Denna studies syfte var att undersöka hÀlsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primÀrvÄrden i Landstinget i Kalmar LÀn och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som anvÀndes var triangulering, dÀr enkÀter skickades till alla hÀlsokoordinatorer i lÀnet. DÀrefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hÀlsokoordinatorer Det anvÀndes deskriptiv metod för enkÀterna och innehÄllsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett kÀnsligt omrÄde dÀr hÀlsokoordinatorerna upplevde att de frÀmsta hindrande faktorerna var brist pÄ utbildning och instruktioner pÄ hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. UtbildningsnivÄn stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frÄgan.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar Ärligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nÀra positiv relation mellan demenssjuka och vÄrdare kan fÄ den sjuke att fungera bÀttre. Syftet med studien var att belysa vad omvÄrdnadspersonal pÄ kommunala gruppboenden upplevde som förutsÀttningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppssprÄkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssÀtt, Stabil personalgrupp, InstÀlld pÄ den andres behov, KÀnsla av otillrÀcklighet och Resursbrist.

Syftet med studien var att beskriva och öka förstÄelsen för vad patienter medpsykosproblematik upplevde vad i vÄrden som var befrÀmjande eller hindrande ideras ÄterhÀmtningsprocess och för deras hÀlsa, hur det tog sig i uttryck ochvarför.Patienterna vÄrdades pÄ ett för mÄlgruppen specialiserat internatboende.Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutiskfenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördesmed hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien.Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektivstrategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjortontillhörande subteman: MellanmÀnsklig relation, Demokratisk atmosfÀr,Kommunikation, Att vara aktiv ochHopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt somgenomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade ibegreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman.

Att framföra ett fordon i dagens trafikmiljö krÀver mycket av föraren. Föraren mÄste vara koncentrerad, uppmÀrksam och utvilad för att kunna observera och agera rÀtt i alla trafiksituationer. En svÄr och kÀnslig uppgift för polisen Àr nÀr de mÄste hindra en förare frÄn att fortsÀtta köra sitt fordon pÄ grund av att han eller hon ej anses lÀmplig ur dessa aspekter. Vi har genom intervjuer med polismÀn och studier av gÀllande lagrum undersökt hur polisen i ett par lÀn hanterar dessa situationer. Dessa beslut som formellt tas av Äklagare eller polismyndighet grundas alltid pÄ den enskilde polismannens bedömning och han eller hon har dÀrför ett stort ansvar.

Bakgrund:LivsstilsförÀndringar innebÀr en förÀndring av sÀttet att leva sitt liv pÄ. Det kan vara att utveckla fÀrdigheter kring hÀlsovanor, stresshantering, problemlösning, kommunikation, attityder, livsinstÀllning och följsamhet till medicinering. HjÀrt- och kÀrlsjukdomar kan i stor utstrÀckning förebyggas genom livsstilsförÀndringar. NÄgra av sjuksköterskans arbetsuppgifter Àr att motivera patienten till följsamhet i behandlingar, undervisa och ge stöd till patienter och nÀrstÄende för att frÀmja hÀlsa och förhindra ohÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa hjÀrt- och kÀrlsjuka patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförÀndringar för att nÄ vÀlbefinnande.

Denna uppsats syftar till att unders?ka hur unga konservativa m?n resonerar kring k?nsroller, j?mst?lldhet och feminism samt hur de motiverar sina st?ndpunkter. Tidigare forskning har visat att unga kvinnor och m?n skiljer sig alltmer i j?mst?lldhetsfr?gor, d?r unga kvinnor tenderar att inta mer progressiva positioner medan unga m?n i st?rre utstr?ckning uttrycker konservativa och kritiska h?llningar. Forskningen pekar p? flera m?jliga mekanismer och f?rklaringar till detta, men f?ngar i begr?nsad utstr?ckning hur unga konservativa m?n sj?lva resonerar och motiverar sina st?ndpunkter.

Övervikt Ă€r ett starkt hot mot folkhĂ€lsan. MĂ„nga överviktiga vill minska i vikt, men mĂ„nga lyckas trots det inte med att uppnĂ„ den önskade viktnedgĂ„ngen. Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilka faktorer som upplevs motivera till att gĂ„ ner i vikt respektive vilka faktorer som upplevdes hindra att lyckas med den önskade viktnedgĂ„ngen. Sex överviktiga personer intervjuades och delgav sina tankar och erfarenheter om problematiken. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som pÄverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans nÀrmiljö, organisation och ekonomi Àr faktorer som pÄ olika sÀtt Àr av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svÄrare att identifiera men som ocksÄ pÄverkar om och pÄ vilket sÀtt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur idrottslÀrare tolkar och tÀnker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i Àmnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka vÀrden som lyfts fram, vilket Àr nÄgot som kan avslöja hur man ser pÄ friluftslivet och dess roll i skolan, har jag anvÀnt ett kvalitativt arbetssÀtt och gjort intervjuer.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gÄtt i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.FrÄgestÀllningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka vÀsentliga faktorer framtrÀder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gÄtt i hypnosterapi.

Bakgrunden beskriver att HIV-infektionen Àr en blodsmitta och AIDS Àr ett följdsyndrom. SjukvÄrdspersonal upplever att de inte har tillrÀckligt med kunskap om infektionen och patientgruppen vilket kan leda till ett bristfÀlligt bemötande för patienten. OmvÄrdnadsteoretikern Jean Watsons interaktionsteori ligger till grund för studiens teoretiska referensram. Syftet Àr att beskriva HIV- och AIDS-patienters upplevelser av bemötandet i en omvÄrdnadskontext. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Att handleda studenter ingÄr i sjuksköterskans yrkesroll. Handledning utförs med en handledningsmodell som grund dÀr samarbetet mellan lÀrosÀtet och den kliniska verksamheten tydliggörs. Olika pedagogiska modeller finns utarbetade med syfte att stödja studenten i lÀrandet. KÀrnan i handledning Àr reflektion som möjliggör sammankoppling mellan teori och praktik. Att tydliggöra vilken betydelse reflektion har för studentens lÀrande Àr vÀsentligt.  Syfte: Syftet med studien var att tydliggöra reflektionens betydelse för studentens lÀrande i klinisk praktik samt att beskriva faktorer som frÀmjar respektive hindrar reflektion.  Metod: Systematisk litteraturstudie valdes enligt Polit & Beck.

Arbetsterapeuter Àr uppmÀrksammade för att utföra observation i aktivitet vid bedömning av klientens förmÄgor. Arbetsterapeuter verksamma inom slutenvÄrden med strokepatienter utreder klienters förmÄga i utförande av aktiviteter i det dagliga livet [ADL]. Som stöd till utredning i det praktiska arbetet kan observation anvÀndas för att se klientens utförandekapacitet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av faktorer som kan pÄverka observation vid aktivitetsutförande. En kvalitativ ansats valdes som metod och datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer.