Sök:

Sökresultat:

347 Uppsatser om Byggda miljön - Sida 14 av 24

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Blockchain-teknik som ett verktyg f?r f?retags h?llbarhetskommunikation

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Varsam grundlÀggning pÄ berg : En tillÀmpning i SotenÀs kommun

Sammanfattning En bra grund Àr en grundlÀggande förutsÀttning för varje husbyggnation.  Den vanligaste grundlÀggningsmetoden Àr platta pÄ mark som i sitt grundutförande krÀver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundlÀggning pÄ berg sprÀnger en plan yta att förlÀgga grunden pÄ. Att sprÀnga i berg skapar irreversibla skador. I SotenÀs kommun, en kommun belÀgen pÄ BohuslÀns kust, finns berg som genom sin sÀrprÀgel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i BohuslÀn Àr att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsÀttningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.

SmÄhusbyggande i Sverige och i USA : Vad kan vi lÀra oss av varandra?

Samtidigt som samhÀllsutvecklingen gÄr snabbt framÄt, med utökat samarbete över sprÄk- och landsgrÀnser, förblir byggandet nÄgot som gÀrna görs pÄ ett traditionellt sÀtt, utan kontakt med omvÀrlden. Sverige och USA Àr tvÄ lÀnder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar pÄ olika sÀtt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lÀra av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att pÄ sikt skapa ett bÀttre byggande. Denna rapport Àr en litteraturstudie av skillnaderna mellan smÄhusbyggande i Sverige jÀmfört med i USA, gjord för att försöka se vad som pÄverkar byggandet i de bÄda lÀnderna och om det gÄr att lÀra sig nÄgot frÄn skillnaderna, för att sedan kunna pÄverka det framtida byggandet. NÀr det gÀller byggande av smÄhus, Àr byggtekniken i grunden densamma i de tvÄ lÀnderna, men den har utvecklats nÄgot annorlunda genom Ären.

Trygghet genom gestaltning : VÀsterledstorg, Enköping

Att kÀnna sig trygg i sin omgivning Àr en förutsÀttning för att trivas och mÄ bra. Trygghet Àr en kÀnsla som innebÀr frihet frÄn oro eller hot. I dagens samhÀlle Àr otrygghet ett utbrett problem och mÄnga mÀnniskor kÀnner sig otrygga i sitt bostadsomrÄde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man vÀljer omvÀgar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar mÀnniskor frÄn varandra. TrygghetskÀnslan pÄverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör Àmnet relevant för landskapsarkitekter.

Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande

I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

"Ibland vet man inte hur de tÀnkt?" : En kvalitativ studie om betydelsen av det fasta materialet i förskolors utemiljö.

I undersökningen har en kvalitativ studie anvÀnts bestÄende av postenkÀter. Syftet med studien Àr att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer Àr byggda under tre olika Ärtionden. FörskolegÄrdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkÀter till pedagogerna. I postenkÀten har pedagogerna fÄtt besvara hur de upplever den egna förskolegÄrdens fasta material.

Att ta fram underlag för val av luftbehandlingssystem med Ätervinningssystem i Förvaltarens fastigheter

Sverige och EU har man som mÄl att halvera energianvÀndningen fram till 2050 och det arbetet mÄste starta nu. Det Àr 15 miljoner kvm byggyta som mÄste halvera sin energianvÀndning varje Är och i 40 Är framÄt. Redan idag Àr 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebÀr att Àven om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte rÀcka för att nÄ mÄlet. Det Àr alltsÄ en stor utmaning att halvera energianvÀndningen till 2050. En jÀmförelsestudie har genomförts mellan tvÄ vÀrmeÄtervinningssystem.

Fysikalisk analys av golfgreener

MÄnga golfbanor i Sverige byggda pÄ 1980- och 1990-talet, behöver bygga om sina greener för livslÀngden Àr begrÀnsad. I beslutsunderlagen saknas ofta greenanalyser. De laboratorier som erbjuder standardiserade ackrediterade analyser av sÄbÀddsmaterial, anvÀnder metoder som inte Àr direkt utvecklade för att studera en greens Äldrande med ostörda prover. Analysen av det organiska materialet i golfgreener Àr starkt begrÀnsad. NÄgra analysresultat frÄn laboratorierna har sÄ stora mÀtosÀkerheter att nyttan av dem Àr tveksam. Vissa laboratorier har anpassat sina mÀtmetoder för ostörda prover, men det Àr ofta oklart pÄ vilket sÀtt och hur stora felfaktorerna Àr.

Betong förstÀrkt med inmonterad kolfiberkomposit: förspÀnning
och förankring

FörstÀrkning med kolfiberkompositer, CFRP, Àr relativt nytt. Stora betongkonstruktioner Àr vanliga i det moderna samhÀllet. Exempelvis Àr majoriteten av broarna i Sverige byggda av betong och dessa blir allt Àldre. Broarna stÀlls ocksÄ inför nya krav. Större laster och högre trafikhastigheter Àr exempel pÄ detta.

Gestaltning av hÀlsofrÀmjande taktrÀdgÄrd i sjukhusmiljö

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar och taktrÀdgÄrdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgÄrd pÄ ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolÀr sjukdom.Bakgrund: HÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vÄrd och kan frÀmja den fysiska, psykiska och emotionella hÀlsan. MÄnga stÀder har under de senaste Ärtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med taktrÀdgÄrdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus Àr ofta byggda pÄ höjden, inte sÀllan finns tak och atriumgÄrdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och nÀrstÄende om de utformas för att bli gröna hÀlsofrÀmjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom omrÄdena hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrd, bipolÀr sjukdom och takodling, taktrÀdgÄrd, tillsammans med enkÀt till avdelningen och inspirationsresor till atriumgÄrd och takodling har anvÀnts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar pÄ vilka komponenter som bidragit till att det gÄr att förena riktlinjer för hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar med riktlinjer för taktrÀdgÄrdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsÀttningar och delvis efter mÄlgrupperna.

Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande

I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Individualiseringens identiteter : Perspektiv pÄ identitet i en individualiserad och globaliserad vÀrld

Denna studie fokuserar pÄ vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning bestÄr utav. Studien tar sin utgÄngspunkt i att globaliseringens omvÀrldsförÀndringar förÀndrat mÀnniskors möjligheter till identitet, och att bloggning Àr del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola pÄ nÀtet framtagen av tre kvinnliga framgÄngsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lÀra bloggare hur man bÀst ska framstÀlla sig sjÀlv för att synas och expandera pÄ nÀtet, samt göra bloggen till en lyckad affÀrsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förstÄelsen för hur samtidens framtrÀdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och dÀrmed identitet.

ERFARENHETER AV ARBETSTERAPI HOS F?R?LDRAR SOM HAR BARN MED CEREBRAL PARES

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->