Sökresultat:
1798 Uppsatser om Byrćstorlek - Sida 63 av 120
MinirÀknare i skolmatematiken
MinirÀknaren har under de senaste Ärtiondena kommit att anvÀndas som ett berÀkningshjÀlpmedel inom allt fler omrÄden ute i samhÀllet och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att minirÀknaren ska anvÀndas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat pÄ om detta pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ en bild av hur lÀrare somundervisar i matematik ser pÄ anvÀndningen av minirÀknare i matematikundervisningen.I litteraturstudien har jag genom att studera lÀroplanens mÄl och styrning, belyst nÄgra av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehÄll. Genom att studera den forskning som finns gjord över minirÀknaranvÀndning i matematikundervisning har jag fÄtt en bild av de forskningsresultat som framkommit.
Revisionspliktens betydelse ur ett intressentperspektiv: en survey av fem externa och upplysta intressenter
Idag förs en diskussion om att slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolag, sÄ kallade 10/24-bolag i Sverige. Inom den europeiska unionen Àr det endast ett fÄtal lÀnder som har kvar revisionsplikten för liknande företag. Det bör dock noteras att definitionen för smÄ aktiebolag skiljer sig Ät mellan lÀnderna. I och med harmoniseringen som sker mot europeiska unionens normer har ocksÄ ett direktiv vuxit fram angÄende revisionsplikten. Det Àr enligt EU:s fjÀrde bolagsdirektiv upp till varje medlemsland att besluta om revisionsplikten skall slopas för smÄ aktiebolag.
ĂlgskötselomrĂ„de: dess funktion och sjĂ€lvbestĂ€mmande
MÄlet med bildandet av ÀlgskötselomrÄde (ett omrÄde som har sÄdan storlek och arrondering att det medger vÄrd av en i huvudsak egen Àlgstam) var att jaktrÀttsinnehavarna skulle ta över ansvaret för de praktiska ÀlgfrÄgorna, samtidigt som lÀnsstyrelsens detaljreglering av Àlgjakten skulle minska. Syftet med studien var att studera implementeringen av regler och föreskrifter i ÀlgkötselomrÄden. Detta genom att stÀlla följande frÄgor. Hur regleras avskjutningen av Àlg i ÀlgskötselomrÄdena? Hur vÀl stÀmmer mÄlen i planen överens med den faktiska avskjutningen? Vad hÀnder nÀr ett ÀlgskötselomrÄde bryter mot uppstÀllda mÄl i Àlgskötselplanen? Hur fungerar det lokala samrÄdet som enligt jakt och vilt (1991/92:9) ska finnas? Samt vad fördelarna och nackdelarna Àr med bildandet av ÀlgskötselomrÄde.
BÀra eller brista - byte av noteringslista? : Nya resultat frÄn svenska aktiemarknaden
Denna eventstudie syftar till att undersöka hur ett byte av noteringslista pÄverkar kumulativ onormal avkastning (CAR) 1 till och med 12 mÄnader efter genomfört byte. I studien undersöks dÀrför utförda byten av noteringsplats pÄ den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1995-2009. I studien berÀknas onormal avkastning delvis med marknadsmodellen (MM) som grund, men ocksÄ med Fama & French tre-faktormodell (FF) för att öka reliabiliteten. Vidare undersöks om skillnader i CAR föreligger under olika tidsintervall samt om olikheter förekommer efter att berörda företag delats in i undergrupper baserade pÄ typ av byte, industri samt storlek. Slutligen testas utifall den eventuella kumulativa onormala avkastningen Àr signifikant skild frÄn noll med student t-test samt om det föreligger skillnader i medelvÀrde i de olika undergrupperna.
Utbildning och ekonomisk tillvÀxt : Betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivÄ och Älder i OECD-lÀnder
Uppsatsen syfte Àr att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivÄ och Älder pÄ ekonomisk tillvÀxt för 34 OECD-lÀnder mellan Är 1990 ? 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys pÄ ett paneldataset med data frÄn kÀllorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivÄ och Älders korrelation med ekonomisk tillvÀxt anvÀnds en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillvÀxt förvÀntas pÄverkas i direkta effekter pÄ arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmÄga att ta till sig teknologisk utveckling.
Utveckling av miljöredovisning - - varför ökar en del i vikt men inte andra?
Ett ökat miljömedvetande frÄn samhÀllet har gjort att förutsÀttningarna för nÀringslivet har förÀndrats och miljöfrÄgorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen vÀger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrÄgor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vÄr undersökning att utvÀrdera omfattning, innehÄll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvÀrdering omfattar svenska börsbolag noterade pÄ A-listan 2004-11-18 och har sin utgÄngspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi anvÀnde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.
Lageroptimering med stöd av flödessimulering : Optimering av RTP-lager vid Sandvik Coromant
Denna studies fokus har varit att minska mÀngden material i arbete genom att byta frÄn ett tryckande produktionssystem till ett dragande system. För att undersöka hur detta skulle pÄverka viktiga nyckeltal, som lagertillgÀngligheten, simulerades olika typer av dragande system för att sÀkerstÀlla att det Àr möjligt att uppnÄ kraven pÄ lagertillgÀnglighet med en minskad mÀngd material i arbete. Arbetet startade med en omfattande littelÀr studie gÀllande forskning pÄ de olika typerna av dragande system, deras fördelar samt nackdelar. Sedan analyserades vilka hur stort lager som bör hÄllas enligt mer traditionella metoder, genom en statistisk analys. Den statistiska analysen föreslog ett medellager pÄ 55 ton skulle motsvara 99,8 % lagertillgÀnglighet.
