Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Informationsplattformen Internet har blivit som en sjÀlvklarhet för mÄnga. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrÀttsintrÄng pÄ Internet och utmaningen att komma till rÀtta med problemet utgör frÀmst fall dÀr Internetleverantörer eller sÄ kallade mellanhÀnder av teknikens hjÀlp endast tillhandahÄller uppkoppling till nÀtet. Med anledning av att Internetleverantörers tjÀnster utnyttjas av kunder för att begÄ intrÄng kan det diskuteras huruvida det Àr möjligt och efterstrÀvbart att ÄlÀgga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begrÀnsa Ätkomsten av Internet. VitesförbudsbestÀmmelsen 53 b § i upphovsrÀttslagen och Àven annan reglering ger begrÀnsat utrymme för att meddela förelÀgganden mot mellanhÀnder i den utstrÀckning som torde vara önskvÀrd utifrÄn den olagliga verksamhet som förekommer pÄ Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahÄlla uppkoppling till tjÀnster som anvÀnds pÄ ett sÀtt som innebÀr upphovsrÀttsintrÄng.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Sociala nÀtverkssidor Àr för mÀnniskor idag en del av vardagen dÄ vi skapar nya umgÀngen, bekantskaper, vÀnskaper och fiender. Vi trÀffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kÀrleken med hjÀlp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta Àr uppbyggnaden och utvecklingen av anvÀndarens profil ett viktigt hjÀlpmedel för att lyckas presentera sig sjÀlv pÄ ett positivt sÀtt.MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska kvinnor framstÀller sig sjÀlva inför andra anvÀndare och vad de delar med sig av sin identitet pÄ det sociala nÀtverket Twitter. Vi utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar:? ? ?PÄ vilka sÀtt framstÀller sig svenska kvinnor pÄ Twitter? Vilka skillnader finns mellan anvÀndare beroende pÄ antal följare? Vilken grÀns sÀtter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik pÄ Twitter?De teoretiska utgÄngspunkterna för denna studie Àr i Erving Goffmans teorier om ?front stage?, ?back stage? och ?impression management? och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Lining techniques such as nap bonding and mist lining were developed in the late 20th century and have gained popularity alongside with the increased use of acrylic emulsions as adhesives. The ability of the adhesive to create a nap bond to the canvases without penetrating the fibers has shown advantages regarding reversibility. In addition, the use of moisture, heat and pressure is reduced, which can be advantageous for more sensitive paintings. These lining techniques have been included in several studies where reversibility, minimal intervention and respect for the individual requirements and problems of each object have been the focus. The adaptability of the methods has been confirmed and to further explore the adaptability, this study consists of three simpler application techniques with the adhesive Lascaux 303 HV on mockups.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gÄtt i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.FrÄgestÀllningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka vÀsentliga faktorer framtrÀder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gÄtt i hypnosterapi.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka och identifiera vilka faktorer som p?verkar matsvinnet inom ?ldreomsorgen utifr?n k?kspersonalens, omsorgspersonalens ochenhetschefers upplevelser och erfarenheter, samt att skapa ?kad f?rst?else f?r arbetss?tt och ?tg?rder som kan bidra till att minska matsvinnet.Metod: Studien genomf?rdes med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enk?ter, intervjuer och observationer. Enk?terna riktades till k?kspersonal och omsorgspersonal inom ?ldreomsorgen i Varbergs kommun och G?teborgs kommun. Observationer genomf?rdes p? ?ldreboenden under m?ltidssituationer och intervjuergenomf?rdes med tv? enhetschefer som inom k?ksverksamheten.

Att arbeta inom ambulanssjukvÄrd Àr emellanÄt mycket psykiskt pÄfrestande. Den verklighet man agerar i Àr fri frÄn all censur och förskönande omskrivningar. Med all sannolikhet pÄverkar dessa hÀndelser vÄrdaren, men exakt vad Àr det som pÄverkar och hur hanterar ambulanspersonalen dessa kÀnslor?Syftet med studien Àr att undersöka hur ?sÀrskilda hÀndelser? pÄverkar privatlivet och det fortsatta vÄrdandet. Metoden för att besvara detta Àr kvalitativ intervju med utgÄngspunkt i informantens livsvÀrld.

Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.