Med hjÀlp av tidigare forskning frÄn vÀstvÀrlden om lycka och kunskapen om vad tre guineaner finner vÀrdefullt i vardagen kommer resonemang föras om vilka komponenter som kan vara viktigast i sökandet efter tillfredsstÀllelse och lycka. Syftet Àr att identifiera dessa aspekter och tillföra nÄgot till den tidigare forskningen och att synliggöra hur de tre guineanernas syn pÄ lycka kan vidga vÄrt (svenskarnas) perspektiv lycka. En kritisk jÀmförelse kommer göras mellan den tidigare forskningen och tolkningar av intervjuerna. För att undersöka omrÄdet bör nÄgra frÄgestÀllningar besvaras:Vad prioriteras i vardagen, vÀrdesÀtts som viktigast, för de tre  intervjuadeguineanerna?Hur Àr deras syn pÄ lycka och tillfredsstÀllelse?Vilka komponenter tycks för de intervjuade vara de viktigaste för efterstrÀvan avtillfredsstÀllelse?Hur kan detta sÀttas i relation till vÀstvÀrldens tidigare forskning och fÄ en ny mening?.

Antalet kretskort som monteras i multikortssystem, till exempel telekommunikationssystem, ökar stÀndigt. Samtidigt som ytmonteringstekniken och packningstekniken blir allt bÀttre utvecklas Àven tillverkningsmetoderna för olika integrerade komponenter, vilket medför att varje kretskort rymmer allt fler integrerade komponenter. Detta gör att testning av integrerade komponenter och multikortsystem blir alltmer komplex. En förutsÀttning för att kunna genomföra effektiv testning Àr standarder. Standarder över hur testning ska genomföras medför att en komponent som uppfyller kraven frÄn en standard Àr direkt utbytbar mot en komponent frÄn en annan tillverkare som uppfyller kraven frÄn samma standard.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser pÄ deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med mÀnniskor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar Àven vilka komponenter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet Àr Àven att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring förestÀllningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ ansats för att nÄ vÄrt resultat och anvÀnt oss av intervjuer som verktyg.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Rapporten har ett fokus pÄ Byggnads Informations Modeller (BIM), ett IT-tekniskt verktyg och arbetssÀtt som har vuxit fram i byggbranschen alltmer under de senaste Ären. Hur detta IT-verktyg anvÀnds hos medelstora byggentreprenadföretag redovisas i denna rapport.Syftet med rapporten Àr att verka positivt pÄ utvecklingen mot effektivare och resurssnÄlare arbetsprocesser inom byggbranschen genom att bidra med kunskap om hur anvÀndandet av BIM ser ut bland dessa företag, varför det ser ut som det gör, ifall BIM behövs och vad som kan förÀndra lÀget i nÄgon riktning.Metodarbetet har bestÄtt av litteraturstudier och intervjuundersökningar.Arbetet inleddes med studier av rapporter och texter relaterade till BIM och intervjuer med representanter för ledande branschföretag inom bygg samt ett par branschorganisationer med inriktning pÄ BIM. DÀrefter följde ytterligare litteraturstudier med inriktning pÄ förÀndring och förÀndringsarbete och enkÀt och intervjuteknik. Arbetet ledde fram till olika grundteser och förklaringsmodeller som lÄg till grund för och utformade de intervjufrÄgor som stÀlldes vid huvudintervjuerna med elva medelstora byggentreprenadföretag.Huvudintervjuerna gav ett resultat som visade att företagen generellt sett sÄg pÄ BIM som nÄgot positivt, med fördelar sÄsom lÀttare kommunikation och som ett hjÀlpmedel att minska fel i produktionen. Resultatet visade Àven att det fanns utmaningar sÄsom mjukvarukompabilitet och en beroendeproblematik mellan projektets involverade parter som innebar att för att tekniken ska kunna ge fördelar mÄste alla parter anvÀnda tekniken.Förklaringarna till det lÄga anvÀndandet bland medelstora byggentreprenadföretag var flera, vanligast var brist pÄ krav frÄn bestÀllarna.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lÀrande. Vilka förutsÀttningar behövs för att eleverna ska tÀnka och förstÄ det livslÄnga lÀrandet, att lÀra för livet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat vÄran lÀroplan för de frivilliga skolformerna dÀr det stÄr att skolan ska ge en grund för livslÄngt lÀrande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förvÀntas tycka om skola. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkÀter till tvÄ klasser pÄ den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att mÄnga komponenter behöver överrensstÀmma för att eleverna ska lÀra för livet och komponenter som jag som lÀrare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och dÄ bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska..

