Sökresultat:
879 Uppsatser om Byggsäkerhet - Sida 54 av 59
Bevarat boende, Skapat boende : Transformation Tyresö
SammanfattningVad Àr en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhÄlla sig till transformationsprojekt se ut?Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istÀllet för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fÄnga upp de vÀrden som finns i en byggnad och fÄ med sig dem och bygga vidare pÄ dem istÀllet för att skapa helt andra vÀrden. VÀrden Àr saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhÄllanden, material och detaljer. Det Àr saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden.
Utredning och förslag till lösning för stambyte i ett miljonprojekthus : BÀst lÀmpad metod avseende ekonomi, miljö, tid och helhetsintryck
Under den stora byggboomen pÄ 1960- och 1970-talet byggdes det Ätskilliga lÀgenheter i Sverige. Detta var ett riksdagsbeslut och syftade till att lösa den tidens akuta bostadsbrist. Projektet kom att kallas för miljonprogrammet och att innebar att en miljon lÀgenheter skulle byggas under en tio Ärs period; under Ären 1965-1975 byggdes 880 000 lÀgenheter. MÄnga av dessa lÀgenheter stÄr idag inför ett omfattande renoveringsbehov. Den problematik som finns dÄ en fastighetsÀgare stÀlls inför ett eventuellt stambyte kan vara svÄr att förstÄ dÄ det innebÀr att mÄnga och svÄra beslut mÄste fattas bÄde innan och under byggskedet. Styrelsen i en bostadsrÀttförening besitter inte alltid den kunskap som krÀvs utan de blir oftast tvungna att ta hjÀlp av konsulter och projektledare som Àr med och driver igenom den lÄnga processen. Den traditionella stamrenoveringsmetoden innebÀr att gamla stammar och vÄtrum rivs ut och ett nytt badrum och nya ledningar installeras.
Idrott och hÀlsa - ett Àmne för alla?
Syfte: Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är, förhÄller sig till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen samt vilka metoder lÀrarna anvÀnder sig av för att fÄ med sig eleverna.Vi har i föreliggande studie sÀrskilt inriktat oss för följande frÄgestÀllningar: Hur förhÄller man sig som lÀrare i idrott och hÀlsa till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen och uppfattar man dem som ett problem?Hur motiverar lÀraren dem att delta och vilket innehÄll och arbetssÀtt anvÀnder man sig av?Hur har lÀraren i idrott och hÀlsa förÀndrat sin uppfattning kring dessa elever över tid?Metod: I föreliggande studie har undersökningsmetoderna varit av bÄde en kvantitativ och kvalitativt inriktad ansats dÀr datainsamling och analys syftar till att öka förstÄelsen för de fenomen som studeras. BÄde det kvalitativa som kvantitativa tillvÀgagÄngssÀttet lÀmpar sig för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Huvudfokus ligger emellertid pÄ den kvalitativa undersökningen, dvs intervjuerna. EnkÀterna ger en bild av hur det ser ut pÄ de utvalda skolorna men det Àr genom intervjuerna som vi verkligen fÄr fram idrottslÀrarnas tankar, uppfattningar och Äsikter.Resultat: LÀrarna i studien anser sig ha ett flexibelt förhÄllningssÀtt till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen.
Flödessimulering: ett standardiserat arbetssÀtt
Volvo Construction Equipment AB Components Division i Eskilstuna Àr mitt inne i ett omorganisationsarbete dÀr fabriken byggs om frÄn funktionsverkstad till flödesorienterade grupper detta för att effektivt möta den vÀxande orderingÄngen. NÀr gruppernas vÀrdeflöden tydligtgjorts ÄterstÄr ett intensivt arbete med att optimera ledtider, lagernivÄer och produkter i arbete med mera. Ett kraftfullt verktyg för att stötta detta arbete Àr diskret hÀndelsestyrd (DE) simulering. Det har genomförts flertalet DE simuleringar tidigare pÄ företaget, dÄ frÀmst av konsulter. I den nya fabriken finns en önskan om att utföra detta arbete sjÀlv.
Zink- och selenvÀrden hos alpacka under svenska förhÄllanden
TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga.
TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led:
- Plantskola
- Transport
- Leverans
- Mellanlagring
- Plantering
- Etableringsskötsel
TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.
DrÀktighetsdiagnostik med ultraljud av tackor i Sverige : hur tillförlitlig Àr ultraljudsundersökning?
TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga.
TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led:
- Plantskola
- Transport
- Leverans
- Mellanlagring
- Plantering
- Etableringsskötsel
TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.
Nya energibÀrare i fordon: deras pÄverkan pÄ tunnlar och undermarksanlÀggningar vid brand
Idag domineras brÀnsleanvÀndningen av bensin och diesel i fordon. AnvÀndningen av bensin minskar till förmÄn för nya energibÀrare. De nya energibÀrare som tas upp i rapporten Àr batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vÀtgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibÀrarna Àr det idag E85 som Àr mest anvÀnt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibÀrarna har egenskaper som skiljer sig frÄn de vanliga brÀnslena, bensin och diesel.
