Sök:

Sökresultat:

2276 Uppsatser om Bygga varumärken - Sida 58 av 152

"det hÀr Àr min plats, dÀr jag fÄr skriva rakt frÄn hjÀrtat" : en grundad teori om de centrala aspekterna av och omkring krisbloggande

NÀr mÀnniskor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och kÀnslorrörande krisen. Vad kommer det sig att sÄ mÄnga vÀljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjÀlp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förstÄelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar fÄr möjlighet att pÄ egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berÀttelse och reflektera över sin egen resa.

Distriktssköterskans förebyggande arbete i vÄrden av patienter med hypertoni

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invĂ„nare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni Ă€r tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthĂ„llning, lĂ„g motionsnivĂ„ och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsĂ€ttningar att införliva hĂ€lsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jĂ€mföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har pĂ„ blodtrycket bland patienter med hypertoni. MĂ„let var att sammanstĂ€lla befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom omrĂ„det.

"Vill inte visa mig i badklÀder lÀngre..."

Att gÄ runt och shoppa Àr lika mycket en fysisk aktivitet som det Àr en upplevelse. Det Àr en upplevelse dÀr kunden anvÀnder sina sinnen som hjÀlpmedel för att guida sig till att genomföra de önskade köpen. PÄ en marknad dÀr konkurrensen hÄrdnar Àr det viktigt för en klÀdbutik att stÀndigt förnya sig och hitta ett sÀtt att differentiera sig frÄn mÀngden. En butik har som mÄl att utveckla en strategi som gör att kunderna vÀljer just den butiken före andra. Om kunden vÀljer butiken Àr det viktigt att erbjuda en bra helhetsupplevelse för att göra kunden till en Äterkommande besökare.För denna uppsats har en fallstudie valts dÀr syftet Àr att beskriva hur en butik ska vara utformad för att maximera sin försÀljning.

Sovjetiska krigsfÄngar i Norge under Andra vÀrldskriget

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var lÄg nÀr anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gÄtt ut pÄ att inte reta upp nÄgon av stormakterna. DÀrför var den norska regeringen inte beredd pÄ ett anfall frÄn Nazityskland. Mellan Ären 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfÄngar som sÀndes till Norge.

Ingen demokrati utan empati : - En undersökning ur ett elevperspektiv om bemötande i skolan

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i tvÄ olika skolor. 112 elever frÄn Är 4-6 och Är 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvÄfaldig och bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sÀllan eller aldrig fÄr pÄverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i Är 4-6 och 50 procent i Är 9 anser att det finns ?dÄliga? regler pÄ skolan.

ÅtgĂ€rder för sĂ€kerhet vid höga flöden eller
stabilitetsproblem i Grytfors dammanlÀggning

Grytfors dammanlÀggning har under hela sin brukstid uppvisat olika tecken pÄ instabilitet och förÀndringar i vissa sektioner av dammkroppen. Det finns Àven tveksamheter i hur vissa delar av konstruktionen Àr utförd. FörstÀrkningsÄtgÀrder utfördes 2005 för att anpassa anlÀggningen för högre flöden och ökade dammsÀkerhetskrav. Vid förundersökningen och under förstÀrkningsarbetet uppmÀrksammades tveksamheter och eventuella brister, vissa av dessa ÄtgÀrdades medan andra fick bero. TvÄ olika frÄgestÀllningar Àr bearbetade.

?olika men lika, nu och dÄ ? kan det förankra och bygga broar, hÀr och nu...?

UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighet vill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö? Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄ olika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄda punkterna? metod: Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hur mÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olika platser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr det gÀller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter pÄ plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att det funnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta för omvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..

LÀrarens förmÄga i klassrummet : En kvalitativ intervjustudie av förstelÀrares och gymnasieelevers erfarenhet av lÀrarens yrkesskicklighet och god undervisning

Syftet Ă€r att synliggöra förstelĂ€rares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig pĂ„ att undersöka hur en god lĂ€randemiljö ser ut och skapas av lĂ€raren. Studien har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ olika urvalsgrupper: förstelĂ€rare Ă„rskurs 7-9 och elever som genomgĂ„tt svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelĂ€rare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lĂ€rarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lĂ€randemiljö. LĂ€rarens förmĂ„ga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lĂ€rarens Ă€mneskompetens, förmĂ„ga att planera och inta en professionell roll betonas.