Utevistelse i förskolan : En kvalitativ och kvantitativ studie över hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan.
Denna uppsats omfattar en kartlÀggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över Äret vad gÀller tid och plats. Studien innefattar Àven en kartlÀggning kring vilka faktorer som pÄverkar hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Faktorerna Àr barnens Älder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog pÄ förskolgÄrden eller inte. Studien omfattar Àven vad det Àr för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gÀller hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. PÄ gÄrden under perioden maj till september Àr det flest barngrupper som gÄr ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april Àr det flest barngrupper som gÄr ut en till tvÄ timmar pÄ gÄrden.
BEHOVEN KRING ETT ANVĂNDBART BELĂGGNINGS- OCH BEMANNINGSSYSTEM : En anvĂ€ndarcentrerad utveckling av ett internt belĂ€ggnings- och bemanningssystem pĂ„ ett medelstort IT-konsultföretag.
I detta examensarbete genomförs en anvÀndarcentrerad designprocess med mÄl att utvÀrdera olika arbetsmetoder som anvÀnds för att skapa ett förslag till ett belÀggnings- och bemanningssystem, i form av en prototyp, för IT-konsultföretaget Valtech AB. Under arbetet har vi försökt att utreda hur bra dessa arbetsmetoder Àr för att identifiera anvÀndarna och deras behov men Àven att analysera vilka designmoment som Àr viktiga för att systemet ska bli anvÀndbart. Företaget har ett belÀggnings- och bemanningssystem sedan tidigare men systemet uppfyller inte de behov och krav som företaget och anvÀndarna stÀller pÄ det. Under examensarbetets gÄng har dÀrför flera arbetsmetoder inom mÀnniska-datorinteraktion, anvÀndarcentrerad designprocess och agil systemutveckling genomförts för att undersöka hur dessa metoder pÄverkar vÄr syn pÄ anvÀndarnas behov med systemet. Vi har Àven studerat hur dessa metoder pÄverkar huruvida systemet Àr anvÀndbart eller ej samt om och vilka delar i designen av systemet som pÄverkar systemets anvÀndbarhet.Resultat efter olika undersökningar har visat att behovent med kring det nuvarande belÀggnings- och bemanningssystemet har förÀndrats sedan det började anvÀndas.
Att ben?mna det som ?r sv?rt. En textanalys av informerande texter om sv?ra ?mnen f?r barn och vuxna
I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.
E-handel med dagligvaror ? Företagen eller kunderna som sÀtter begrÀnsningar?
Traditionella butiker har fÄtt en ökad konkurrens dÄ utvecklingen idag gÄr mot att handel i större utstrÀckning sker via Internet. E-handel med dagligvaror Àr en bransch som inte lyckats öka sina marknadsandelar pÄ samma sÀtt som flertalet andra e-handelsbranscher. Tidigare försök som gjorts med att starta upp e-handel med dagligvaror, frÀmst i slutet av 1990-talet, lyckades inte bli tillrÀckligt lönsamma för att företagen skulle vilja fortsÀtta erbjuda tjÀnsten. Det har gÄtt drygt tio Är sedan de försöken gjordes och de eventuella tekniska hinder som fanns dÄ Àr idag lösta.Kundernas intresse har tidigare inte varit tillrÀckligt stort för att skapa en lönsam marknad för företagen. Utöver detta tillkommer stora kostnader för företagen vid införandet av ett projekt av den storlek som e-handel med dagligvaror innebÀr.
Earnings Management & Loan Loss Provisions?
Ămnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltĂ€ckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions Ă€r ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankvĂ€sendet sĂ„ infördes kapitaltĂ€ckningsregleringarna Basel I Ă„r 1988 och Ă„r 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det Ă€r dĂ€rför intressant att studera huruvida Basel II har haft nĂ„gon effekt pĂ„ redovisningenskvalitet och dĂ€rmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte Ă€r att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II pĂ„ resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankvĂ€sendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sĂ€tt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnĂ„ syftet med studien sĂ„ har en kvantitativ metod tillĂ€mpats.
Vilken chans har reviderade mÄl för förskolan att förÀndra arbetet med naturvetenskap?
Den 1 juli 2011 trÀder en nylÀroplan för förskolan i kraft. Det finns nu ett tydligare fokus pÄnaturvetenskap i lÀroplanen Àn vad som funnits tidigare. Syftet med dennastudie Àr att undersöka pedagogers instÀllning till de reviderade mÄlengÀllande naturvetenskap, för att sedan se vilka chanser som finns förimplementering. I min undersökning har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjueroch enkÀter. Totalt 38 pedagoger har deltagit och gett sin uppfattning om hurdet naturvetenskapliga arbetet i verksamheten kommer förÀndras och vilkaförutsÀttningar de anser kommer behövas.
Varför friidrott? : Vad motiverar föreningsungdomar att fortsÀtta med friidrott?
Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.
"FullÀrd, det blir man ju inte, det Àr nÄgot nytt varje dag." : En kvalitativ studie om individers upplevelser av tekniska förÀndringar i organisationer.
Vi har genomfört en kvalitativ undersökning om individers upplevelser av tekniska förÀndringar. Studien har gjorts pÄ vitvaruföretaget Richardson?s Kyl och Frys AB i Karlstad. De genomgick hösten 2013 en teknisk förÀndring i form av att ett nytt tekniskt system, ett affÀrssystem, infördes. I och med den tekniska förÀndringen har det uppkommit komplikationer i den bemÀrkelsen att de anstÀllda haft problem att arbeta i och med det nya tekniska systemet.