Pocket parker ? som strategi för en tÀt och grön stad
Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tĂ€t och grön stad. Stadsplanering har pĂ„ senare Ă„r kommit att handla mer och mer om förtĂ€tning. Med förtĂ€tning menas att staden byggs inĂ„t vilket ger en motsĂ€ttning mellan tĂ€tt och grönt dĂ„ potentiella grönomrĂ„den i stĂ€llet bebyggs. Ăven om grönskan har fĂ„tt ta en större plats i planeringen av stĂ€der minskar dessa ytor i takt med att staden blir tĂ€tare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga skĂ€l till att förtĂ€ta stĂ€der.
VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö : skelettjordars konstruktion och funktion
VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö ? skelettjordars konstruktion och funktion Àr den första rapport pÄ svenska som beskriver anvÀndandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord.
Skelettjorden ska vara en jord som bÀr upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadstrÀden. Defintionen innebÀr att skelettjord Àr en del av stadstrÀds vÀxtbÀddar i hÄrdgjorda ytor och att den ska ge trÀden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bÀrande av den ovanliggande trafikytan.
Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska anvÀndas och hur den anvÀnds.
FrÄn planta till etablerat trÀd : pÄverkande faktorer för etableringen
TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga.
TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led:
- Plantskola
- Transport
- Leverans
- Mellanlagring
- Plantering
- Etableringsskötsel
TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.
Social kompetens
Syftet med vÄr C-uppsats var att ta reda pÄ hur enhetschefer tÀnker kring begreppet social kompetens. För att ta reda pÄ det valde vi att vÀnda oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i Àldreomsorgen. De frÄgor som vi ville ha svar pÄ var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens Àr? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillrÀckligt med arbetstid och förutsÀttningar för enhetschefer att anvÀnda sig av sin sociala kompetens?
För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor utgick vi frÄn en kvalitativ studie dÀr vi utarbetade en intervjuguide som frÀmst utgick ifrÄn vÄr frÄgestÀllning men Àven utifrÄn informanterna kön, Älder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns nÄgra skillnader och likheter mellan informanterna.
Parkerad biologisk mÄngfald : utveckling av biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala
Dagens stora stÀder byggs allt tÀtare och ofta Àr det gröna omrÄden sÄsom parker och skogsdungar som
fÄr ge vika nÀr nya hus och vÀgar ska ges utrymme. Den biologiska mÄngfalden i staden Àr dock beroende
av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna fÀrdas mellan och genom bebyggda omrÄden i sÄ kalllade
spridningskorridorer stÀrker bÄde vÀxt- och djurpopulationers förmÄga att överleva. Syftet med denna
uppsats Àr att ge förslag pÄ hur man kan utveckla biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala stad. I
arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun Àger samt pÄ vilket sÀtt dessa kan utvecklas till
spridningskorridorer som förstÀrker kommunens grönstrukturplan.
Effektivare tester för ökad tillförlitlighet : En applicering och utvÀrdering av accelererad testning pÄ Whirlpool Norrköping
 Konkurrens med lÄgprislÀnder, ökade krav pÄ kvalitet och behov av att snabbt nÄ ut pÄ marknaden med nya produkter Àr anledningar till att företag mÄste se över och effektivisera sina testmetoder. För att sÀkerstÀlla nöjda kunder över tid krÀvs tillförlitliga produkter som uppfyller sin tÀnkta funktion sÄ lÀnge företaget önskar det. Kostnader för bristande kvalitet i form av reparationer, Äterkallning eller försenad produktrelease Àr ofta stora och ett sÀtt att minska de Àr genom att effektivisera sin testning.Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram samt utvÀrdera en effektiv testmetod vilken möjliggör identifiering av svaga lÀnkar i en konstruktion med sÄ fÄ testobjekt och sÄ snabbt som möjligt. Arbetet Àr utfört pÄ företaget Whirlpool Corporation i Norrköping, pÄ produkten mikrovÄgsugnar.I detta examensarbete redogörs för en testmetod, som Àr framtagen huvudsakligen baserad pÄ teorin bakom Highly Accelerated Life Test (HALT). HALT innebÀr testning under höga stressnivÄer med intentionen att produkten ska gÄ sönder för att sÄledes exponera svaga lÀnkar.
SkÀrva : historiska spÄr och framtida möjligheter
Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.
Inventering av lĂ„genergibyggnader : Erfarenheter frĂ„n tre demonstrationsprojekt i Ărebroregion
Allt sedan oljekriserna pÄ 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande vÀxt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mÄl inom EU om att energieffektivisera och frÄn och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara NÀra Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som Àr ett NNE-hus fÄr medlemslÀnderna göra sjÀlva. För att snart kunna bygga lÄgenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser frÄn demonstrationsprojekt. Kvaliteten pÄ energiberÀkningar behöver ocksÄ höjas nu nÀr efterfrÄgan av energieffektiva byggnader Àr större som krÀver uppföljningsunderlag frÄn olika fastigheter.Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskaperna om erfarenheter frÄn demonstrationsprojekt inom lÄgenergibyggnader med fokus pÄ flerbostadshus med solfÄngare.