Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det är inte alldeles lätt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 år. Jag har valt dessa tre projekt utifrån olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

När en bro ska byggas krävs det att denna grundläggs på en stabil grund. Där schaktning utförs för att skapa grundläggningsytan för bron är det viktigt att botten förblir stabil och behåller bärigheten. I många av dessa schakter kommer arbetet i kontakt med grundvatten. Detta vatten måste på något sätt hanteras för att möjliggöra en bra grundläggning och för att schaktarbetet ska gå att bedriva på ett säkert sätt. Om det inte hanteras riskerar schaktbotten att luckra upp och tappa sin bärighet samtidigt som det i svårare fall finns risk för att schaktgropen rasar igen.

Byggsektorn är en av de äldsta projektbaserade industrierna i vår tid. I byggprojekt skapas och delas en stor mängd information, ofta i form av Bygghandlingar som är juridiskt bindande dokument vilka ligger till grund för utförandet av byggnadsverk. Det kan vara oklart vem som ska läsa vilka handlingar, vem som ansvarar för att handlingarna blir lästa, att handlingarna blivit förstådda, efterföljda och hur informationen vidarebefordras på arbetsplatsen. Det är många parametrar som spelar roll för att hanteringen av Bygghandlingarna skall fungera bra, så som ansvarsfördelning, kommunikation etc. Målet med studien var att kartlägga och besvara frågan om hur STRABAG Sveriges hantering av Bygghandlingar fungerar.

Vid byggande av broar och viadukter strävar man efter att undvika sättningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta för att få en bekväm på- och avfart. Man har hittat metoder för att minimera sättningar av brofundament men problem med sättningar i jordfyllningen kvarstår dock fortfarande. Sättningar i jordfyllningen är vad som kommer att undersökas i detta arbete. Målet med examensarbetet är att beskriva vilka faktorer som påverkar sättningarna samt ge åtgärdsförslag för att eliminera/minimera dessa problem. Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie, intervjuer och erfarenhetsåterföring. I fallstudien har bron över Salmibäcken, Övertorneå studerats. Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstått har utförts. Skadorna vid Salmibäcken har berott på felaktigt materialval vid konstruerande av erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen, felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.

Järnvägstransporter spelar en viktig roll genom att tillgodose näringslivets behov av långväga transporter och investeringarna i järnvägsanläggningar har ökat. Banverket är den myndighet som ansvarar för att driva underhåll och utveckling inom järnvägssektorn i Sverige. Banverket fungerar som en beställande enhet som anlitar konsulter och entreprenörer för utförande av projektering och byggverksamhet. Att minska en verksamhets kvalitetsbristkostnader anses idag vara av mycket stor betydelse i de flesta företag och organisationer. Även ur en nationalekonomisk synvinkel är en minimering av kvalitetsbristkostnaderna av stor vikt. Det visar sig många gånger att den Bygghandling som konsulten projekterat innehåller kvalitetsbrister.

Järnvägstransporter spelar en viktig roll genom att tillgodose näringslivets behov av långväga transporter och investeringarna i järnvägsanläggningar har ökat. Banverket är den myndighet som ansvarar för att driva underhåll och utveckling inom järnvägssektorn i Sverige. Banverket fungerar som en beställande enhet som anlitar konsulter och entreprenörer för utförande av projektering och byggverksamhet. Att minska en verksamhets kvalitetsbristkostnader anses idag vara av mycket stor betydelse i de flesta företag och organisationer. Även ur en nationalekonomisk synvinkel är en minimering av kvalitetsbristkostnaderna av stor vikt.

Denna rapport har i huvudsak inriktat sig på två olika områden. Dels vad maskinstyrning är och hur det fungerar samt vilka system som normalt används på ett anläggningsprojekt. Dels om hanteringen av terrängmodeller kan förändras i en generalentreprenad och eventuellt bli en del av Bygghandlingen. Syftet med en förändrad hantering är att minska entreprenörens arbetsinsats med terrängmodeller och därmed minska den totala projektkostnaden. En terrängmodell är en digital tredimensionell volymmodell av verkligheten skapad i ett dataprogram, och nödvändig när tredimensionell maskinstyrning ska användas.Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på entreprenadformen generalentreprenad, samt maskintyperna grävmaskin, bandschaktare och väghyvel.Arbetet med att undersöka vilka system som finns på marknaden och hur de fungerar har genomförts genom kontakter med leverantörer av maskinstyrningssystem.

Rapporten syftar till att avgöra om entreprenörernas stora användning av GNSSteknikinom vägbyggnation är berättigad med avseende på ställda toleranskrav.GNSS betyder ?Global Navigation Satellite Systems? och är ett samlingsnamn förde satellitsystem som idag används för att utföra precisionsmätningar.En litteraturstudie har gjorts för att få svar på frågorna om vilka toleranser somgäller för vägutsättning samt vilken noggrannhet de olika mätmetoderna har.Kontakt har tagits med ett antal vägentreprenörer från olika företag som är insattai vägutsättning. De har fått besvara ett antal frågor som reder ut vilkenmetod/utrustning de använder idag samt hur stor kunskapen är om GNSS iblandentreprenörerna. De har dessutom fått svara på vad de anser är för-, respektivenackdelar med användning av GNSS vid vägutsättning.En litteraturstudie av byggtoleranser resulterar i de värden som måste uppnås vidbygget. Dessa jämförs sedan med de noggrannheter som de olika mätmetodernahar enligt en litteraturstudie av dessa.Frågeformulär har skickats ut och sammanställs i rapporten vilket ger en godåterspegling av entreprenörernas åsikter och kunskaper om GNSS samt vad deanvänder sig av idag.

Vägverket har många projekt som sträcker sig över lång tid, ofta många år. När ett nytt objekt skall byggas så startar en ofta lång process innehållande de olika klassiska projektstadierna med förstudie, vägutredning, arbetsplan, och Bygghandling. Dessa delas sedan ofta in i delar som i sin tur ses som egna projekt, ofta med olika projektledare. Det finns idag problem med hanteringen av detta, då t.ex. lagar, olika politiska mål och personliga åsikter mellan olika projektledare kan ändras betydligt under årens gång.

Växtbäddar och växtjord av idag är ingen enkel match att spela för den som författar en markbyggnadsbeskrivning. Kraven på att leverera färdiga resultat i allt högre takt ökar ständigt, för att kunna hålla huvudet kallt och vara medveten om konsekvenserna av ens eget handlande krävs kunskap. En kunskap om sambandet mellan växter och den jord som de skall växa i. Inte bara jord och heller inte bara växter utan att kritiskt förhålla sig till hur växter vill växa naturligt och hur jorden medverkar till det på ett hållbart sätt. Att inte låta sig påverkas av enkla genvägar eller slentrianmässiga lösningar, att försöka se till platsens naturliga resurser. Syftet med denna uppsats har varit att studera de förändringar som har varit vad gäller föreskrifter kopplade till AMA (Allmän- Material- och Arbetsbeskrivning) och hur de har förändrats över tid.

När Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervåningshus med stomme av trä, något som varit förbjudet i byggreglerna i mer än hundra år. Det finns en del potentiella svårigheter med att bygga i trä jämfört med obrännbara material, men det är genomförbart. Kravet är att visa att funktionskraven i byggreglerna är uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom även ett krav på att det vid uppförande av byggnader skall upprättas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgå förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vårterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda på hur praktiker går till väga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vägprojekt. Jag har under arbetets gång förstått att landskapsanalys i vägprojekt är ett större och mer omdiskuterat ämne än vad jag först anade när jag intresserade mig för ämnet. Därför har arbetets omfattning ökat under våren, och jag har kommit att behandla fler ämnesområden än mina två ursprungliga syften. Slutsatsen vad gäller mina syften är kortfattat att alla projekt är unika, varför det inte finns någon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vägprojekt beror bland annat till stor del på projektledaren. Arbetet består av tre delar, vilka sammanfattas nedan.