Staden mellan vÀgar och spÄr - att skapa möjligheter för blandstad pÄ Marieholm

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta Àlvs dalgÄng endast 3km nordöst frÄn Göteborgs centrum. Denna lokalisering sÄgs som ocentral nÀr omrÄdet exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms lÀge anses nu mer centralt. Den industriella anvÀndningen har format omrÄdet vilket fÄr en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tÄgtrafik med motorvÀgen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

Distriktssköterskans upplevelser av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med diabetes typ 2

Diabetes Àr en av nutidens största folksjukdomar vilket innebÀr en utmaning för samhÀllet och sjukvÄrden. I vÀgledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 har uppmÀrksammats som en betydelsefull faktor för att Ästadkomma effektiv vÄrd och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att frÀmja egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 Àr en intressant forskningsfrÄga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med diabetes typ 2.

Sjuksköterskors upplevda kÀnslor vid vÄrd av barn pÄ sjukhus

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever mÄnga olika situationer vid vÄrd av barn pÄ sjukhus och tillgodoser bÄde barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmÀnskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnÄ mÄl med omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva kÀnslor som sjuksköterskan upplever vid vÄrd av barn pÄ sjukhus.Metod: En allmÀn litteraturstudie som beskrev resultatet frÄn utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehÄllsanalys, dÀr det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) KÀnslor relaterat till arbetsförhÄllanden, (2) KÀnslor relaterat till kunskapsnivÄ, (3) KÀnslor relaterat till omvÄrdnadssituationer, (4) KÀnslor relaterat till att kunna behÄlla sin professionalitet samt (5) Motstridiga kÀnslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vÄrdar barn upplever olika kÀnslor som kan pÄverka dem pÄ flera sÀtt bÄde i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de kÀnslorna skulle omvÄrdnadsarbetet kunna underlÀttas vid det svÄra arbete som vÄrd av barn kan innebÀra..

Har kursplanerna förÀndrats? : En analys av hur kursplanerna inom ramen förreligionsundervisningen (grundskolanssenare Är)har förÀndrats, sett utifrÄn liberalism och konservatism

Det finns en hel del litteratur som lÀr ut jazzimprovisation, men fÄ som visar vilka musikaliska strukturer som kan anvÀndas för att fÄ det att lÄta ?jazzigt?. I den hÀr kvalitativa studien utforskas dÀrför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus stÄr improvisationernas musikaliska ?sprÄk? ifrÄga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

Grön- och vitbok i landstingets verksamhet: En analys kring ambitionen att involvera fler aktörer i Norrbottens lÀns landstings beslutsfattande

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste Ären. Det Àr framför allt förÀndringar inom teknik som har skett och detta har Àndrat sÀttet som individer anvÀnder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att mÄnga företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intÀkter. Viljan Àr att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 Är). Detta vill de uppnÄ genom att till exempel utveckla nya affÀrsmodeller.

En ÄlÀndsk trÀdgÄrdsmÀstare och hans trÀdgÄrd. : Fredrik Sundberg, Hasselbo TrÀdgÄrd pÄ 1950-talet

TÀnk att du trÀffar din livspartner, ni flyttar in hos dina förÀldrar och bor i en liten kammare. Ni fÄr barn och börjar bygga ett hus pÄ en bit mark ni bryter ut frÄn din fars mark. Arbetet pÄgÄr i över tvÄ Är och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande vÀxthus och en ladugÄrd med era tre smÄ barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, nÄgra höns, grisar och odlar det mesta av maten sjÀlva.

Erfarenhetsutbyte : om lÀrande inom elevhÀlsan

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill ocksÄ se vilka former av lÀrande som finns pÄ en arbetsplats men tyngdpunkten ligger pÄ sjÀlva erfarenhetslÀrandet. Personal som arbetar med elevhÀlsa har varit studiens fokus nÀr det gÀller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhÀlsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Som teoretisk utgÄngspunkt har Ellströms teorier och tankar om lÀrande och erfarenhetslÀrande valts dÄ detta vÀl speglar hur individer lÀr sig inom organisationer och i olika former av lÀrsituationer, dels formellt men ocksÄ informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen pÄ.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->