Följande studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspÄ PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet Àr att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger pÄ diskursteori, som Àr en diskursanalytisk inriktning som anvÀndsför att studera sprÄk och text. Analysen utgÄr frÄn ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhÄllande till andra tecken. VÄrt analytiska fokus ligger pÄ hur en diskurs konstrueras, pÄvad som stÀngs ute och hur detta sker genom sprÄket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt Àn den som generellt sprids genom populÀrprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta Àr en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring Àmnet, samt att Àven synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ frÄn diskurserna. Detta har sÄledes utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjÀlp av metoden diskursanalys..

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter nÀr de ska Äterintegreras i samhÀllet. Vi vill dessutom fördjupa förstÄelsen för varför de vÀljer att avbryta sin brottskarriÀr. För att bygga upp en förstÄelse för problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av fyra rapporter varav tre Àr publikationer frÄn Brottsförebyggande RÄdet och en frÄn Equal-projektet BÀttre frigivning. Vi har utöver dem anvÀnt statistik frÄn kriminalvÄrden för att belysa omrÄdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, sÄsom bostad och sysselsÀttning.

Syfte: Högskolan VÀst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lÀrande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men ocksÄ en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL Àr och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL pÄ högskolans hemsida. Syftet var ocksÄ att undersöka varför AIL anvÀnds; d.v.s. vilka argument Högskolan VÀst anvÀnder sig av i sin marknadsföring av AIL.

I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat Ätta supportrar frÄn olika delar av Sverige. UtifrÄn deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Bakgrund: År 2010 uppskattades nĂ€ra 300 miljoner mĂ€nniskor testat narkotika. I Sverige ökar tillgĂ€ngligheten stadigt och cannabis anges vara den vanligaste drogen. HĂ€lsoproblem relaterade till drogmissbruket Ă€r vanligt, exempelvis infektionssjukdomar förekommer. Drogmissbrukande patienter önskar fĂ„ vĂ„rd pĂ„ samma villkor som andra patienter men möts istĂ€llet ofta av misstro och oförstĂ„ende sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa allmĂ€nsjuksköterskors attityder till och upplevelser av drogmissbrukande patienter.

The purpose of this study was to examine how youth useFacebook and how Facebook perceives construct their own identity. Anotherquestion was if the construction of the self-identity is different between thegenders.The study is based on empirical material that has been collected by usingquestionnaires. The questionnaire was handed out in three different classes in3rd grade in secondary school in southern Sweden. The analysis in this studywas based on two different kinds of theories, Erving Goffman?s social theory ofdramaturgical analysis and stigma and Yvonne Hirdman?s gender studies.

Uppsatsen syftar till att pĂ„ ett kvalitativt sĂ€tt undersöka hur kommun, skola och fritidsgĂ„rd arbetar och samarbetar för att öka kĂ€nslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, frĂ€mst frĂ„n forna Jugoslavien. I uppsatsen fĂ„r lĂ€rare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det omrĂ„de de Ă€r verksamma. För att fĂ„ kunskap kring Ă€mnet, vĂ€ljer man att arbeta utifrĂ„n en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fĂ€lt och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhĂ€llet och social integration prĂ€glar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer frÄn 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har analyserna gjorts utifrÄn teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppssprÄk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom klÀder, smink, accessoarer, hÄr.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i sex- och samlevnad pÄgrundskolans senare del, och en utbildningskonsult frÄn preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet Àr att diskutera hur mÀnniskans sexuella begÀr riktas genomnormer och regler. Med utgÄngspunkt i teoretiska perspektiv utifrÄn Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen pÄ hur mÀnniskan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begÀrsriktning. Detta görs efter vad som Àr godtagbarabegÀrsriktningar inom samhÀllet.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstÄs som en relation mellan ettbegÀr och nÄgon/nÄgot som begÀrs. En sÄdan förstÄelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begÀrsrelationer fÄr ta utrymme i samhÀllet pÄ grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begÀrsrelationer.