Fixturer Àr vanliga i tillverkningsindustrin för att hÄlla detaljer pÄ plats under tiden de monterassamman. Det vanliga Àr att fixturerna konstrueras för varje specifik uppsÀttning av detaljer som skafixeras. Ibland uppstÄr behovet att kunna justera fixturer sÄ att de kan ÄteranvÀndas. Den typ avflexibel fixtur som anvÀnds i detta arbete har fÄtt namnet flexapod.Arbetets resultat Àr ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt, en operatörspanel, som hjÀlper operatören medjusteringen av flexapoderna. MÄlet för operatören Àr att justera lÀngden pÄ flexapodens sex ben sÄatt flexapoden hamnar i önskat lÀge.

SammanfattningI Higuchi och Yamamoto laboratoriet pÄ Tokyo Universitetet har det utvecklats en elektrostatiskt stÀlldon som kan förflytta pappersliknande halvledande material med hjÀlp av elektrostatiska fÀlt.I denna rapport presenteras utvecklingen av ett antal grundlÀgande komponenter för att realisera reglering av ett elektrostatiskt stÀlldon. Genom att anvÀnda bildbehandlig samt en kamera kan man faststÀlla positionen av objektet som styrs av det elektrostatiska stÀlldonet.TvÄ alternativa bildbehandlings algoritmer studeras, en som anvÀnder sig av OpenCV för att filtrera ut en specifik fÀrg och en som anvÀnder sig av ARtoolkit för att hitta ett specifikt mönster. ARtoolkit metoden valdes pÄ grund av att den Àr mindre kÀnnslig till störningar och stabilare Àn OpenCV metoden.Ett grafiskt grÀnsnitt samt en PIC mikrokontroller anvÀnds för att styra det elektrostatiska stÀlldonet frÄn en dator, med hjÀlp av USB kommunikation. Den elektrostatiska stÀlldonet förflyttar objeket med en tophastighet pÄ 86 mm/s. Kombinationen av posisionerings systemet och styrelektroniken möjligör reglering av det elektrostatiska stÀlldonet..

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

FörmÄgan att hantera stress beror delvis pÄ i vilken utstrÀckning individen upplever sig ha förmÄga att hantera kraven i omgivningen. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka samband och skillnader mellan Typ A-beteende och KÀnsla av sammanhang (KASAM), dels att undersöka sambanden mellan JAS-skalans faktorer och KASAM-skalans komponenter. En enkÀtundersökning genomfördes dÀr 72 yrkesverksamma individer i Äldrarna 24-63 deltog. MÀtinstrumenten bestod av Jenkins Activity Survey (JAS) och Antonovskys KASAM-skala. Resultatet uppvisade ett starkt samband mellan Typ A-beteende och KASAM, dvs.

Inom lyckoforskningen finns kvantitativa studier dÀribland Veenhoven (2008) som via sin studie belyser hur lycka pÄverkar hÀlsa. Denna studies syfte Àr att genom en kvalitativ analys identifiera essensen i detta mÄngtydiga begrepp och belysa dess komplexitet. Ett antagande finns om att kvinnor tenderar att behöva mer uppskattning Àn mÀn. Deltagarna var 79 kvinnor och 40 mÀn. De beskrev en hÀndelse dÄ de upplevt lycka.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilket sprÄkligt lÀrande som blir möjligt iförskolans sÄngsamling för att dÀrigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för sprÄkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret pÄ frÄgan hur barn lÀr sig talsprÄket. Litteraturen visade bland annat att sprÄket Àr ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lÀttare förstÄs. De komponenter denna studie behandlar Àr sprÄkets: innehÄll, form och anvÀndning. Dessa tre komponenter innehÄller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla Àr viktiga för sprÄkutvecklingens helhet.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera hur ett smÄhus Älder kan pÄverka marknadsvÀrdet och taxeringsvÀrdet för en smÄhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hÀnsyn till hur ett smÄhus Älder pÄverkar vÀrdet. MÄlet Àr att ge förslag pÄ hur ett smÄhus Älder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige.Ett smÄhus definieras som en byggnad inrÀttad till bostad för en till tvÄ familjer och en smÄhusfastighet utgörs av ett smÄhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av smÄhusfastigheter i Sverige bestÀms ett byggnads- och ett tomtmarksvÀrde som sedan slÄs ihop till ett taxeringsvÀrde för smÄhusfastigheten, taxeringsvÀrdet ska motsvara 75 % av marknadsvÀrdet tvÄ Är före taxeringsÄret. ByggnadsvÀrdet respektive tomtmarksvÀrdet bestÀms utifrÄn olika vÀrdefaktorer, en av dem Àr vÀrdefaktorn Älder vilket anges som ett vÀrdeÄr Àmnat att uttrycka en byggnads ÄterstÄende ekonomiska livslÀngd.Metoder som har anvÀnts i studien Àr en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom Àmnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av smÄhus och köp i GÀvle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett smÄhus Älder pÄverkar smÄhusfastigheters taxeringsvÀrde samt en generell bild av nÀr taxeringsvÀrdet Àr svÄrbedömt pÄ grund av ett smÄhus Älder.