Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier. Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.

Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier. Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och Àr Àmnat att ta fram tre olika förslag pÄ byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jÀmföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutslÀppen som genereras. MÄlet med denna studie Àr att pÄvisa vilka material som lÀmpar sig frÀmst vid hÄllbart byggande, vilka materialval som frÀmst kan föredras nÀr man vill uppnÄ energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutslÀpp.MÄlet Àr att pÄvisa att koldioxidutslÀppen minskar med enligt de upprÀttade miljökraven frÄn Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades Är 2009 och Àr ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt vÀrlden över och Norra DjurgÄrdsstaden Àr ett av projekten som ska vara en förebild för framgÄngsrik ekonomisk och miljömÀssig stadsutveckling. Programmet Àr Àven en vÀgledning vid byggande av bostÀder vilket Àr avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förÀndrats och anpassats till mer miljövÀnliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutslÀpp, vilka Àr betydelsefulla faktorer som pÄverkar miljön och vÄr framtid avsevÀrt.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstĂ„ parallella processer som pĂ„gĂ„r samtidigt; att se platsens förutsĂ€ttningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang dĂ€r bestĂ„ndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivĂ„er. Denna tes har jag fĂ„tt möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44. Arbetets syfte Ă€r att sammanlĂ€nka förstĂ„elsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen Ă€r att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det Ă€r biotoperna i sig som bĂ€r och leder konceptutvecklingen för idĂ©, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger ocksĂ„ svaret i en annan skala: FrĂ„ga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förĂ€ndringar, utan att idĂ©n gĂ„r förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system bĂ„de i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44 innehĂ„ller dessa kvalitĂ©er och att arbetssĂ€ttet kan inspirera till liknande angreppssĂ€tt i andra projekt. Att se vad man har, för att fĂ„ det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Utsikterna att kunna genomföra en Ă„terstart av de tvĂ„ smĂ„ vattenkraftverk som behandlas i denna rapport Ă„r goda. FörutsĂ€ttningarna Ă€r gynnsamma i sĂ„ mĂ„tto att planerna för Ă„terstarten ligger vĂ€l i linje med praxis som etablerats genom avgöranden i de högre rĂ€ttsliga instanserna gĂ€llande liknande fall. Ägaren planerar att driva verksamheten i stort sett sĂ„ som den ursprungligen bedrevs, vilket visat sig betydelsefullt för att fĂ„ Ă„terupptag av nedlagd vattenkraftverksamhet godkĂ€nt Dessa kraftverk Ă€r smĂ„, vĂ€ldigt smĂ„. Detta betyder att investeringskostnaderna mĂ„ste minimeras om det skall finns nĂ„gon chans att uppnĂ„ en acceptabel Ă„terbetalningstid för investeringen. NĂ„gra kostnader kan inte pĂ„verkas alls, till exempel anslutningen till elnĂ€tet.

DÄ samhÀllet gÄr mot ett upplevelsesamhÀlle stÀlls nya krav pÄ organisationer, och sÄ Àven pÄ museer. Vi har identifierat att Generation Y (80- och 90-talister) besöker museer i mindre utstrÀckning Àn Àldre generationer vilket skulle kunna ses som oroande dÄ Generation Y Àr morgondagens museibesökare och kulturkonsumenter. Generation Y Àr den första generationen som vuxit upp omgivna av tekniska prylar. De stÀller höga krav pÄ sin omgivning och vill bli underhÄllna, vilket Àr ett behov som museerna mÄste möta.Syftet med arbetet Àr att undersöka huruvida upplevelseproduktionsteorier kan appliceras pÄ utstÀllningsproduktion för att skapa attraherande utstÀllningar för Generation Y, exemplifierat genom konceptutveckling av den permanenta utstÀllningen pÄ PiteÄ museum. Vi har funnit att upplevelseproduktion och utstÀllningsproduktion med fördel kan kombineras.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

Duroc Rail AB utför underhÄll av jÀrnvÀgshjul till olika jÀrnvÀgsoperatörer. Duroc har för tillfÀllet problem i verkstaden med en av de tvÄ hjulvÀndarna, dessa hjulvÀndare har som uppgift att ta emot, vÀxla och vrida hjulpar till ett korsande spÄr. HjulvÀndaren knuffar sedan vidare hjulparet till nÀstkommande station. Genom att anvÀnda sig av en hjulvÀndare kan ett hjulpar vÀxlas till ett korsande spÄr och pÄ sÄ vis möjliggöra att ett hjulpar som endast behöver svarvas om kan slippa passera nÀstkommande stationer. Den hjulvÀndare som Duroc har problem med har trasiga bÀlgcylindrar och dÄ det inte finns reservdelar till denne har Duroc valt att man vill omkonstruera eller hitta en ny lösning pÄ hur hjulparen ska vÀndas.

