiviteter och tillfredstÀllelse för klienten.

Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.

Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.

MÄnga mammor vars barn vÄrdats pÄ en neonatalavdelning har kÀnt sig oförberedda pÄ situationen med stor oro för barnets liv och hÀlsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för bÄde den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en sÀrskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vÄrd under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning kan vara komplicerat och krÀva tÄlamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning pÄ neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Sociala nÀtverkssidor Àr för mÀnniskor idag en del av vardagen dÄ vi skapar nya umgÀngen, bekantskaper, vÀnskaper och fiender. Vi trÀffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kÀrleken med hjÀlp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta Àr uppbyggnaden och utvecklingen av anvÀndarens profil ett viktigt hjÀlpmedel för att lyckas presentera sig sjÀlv pÄ ett positivt sÀtt.MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska kvinnor framstÀller sig sjÀlva inför andra anvÀndare och vad de delar med sig av sin identitet pÄ det sociala nÀtverket Twitter. Vi utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar:? ? ?PÄ vilka sÀtt framstÀller sig svenska kvinnor pÄ Twitter? Vilka skillnader finns mellan anvÀndare beroende pÄ antal följare? Vilken grÀns sÀtter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik pÄ Twitter?De teoretiska utgÄngspunkterna för denna studie Àr i Erving Goffmans teorier om ?front stage?, ?back stage? och ?impression management? och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation.

Fysisk aktivitet förknippas med en rad positiva effekter pÄ bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan hosde allra flesta, och forskningen visar att det Àr viktigare att ha en god kondition Àn att ha ett BMIunder 25. Forskningen visar pÄ utbredd stigmatisering och negativ sÀrbehandling av tjockapersoner, bland annat hos trÀningsinstruktörer, och medvetenheten om detta kan leda till ökad riskför depression och till undvikande av fysisk aktivitet hos tjocka personer. Den hÀr studien utgickfrÄn fettacceptans och paradigmen Health at Every Size (HAES). Syftet med studien var att belysatjocka personers upplevelser av faktorer som frÀmjar eller hindrar deras inkludering och deltagandei sammanhang för fysisk aktivitet. En kvalitativ forskningsstrategi valdes och datainsamlingenskedde med semistrukturerade intervjuer med sju tjocka personer.

I denna c-uppsats behandlas Àmnet fysisk miljö i förskolan och hur den kan utformas utifrÄn ett barnperspektiv. Syftet var att vidga förstÄelsen för hur den fysiska förskolemiljön, utifrÄn ett barnperspektiv, kan anpassas för att samspela med barnens intressen och behov. För att besvara de frÄgestÀllningar som svarar mot studiens syfte har vi genomfört fokusgruppsintervjuer samt observationer vid tvÄ förskolor. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrÄn en hermeneutisk analysmetod. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har huvudsakligen utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

ProblemomrÄde I lÀroplanerna beskrivs hur centralt sprÄket Àr för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det Àr bÄde ett mÄl för kunskapsutveckling och ett verktyg för lÀrande i skolan. Elever med grav sprÄkstörning har en sÄrbarhet för sprÄkburen undervisning och svÄrigheter med förstÄelse likvÀl som uttrycksförmÄga. Det stÀller sÀrskilda krav pÄ undervisningens utformning. DÀrför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lÀrandet ska vara tillgÀnglig för eleverna.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förskolans musikaktiviteter kan anvÀndas som ett verktyg för att frÀmja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv pÄ musikaktiviteter i förskolan och tar sÄledes avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien Àr gjord i etnografisk anda med hjÀlp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har dÀrefter analyserats utifrÄn tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrÄn de situationer dÀr deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framtrÀder i verksamheten pÄ flera olika sÀtt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör pÄ sÄ sÀtt sig sjÀlva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstÄr ur dilemman. Dilemmat uppstÄr nÀr det finns begrÀnsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istÀllet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete pÄ vÄrdcentral med fokus pÄ moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i mÄnga olika situationer och det som var mest framtrÀdande var tidsbrist samt situationer i telefonrÄdgivningen. Det fanns ett större vÄrdbehov Àn vad det fanns lÀkartider och dÄ kunde inte distriktssköterskorna ge den vÄrd som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rÀtt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vÄrdtyngd, lite personal, brist pÄ lÀkartider och nÀr kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Bakgrund: DÄ bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om Àmnet. MÄnga kvinnor i vÀrlden rekommenderas att sjÀlva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa lÀnder Àven sjukvÄrden rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptÀcka bröstcancer sÄ tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till sjÀlvundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes.

Studier visar att ungefÀr var tionde patient upplever stickrÀdsla, en rÀdsla för nÄlstick som gör att de undviker att söka vÄrd vilket i sin tur kan leda till hÀlsoproblem pÄ lÄng sikt. Att utföra venpunktion Àr en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrÀdsla Àr av stor betydelse för hur patienten upplever vÄrden som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekrÀfta patientens rÀdsla och hjÀlpa patienten att kÀnna trygghet pÄ bÀsta sÀtt. NÀr patienten upplever lidande pÄ grund av vÄrd, i detta sammanhang venpunktion uppstÄr vÄrdlidande och detta vÄrdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien Àr att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrÀdsla.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.