Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebÀr bl a sociala problem och psykisk sÄrbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra  psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien Àr att undersöka psykoterapeuters syn pÄ psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. FrÄgestÀllningarna har varit: hur lÀgger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom Àr viktiga för behandlingen?  Studien visar att teraputerna arbetar utifrÄn olika psykodynamiska teorier.

Vid idrifttagning av banljussystemet pÄ Bana 3, Arlanda flygplats, uppstod vissa driftsproblem. Problemen yttrade sig sÄ att de regulatorer, sÄ kallad CCR (Constant Current Regulator), som försörjer informations- och anvisningsskyltar, löste ur för framförallt överström. Det berodde pÄ att kretsen var ovanligt oscillativ. Problemen uppstod enbart pÄ de kretsar som hade skyltar som last. Som belysning i skyltarna anvÀnds lysrör.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att bedöma körförmÄgan hos personer med stroke. Den undersökta gruppen bestod av Ätta legitimerade arbetsterapeuter som hade arbetat mellan tvÄ och femton Är med bedömning av körförmÄga. Klinikerna dÀr arbetsterapeuterna arbetade var av varierande storlek och geografiskt utspridda över hela landet. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Intervjuns och det personliga mötets betydelse i bedömning av körförmÄga, Bedömning av körförmÄga bestÄr av flera komponenter och Teamsamverkans betydelse vid bedömning av körförmÄga. Resultatet i studien pÄvisade betydelsen av den inledande intervjun och mötet mellan arbetsterapeuten och personen som bedömdes.

Stadsodling Àr ett vagt men alltmer aktuellt begrepp i dagens vÀxande stÀder. Det anses ofta ha ett socialt och ekologiskt vÀrde för de som odlar. Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om stadsodlingen, genom sin utformning, Àven kan tillfredsstÀlla de stadsinvÄnare som inte odlar eller Àter av det odlade. Genom en litteraturstudie presenteras, undersöks och jÀmförs flera teoretikers och forskares idéer om vad offentliga rum som parker och torg bör innehÄlla för att mÀnniskor ska vistas, mÄ bra och mötas pÄ platsen. MÄlet Àr att skapa ett underlag för vidare studier i parkers och offentliga ytors miljöpsykologiska vÀrden som i sin tur kan inge ett mervÀrde av kommande stadsodlingsprojekt.

A1224SammanfattningDenna undersökning syftar till att beskriva anstÀlldas individuella syn pÄ balans mellan privat - och arbetsliv samt utreda vilka möjligheter och hinder som finns för att Ästadkomma balans. I undersökningen har en cirkelmodell anvÀnts för att definiera balans. Modellen innefattar tre olika cirklar dÀr jag, arbete samt familj/annat socialt sammanhang Àr komponenter. I teoriavsnittet nÀmns ett flertal faktorer som bidrar till eller hindrar skapandet av balans. För att kartlÀgga en idealbild av synen pÄ balans Àr en förstudie genomförd med företagscoachen Karin Tenelius.Det företag som undersökningen Àr gjord pÄ Àr LÀnsförsÀkringar Uppsala.

I produktionen pÄ Tobii Technologys strÀvan att nÄ sina interna mÄl med leveranssÀkerhet och minimalt med bundet kapital i lager, har det visat sig nödvÀndigt att undersöka företagets produktionsprognoser. Syftet med ex-jobbet Àr dÀrför att utreda hur vÀl produktionsprognoserna stÀmmer överens med den faktiska efterfrÄgan samt att faststÀlla hur Tobii bör arbeta i produktionsprognosprocessen för att sÀkerstÀlla att komponentlagret baseras pÄ bÀsta möjliga underlag. Som första steg genomfördes en nulÀgesanalys för att skapa en uppfattning av den nuvarande situationen och dess svÄrigheter. En kombination av en kvantitativ och kvalitativ metod bedömdes vara av störst intresse för att sÀkerstÀlla att alla synpunkter beaktades i undersökningen, vilken baserades pÄ personliga intervjuer med samtliga berörda chefer involverade i prognosarbetet. En litteraturstudie genomfördes inom de omrÄden som hade relevanta bidrag till problemformuleringen; frÀmst prognostisering och processhantering, och en iterering av metodstudier och förslag till lösning genomfördes.

Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier. Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.

Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier. Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och Àr Àmnat att ta fram tre olika förslag pÄ byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jÀmföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutslÀppen som genereras. MÄlet med denna studie Àr att pÄvisa vilka material som lÀmpar sig frÀmst vid hÄllbart byggande, vilka materialval som frÀmst kan föredras nÀr man vill uppnÄ energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutslÀpp.MÄlet Àr att pÄvisa att koldioxidutslÀppen minskar med enligt de upprÀttade miljökraven frÄn Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades Är 2009 och Àr ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt vÀrlden över och Norra DjurgÄrdsstaden Àr ett av projekten som ska vara en förebild för framgÄngsrik ekonomisk och miljömÀssig stadsutveckling. Programmet Àr Àven en vÀgledning vid byggande av bostÀder vilket Àr avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förÀndrats och anpassats till mer miljövÀnliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutslÀpp, vilka Àr betydelsefulla faktorer som pÄverkar miljön och vÄr framtid avsevÀrt.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstĂ„ parallella processer som pĂ„gĂ„r samtidigt; att se platsens förutsĂ€ttningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang dĂ€r bestĂ„ndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivĂ„er. Denna tes har jag fĂ„tt möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44. Arbetets syfte Ă€r att sammanlĂ€nka förstĂ„elsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen Ă€r att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det Ă€r biotoperna i sig som bĂ€r och leder konceptutvecklingen för idĂ©, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger ocksĂ„ svaret i en annan skala: FrĂ„ga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förĂ€ndringar, utan att idĂ©n gĂ„r förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system bĂ„de i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44 innehĂ„ller dessa kvalitĂ©er och att arbetssĂ€ttet kan inspirera till liknande angreppssĂ€tt i andra projekt. Att se vad man har, för att fĂ„ det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Utsikterna att kunna genomföra en Ă„terstart av de tvĂ„ smĂ„ vattenkraftverk som behandlas i denna rapport Ă„r goda. FörutsĂ€ttningarna Ă€r gynnsamma i sĂ„ mĂ„tto att planerna för Ă„terstarten ligger vĂ€l i linje med praxis som etablerats genom avgöranden i de högre rĂ€ttsliga instanserna gĂ€llande liknande fall. Ägaren planerar att driva verksamheten i stort sett sĂ„ som den ursprungligen bedrevs, vilket visat sig betydelsefullt för att fĂ„ Ă„terupptag av nedlagd vattenkraftverksamhet godkĂ€nt Dessa kraftverk Ă€r smĂ„, vĂ€ldigt smĂ„. Detta betyder att investeringskostnaderna mĂ„ste minimeras om det skall finns nĂ„gon chans att uppnĂ„ en acceptabel Ă„terbetalningstid för investeringen. NĂ„gra kostnader kan inte pĂ„verkas alls, till exempel anslutningen till elnĂ€tet.

DÄ samhÀllet gÄr mot ett upplevelsesamhÀlle stÀlls nya krav pÄ organisationer, och sÄ Àven pÄ museer. Vi har identifierat att Generation Y (80- och 90-talister) besöker museer i mindre utstrÀckning Àn Àldre generationer vilket skulle kunna ses som oroande dÄ Generation Y Àr morgondagens museibesökare och kulturkonsumenter. Generation Y Àr den första generationen som vuxit upp omgivna av tekniska prylar. De stÀller höga krav pÄ sin omgivning och vill bli underhÄllna, vilket Àr ett behov som museerna mÄste möta.Syftet med arbetet Àr att undersöka huruvida upplevelseproduktionsteorier kan appliceras pÄ utstÀllningsproduktion för att skapa attraherande utstÀllningar för Generation Y, exemplifierat genom konceptutveckling av den permanenta utstÀllningen pÄ PiteÄ museum. Vi har funnit att upplevelseproduktion och utstÀllningsproduktion med fördel kan kombineras.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

Duroc Rail AB utför underhÄll av jÀrnvÀgshjul till olika jÀrnvÀgsoperatörer. Duroc har för tillfÀllet problem i verkstaden med en av de tvÄ hjulvÀndarna, dessa hjulvÀndare har som uppgift att ta emot, vÀxla och vrida hjulpar till ett korsande spÄr. HjulvÀndaren knuffar sedan vidare hjulparet till nÀstkommande station. Genom att anvÀnda sig av en hjulvÀndare kan ett hjulpar vÀxlas till ett korsande spÄr och pÄ sÄ vis möjliggöra att ett hjulpar som endast behöver svarvas om kan slippa passera nÀstkommande stationer. Den hjulvÀndare som Duroc har problem med har trasiga bÀlgcylindrar och dÄ det inte finns reservdelar till denne har Duroc valt att man vill omkonstruera eller hitta en ny lösning pÄ hur hjulparen ska vÀndas.