Syftet med denna studie Àr att klargöra en bestÀllares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar Àven till att undersöka varför tillÀmpningen av livscykelper-spektivet inte anvÀnds mer i dagens lÀge och hur en ökad anvÀndning kan uppnÄs. I dagens lÀge fokuseras det mycket pÄ byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vÀndning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt pÄ nybyggnation en livslÀngd för en byggnad pÄ 200 Är för att upprÀtthÄlla dagens bostadsbestÄnd. Detta borde motivera anvÀndandet av ett mer lÄngsiktigt tÀnkande vad gÀller utformning och val av materi-al.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

Detta examensarbete har varit ett projekt dĂ€r mĂ„let har varit att en komplett sorteringsramp för pappersbruk skulle konstrueras och syftet med detta har varit att komplett tillverkningsunderlag skulle tas fram. TvĂ„ typer av maskiner har konstruerats, sĂ„ kallade rullpuffare och rullstopp samt ramper mellan rullstopp. För att konstruera för marknaden konkurrenskraftiga maskiner har tidigare sĂ„dana studerats och anvĂ€nts som grund och vidareutvecklats under projektarbetets gĂ„ng.Vid konstruktion av rullpuffare har kraftanalyser skett för att utröna hur maskinen belastas. Vidare har hĂ„llfasthetsberĂ€kningar gjorts pĂ„ de delar pĂ„ konstruktionen som bedömts som kritiska. Även Finita Elementmetoden har anvĂ€nts som grund för att fĂ„ en inblick i vilka spĂ€nningar och deformationer som uppstĂ„r i den sammansatta konstruktionen.NĂ€r rullstopp konstruerades lades stor vikt vid att försöka lösa ett problem med sprickande svetsar som uppstod i tidigare konstruktion.

En vision om att vidga vyerna har fÄtt en jÀmtlÀndsk byggentreprenör att söka nya vÀgar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare bestÀllt takstolar till sina projekt frÄn en producent i Norrbotten, dÄ de varit intresserade av ett lÀgre pris Àn de lokala producenterna kunnat lÀmna. Under en tid har de haft kontakt med en trÀvaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. NÀrheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den hÀr rapporten har Àmnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingÄende komponenter i en takstol kan minskas.

Grindex AB tillverkar drÀnkbara lÀnspumpar och slampumpar. Alla pumpar som tillverkas ochmonteras pÄ företaget genomgÄr en grundlig kontroll. Kontrollen utförs i en provbassÀng. Underprovningsförloppet kontrolleras pumpens flöde och tryck vid bestÀmda punkter. De befintligaprovbassÀngernas mÀtteknik anses bristfÀlliga samt Àr arbetsmiljön vid dem förbÀttringsbar.

Dagens samhÀllsutveckling innebÀr att lÀnder, regioner, kommuner och stÀder idag vÀljer att satsa pÄ nya nÀringar för att fÄ en stadig inkomst och tillvÀxt. Karlstad Àr inget undantag i detta dÄ staden hÀlsar sÄ vÀl invÄnare, besökare som företag Varmt VÀlkomna med varumÀrket ?Grader Karlstad?. VÄra frÄgestÀllningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en Ànnu mer framgÄngsrik evenemangsstad. VÄrt syfte med arbetet Àr att titta pÄ hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad och vilken roll platsvarumÀrket ?Grader Karlstad? spelar i den framstÀllningen.

Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhÀllet. Personer med missbruk och beroende kan inom hÀlso- och sjukvÄrden jÀmföras med att ha en hjÀrtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och kÀnslokomponent. Dessa pÄverkar hur mÀnniskan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder Àr vanligt förekommande bland hÀlso- och sjukvÄrds personal gÀllande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvÄrdnaden pÄverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras pÄ elva vetenskapliga originalartiklar hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och PubMed.